Sverige mot Danmark

Innan vi startade upp första etappen av projektet Bornholmuppochner hann jag läsa på en hel del om solskensön. Allt har enligt historien inte varit solsken. Vänskapen mellan Sverige och Danmark har varit lite si och sådär under flera århundraden.

Den här gången kom vi från Svaneke och åkte längst kusten ner mot nästa stad Nexö. Målet var att ta oss ner till Svenskehavn. Det var grått, halvkyligt och regnet ”hängde i luften”. Men det var vackert och stillsamt här en junieftermiddag 2024.

De som promenerar kuststien vid denna sträcka kommer automatiskt till Svenskehavn. Logiken när den är som bäst. 😉

Det nordiska sjuårskriget utbröt år 1563. Under de åren var svenska skepp ofta synliga runt Bornholms kust. Flera gånger gjorde svenskarna även landstigningsförsök.

Sedan fortsatte det att rasa krig mellan Sverige och Danmark på 1600- och 1700-talen. Kustförsvaret på Bornholm förstärktes med flera nya befästningar.

I början av juni 1645 försökte en svensk eskader under amiral Carl Gustaf Wrangel sig på att landstiga söder om Nexö. Försöket gick inte så bra. Därför bestämde Wrangel sig för att lätta ankar och ta sig lite mer norr ut längs kusten.

Den här gången hjälpte det inte att bornholmarna gav eld med två kanoner. Svenskarna var överlägsna. De svenska båtarna roddes in mot kusten och det sattes i land stora truppstyrkor, som med stor framgång började sin framryckning.

Sedan gick det snabbt. Svenskarna plundrade först Nexö. Därefter intog de Hammershus och till slut hela ön.

Förhoppningsvis ägnade sig ”flanörerna”, som jag såg på håll, inte sina tankar åt det här krigiska. Nästa inlägg är från samma plats, när Solveig ensam vandrade iväg med kameran åt andra hållet. Mot Nexö.
Regnet hängde i luften. Men jag övergick på stranden till mer ljusa tankar om nutiden. Vilken vacker ö Bornholm är. Otroligt att en sådan förhållandevis liten ö kan ha så många olika smultronställen. ❤

Måste avsluta med ett stänk ironi. Redan samma år, i juli 1645, inträffade den historiska freden i Brömsebro. Då lämnade svenskarna Bornholm. Först passade de på att utsätta ön för en totalt hänsynslös plundring. Sedan dröjde det bara tolv år innan nästa krig mellan grannländerna utbröt…

Ps. För jättelänge sedan kallades platsen för Vagtbodhavn.

Hav i blåa nyanser

Ett av mina finaste minnen från Gotland är en sommarmorgon då Bosse och jag cyklade längs Ekstakusten. Det som gjorde den cykelturen till ett minne för livet var att havet låg alldeles stilla, utan minsta krusning. Nu är jag visserligen inte någon expert på hur hav brukar bete sig, men jag vill ändå hävda att det inte händer alltför ofta att ett hav är alldeles spegelblankt. På Bornholm har vi, ännu, inte fått uppleva vare sig att cykla längs havet eller att se det ligga alldeles stilla. Men den som väntar på något gott…

Alltsedan vi ”slog våra påsar ihop”, Bosse och jag, har vi bott på många vackra platser i vårt land. Nästan alltid med havet som granne.

Hur är det egentligen? Är det kanske vackrast när det skymmer?

Eller är det den ljusblå nyansen som slår det mesta?

Om man befinner sig i en segelbåt spelar nog inte färgen så stor roll. Då tror jag att man är betydligt mer intresserad av om det blåser eller ej…

Hit vill jag återvända en dag med strålande sol. Det ska bli spännande att se vilken nyans av blått som framträder då och vad som händer med alla de andra färgerna runtomkring.

Hur många nyanser finns det egentligen av färgen blå? Kanske oändligt många? Nästa gång vi åker till Bornholm hoppas vi på att både himlen och havet visar upp några av dem.

Barken Svanen

Det finns mycket sevärt i Svaneke. Här befinner vi oss nära hamnen.

Barken Svanen som hade en längd på 180 fot är det största träfartyg som byggts på Bornholm. Vid hamnen står köl, stäv och akter. Verket skapades efter originalets teckningar från 1856.

Det är inte så dumt med sevärdheter som är öppet dygnet runt…
Häftigt att ”den” numera står ungefär hundra meter från där den byggdes för 150 år sedan.

Bäst är ändå – när himlen är blå

För att slippa åka runt i Svaneke och leta parkeringsplats valde vi att parkera bilen på parkeringen vid Korshöje. Där fanns det gott om plats.

Vi njöt av en promenad i ett alldeles perfekt väder. Lagom varmt, härlig grönska, fågelsång och utsikt mot ett fantastiskt blått hav.

