Efter fem år som fastboende i Visby, bor vi numera i Skåne. Vi kommer att besöka Bornholm vid olika tidpunkter på året. Då och då blir det tillbakablickar från Gotland och nån gång kommer inlägg från Österlen. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!
Du bloggbesökare ska få några till smakbitar från utställningen i Nexö. Det var uppskattat och härligt att få några timmars fint väder mellan allt regnande och blåsande under semesterveckan.
Fick du någon favorit av trion?
En helhetsbild av konstverket och tre mindre detaljbilder.
Den här blev vi förtjusta i.
Har hon kommit i kläm? Det långa vackra håret klarade sig i alla fall. Det fanns skyltar med text lite överallt för den som ville sätta sig in djupare i utställningen. Sedan fanns också på platsen möjligheten att själv…
… roa sig en stund och göra egna försök inom gebitet. Vi droppade det och försvann iväg på nytt äventyr. Eftersom den gula lampan gjorde ett efterlängtat besök måste man smida medans järnet är varmt.
I broschyren ”Denne uges Bornholm” fick vi svaret på det som vi funderat på sedan vi var på ön förra året. Inför säsongen 2025 hade det skett en sammanslagning med Sommerfugle (fjärilar) och sandskulpturerna, som vi förra året njöt av vid hamnen i Nexö. Hoppas denna nya kombination kommer att fungera och växa ut åt olika intressanta håll. Vi önskar de nya ägarna stort LYCKA TILL! 🙂 Här finns rejäla möjligheter att skapa en oas för nöjda besökare, som återkommer och för vidare sina positiva intryck till vänner & bekanta.
”Kan ni vara snälla och flytta er lite så vi också får…” 😉
Vad välgjorda konstverken är. Intressant att studera både helheten och de små detaljerna.
Vad funderar han på? Var är havet? Eller har det flugit in små sandkorn som skaver i ögonen?
Det började bli varmt. Vad skönt med en lockande plats i halvskugga. På fredag får du följa med på nästa etapp, innan Solveig lotsar in dig till årets besök bland fjärilarna.
Ett besök i Sommerfugleparken i Nexö är nästan obligatoriskt när vi kommer till Bornholm. Trots att vi varit där flera gånger, svettats i den tropiska värmen i växthuset, insett att det är en tålamodsprövande sysselsättning att fotografera fjärilar och att bilderna sällan får den skärpa som jag önskat… så återvänder vi. Bilderna i dagens inlägg är ett hopplock från flera av våra resor.
Man vet aldrig hur många olika sorter eller vilka som fladdrar omkring, när man kommer till Sommerfugleparken, eftersom det varierar. Någonstans läste jag att vissa av fjärilarna bara lever ett par veckor. Ovanstående fjäril, som vi fångade på bild vid vårt första besök på Bornholm för flera år sedan, har vi aldrig återknutit kontakten med under de senaste resorna.
Fjärilar är viktiga pollinatörer och nektar är en perfekt näringskälla för fjärilar. Deras sugsnabel fungerar ungefär som ett ihoprullat sugrör. Blomman behöver pollineras och fjärilen behöver mat. När den suger i sig nektar får den med sig lite pollen på kroppen. Vid ett besök i en ny blomma hamnar detta pollen på den nya blomman i bästa fall på pistillen och då sker en befruktning så att ett frö kan bildas. Vilket samarbete! Förmodligen utan att fjärilen har en aning om hur viktig den är.
När vi kom till Bornholm i juni i år funderade vi på om det verkligen fanns någon fjärilspark att besöka. Vid det senaste besöket hade vi konstaterat att ägaren var gammal och att det fanns en risk att han inte skulle orka fortsätta att driva stället. Det märktes ju att det skulle behövts lite mer omsorg om stället…
I den lägenhet vi hyrde hade husvärdarna lagt en tidning om aktiviteter på Bornholm under den vecka vi skulle vara där.
Glädjande nog fanns en artikel om just Sommerfugleparken och vad som hänt i och runt den. Det blev såklart ett nytt besök under resan. Men de bilderna kommer i ett inlägg längre fram.
Efter en stund ute i solskenet vandrade vi in för att beundra ännu fler skulpturer inne i den stora lokalen. Det är svårt att smälta alla intryck och det tar sin tid att läsa skyltar (och förstå danska eller engelska). Idag har jag valt ut några av skulpturerna med temat: DJUR: Det finns en ömhet i de här bilderna, på lejonen, som berör mig. Så välgjorda de är. Man tror nästan att de plötsligt ska röra på sig. Konstnären bakom verket heter Gresham Glover och kommer från Portugal.
Den smältande isbjörnen på det smältande isberget är gjord av Fergus Mulvany, Irland. En skulptur som skapar en hel del tankar och känslor…
Gråsälen blev en av våra favoriter. Tycker om bakgrundsfärgerna som passar så bra till sandens färg. Det stod inte något konstnärsnamn på skylten så jag vet dessvärre inte vem som gjort denna fina skulptur.
Sue Macgrew, USA, har gjort den truppnosade apfamiljen som värmer varandra. Skulpturen representerar djurvärldens förmåga att anpassa sig. Det är genom kärlek och familjeband som stammen överlever.
Avslutar med myrorna. Om jag inte vimsat ihop mina bilder alldeles så är detta en detalj från en stor skulptur gjord av Marielle Hessels från Holland. Sammanfattningsvis kan man säga att skulpturerna är så välgjorda och fantastiska att det är trist att de är gjorda i sand. Vet ej om de finns kvar även i år, men om jag förstått saken rätt har de gjorts till stor del av ”återvunnen” sand och det betyder väl att de också kommer att återvinnas så småningom och bli till nya skulpturer.
”Naturens skönhet” – en hyllning till naturens förunderliga värld och den skönhet som finns i den, stod det i den lilla broschyren vi fick när vi gick in. (Min översättning från danska och engelska…) Såklart att vi ville se de här fantastiska sandskulpturerna på lite närmare håll.
Denna magnifika skulptur vill påminna oss om att utforska och uppskatta de komplexa detaljerna som finns i naturens minsta vrår. Konstnären bakom verket heter Charlotte Koster och kommer från Holland.
Men låt oss börja från början. Det är inte bara att gå ut och gräva upp lite sand… så enkelt är det inte. Först hämtar man sanden från ett grustag. Den innehåller ca 10 % lera. Man tillsätter vatten och pressar ner sanden, med 60 tons tryck, i en träform. Det blir ett hårt och kompakt block. Sedan behövs ”bara” en skicklig konstnär…
Jag funderade över hur en konstnär känner när han eller hon låter figuren växa fram. Det måste vara en skön känsla om det blir precis som man tänkt.
Labyrinten och Grön Padda – missade dessvärre vilka konstnärerna var. Läste att det behövts 1000 ton sand och att det tog 14 dagar för 16 konstnärer att tillverka de helt fantastiska skulpturerna. Någon undrar säkert: Vad händer om det blir regn? Bara lugn! Leran som finns i sanden torkar och bildar ett skal som tål regn.
I mitt nästa inlägg går vi in och beundrar skulpturerna inomhus. Välkommen åter!
Vi är kvar vid Nexö kyrka och tänkte visa dig bloggbesökare en speciell plats på kyrkogården.
På Bornholm fanns det, framför allt många män, som tillbringade en stor del av sitt yrkesliv på havet. Dit ut åkte de inte för att njuta och sola. Istället gällde det alltid att gilla läget och väder förutsättningarna. Många munnar skulle mättas på hemmaplan. Det fanns dock aldrig någon garanti att hela manskapet skulle komma hem igen. Vilka tankar rörde sig hos exempelvis en ung kvinna med fyra barn runt benen, när hon såg att himlen mörknade och blåsten tilltog rejält?
Det behöver inte bara vara fiskare. Här finns en segelbåt och ett kvinnonamn. Vi har själva vid tidigare semestrar upplevt hur snabbt vädret kan förändra sig runt och på en ö. Då har vi varit tacksamma (och även skrajsna inför återresan) att vi inte skulle fara hem just den dagen. För eller senare kommer vi inte ifrån…
Våra tankar gick till dem på hemmaplan. Vad hemskt och sorgligt att få motta ett sådant mörkt besked. Vad fint att hedra de omkomna på en gemensam plats på kyrkogården.
Kyrkan i Nexö har ändrat karaktär genom historien. Det är svårt att fastslå kyrkans ålder. Tornet är i alla fall från 1500-talet. Under 1700-talet byggdes mycket om. Då förlorades exempelvis den sengotiska karaktären. Även kyrkan blev skadad under bombningarna 1945.
Kyrkan är helgad åt fiskarnas och sjömännens skyddspatron St Nicolaus.
Här ser du Marta och Maria.
Predikstol i renässans och dopfunt från 1784.
I denna kyrka i en fiske stad passar det naturligtvis extra bra med två votivskepp.
Från vår lägenhets balkong hade vi bra utsikt mot kyrkans ”övre del”. Ändå lyckades jag dra iväg Solveig åt fel när vi skulle gå tillbaka.
När vi strosade omkring i Nexö såg vi denna lilla park.
Undra om platsen fyller sin funktion, som en tidsresa bakåt till slutet av andra världskriget? Eller om det blivit ett tillhåll för annan ”mörk” verksamhet?
Just det ”krigsärret” är förhoppningsvis läkt. Låt oss hoppas det inte tillkommer några nya i framtiden. När vi gjorde comeback i Ystad fick vi i vår postlåda en Ystad Allehanda gratis. På förstasidan och en bit in i tidningen på sidan 4 fanns en stor bild på en patrullbåt i Rönne hamn. Rubriken i stor fet stil löd: Ystad förbereder för evakuering av Bornholm. Det här är ingen politisk blogg. Men den dagen var jag extra mörk till sinnet. Jag har alltid haft svårt för ondska i alla dess former.
Den näst största staden på Bornholm är Nexö med sina ungefär 3700 invånare.
Under väldigt många år var detta en känd fiskeby. Numera har Nexö mer hittat sin plats som en modern handelsby. Men som du kan läsa på skylten. Det finns fortfarande möjlighet att få färsk fisk med sig hem.
Staden skiljer sig rejält från grannstäderna Gudhjem och Svaneke när det gäller låga mysiga korsvirkehus. Orsaken har vi beskrivit i tidigare inlägg. Syftar såklart på vad som hände Nexö när det egentligen var slut på det andra världskriget. Sedan finns det heller inte sluttande och slingrande vägar ner mot havet. Orsaken är att staden är belägen i en sänka vid havet.
Det finns gott om museum i staden eller i dess närhet.
Kyrkan har en strategisk plats i staden. Vi besökte givetvis den och ett inlägg kommer under den närmaste tiden. En liten faktabit kan jag bjuda på. Tornet byggdes inte efter en kafferast förra året, utan det är från femtonhundratalet. 😉
När jag ändå är inne i ”skojfasen” kan jag berätta att det i det här tuffa huset inte får plats speciellt många naturligt stora möbler. Men det är en tjusig avbild av det riktiga huset som finns bredvid.
Nexö fick 1346 sina köpstadsrättigheter. Då hade de genom flera år haft ett stort utbyte med tyska handelsmän.
Inlägget avslutas med fakta om dramatiska årtal i stadens backspegel: 1510 härjade lubeckarna med eld och svärd. 1645 plundrades stadens invånare av svenska under general Wrangels ledning. 1653 bröt pesten ut. 413 invånare dog. Nästan alla invånarna i Nexö strök med. 1756 hemsöktes staden av en stor eldsvåda. xxxx ödelade en rejäl stormflod hamnen. 1945 bombades staden av ryssarna. Av de 900 husen skadades hela 856 hus.
Egentligen föddes Martin i Köpenhamn. När pappan blev arbetslös flyttade familjen till Bornholm och staden Nexö.
I detta hus på Ferskesöstraede 36 bodde Martin som barn mellan 1877-1883. Sedan började han jobba på bondgårdar och därefter var han några år skomakarlärling i Rönne.
Det sägs att Martin redan som liten grabb stötte på rejält med orättvisor och nöd, som fanns bland fiskarna och arbetarna på Bornholm.
Någonstans under sin långa författarbana la han till efternamnet Nexö. I hans barndomshem finns ett minnesmuseum över den världskända författaren. De flesta känner till sviten Pelle Erobreren som även blev hyllad på filmduken. De två första volymerna utspelar sig på Bornholm. I första ”Barndom” skildrar han ankomsten till ön och uppväxten. En tuff tid med ständiga nederlag, besvikelser och förödmjukelser. I ”Laereår” tar han upp Pelles upplevelser som skomakarlärling. I sin självbiografi ”Under bar himmel” skriver Martin ”På våren kom de i flockar, mest från Halland och Blekinge. Det var stugornas folk, de flesta var barn av lantarbetare och torpare…”
Förutom att studera saker inne går det även att fika utomhus. Dock var det stängt den korta tiden som vi vistades på ön. I material och böcker har jag läst att det lilla museet ska vara sevärt och utställningen är gjord med känsla. Med tanke på att det handlar om en av Nordens främsta författare låter det som fina ord för mig.
Trots sina litterära framgångar och internationella berömmelse blev Martin aldrig en hedersmedborgare i Nexö eller helt älskad på ön. Det berodde på politiska åsikter m.m. Martin Andersen Nexö avled i Dresden 1954.