Vi fotograferade den lite speciella kyrkan både utifrån och inuti. Något som vi redovisat tidigare i bloggen. https://gotlanduppochner.com/?s=svaneke+kyrka&submit=S%C3%B6k

Sedan delade vi på oss en stund. Bosse gick åt sitt håll och jag åt mitt. Jag med kameran i högsta hugg för att hitta trevliga hus.

Jag blir glad av sol och blå himmel och det är som om alla hus får ett lyft när solen ligger på från rätt håll.

Avslutar med ett par bilder från Svaneke hamn. De togs vid ett annat tillfälle när vi var i Svaneke på morgonen. Så här tomt på människor är det inte mitt på dagen…
När vi bara vill fotografera och inte ska köpa något speciellt är det alltid en fördel att vara morgonpigga. Och får jag välja så tycker jag förstås att det allra bästa är om himlen är blå.

1. Seks skilte

Vid den långa planeringen över vilka kategorier som skulle vara med i bornholmuppochner kom danska skyltar med tidigt på hjärnkontoret.

Tror inte det vållar någon besökare några konstigheter med vad skyltarna påtalar – än så länge. Gulligt med ”Pas på mig.”

Gräsallergiker behöver inte vara oroliga för att de måste krypa ner på knä och börja lukta/dofta på farligheter. Stängt handlar det om.

Stackars hund som antagligen råkat ut för en tuff manlig förkylning. 😉

”Den lilla blå” tycker det känns pirrigt i karossen när jag gör en liten extra gasning vid en bump.

Ps. Insåg att vi haft det för trevligt vid våra, än så länge, två besök på ön. Antagligen har jag/vi missat åtskilliga tuffa skyltar. Lovar att skärpa mig vid nästa besök.

Väntar på…

…att det ska bli lite som när vi blev varma i kläderna under gotlanduppochner inläggen.

Då kunde det på olika sätt dyka upp information om ett gammal hus, en vacker orkidé eller vad som helst. Ibland fick jag långa mail och texter från okända personer som hade anknytning eller hade bott i huset eller trakten.

Här ser jag naturligtvis att det kom en dansk kung hit av någon anledning.

Sedan finns såklart chansen till det motsatta. Jag kan stå där en stund och fantisera ihop en story som heter du… ”Bosse! Sa du inte att du var jättehungrig och just nu finns ingen lång slingrande kö utanför rökeriet…”

Ibland är himlen grå…

Om Bosse och jag får välja, när vi är ute på våra ”utflykter”, så vill vi helst ha blå himmel, sol och en behaglig temperatur, dvs inte för varmt och inte för kallt. På våra Gotlandsutflykter kunde vi vara mer flexibla och bytte dag om vädret inte var på vår sida. Nu när vi åker till Bornholm får vi finna oss i att när vi väl är på plats kan det hända att solen lyser med sin frånvaro och att himlen är alldeles grå. Det är bara att gilla läget.

I dagens inlägg vandrar vi runt med kameran i Svaneke. Det är tidig morgon. Detta gör att vi faktiskt är ganska ensamma om att vara ute på promenad i denna lilla vackra stad.

Visst är det fint med korsvirkeshus! Men att putsa fönster i detta huset är nog ingen hit… Jag hade något liknande en gång för längesedan när jag hyrde en lägenhet i ett församlingshem. Spröjsade fönster på insidan, emellan och på utsidan… 48 små rutor i varje fönster.

Bornholms Ismejeri & Kaffebar fick inget besök av oss under 2024, men vi lär återkomma till staden. Nästa gång ska jag definitivt göra ett besök här när det är öppet.

Det lilla smala vita huset skulle passa perfekt som sommarhus. Undra hur det ser ut på baksidan?

Titta vad som håller på att hända! Den grå himlen är snart ett minne blott!

Nästa fredag kommer jag att skriva om när vi vandrade runt i Svaneke under en alldeles blå himmel. Trevlig helg!

Svanemöllen

En liten bit väster om Svaneke ligger denna holländska mölle av trä. Från Jörn Utzons stig mot berömda konstverket ”Pyramid på ben” syns möllen väldigt bra. Liksom den gör från ”stora vägen”. Vi hade tur och var ensamma när vi körde in på grusvägen.

1856 byggdes Svanemöllen. Det var tio stycken aktningsvärda Svanekeboende personer som gick tillsammans och stod för kostnaden. För möllen var riktigt dyr att bygga. Så redan fem år senare sålde ”de tio” möllen av trä till skeppskaptenen Hans Anker Kofoed från Ypnasted. Den kände mannen utvecklade med lantbruk omkring möllen. Tjugofyra år senare var det hans son som tog över driften.

Här ser du överdelen på ”Pyramid på ben”. Riktigt så nära står den inte möllen. Men klart närmare än ”Operahuset i Sydney. 😉

En spännande fakta som vi läste var att Svanemöllen under första världskriget (1914-1918) var leverantör av elektricitet till Svaneke.

I nutid ska det endast finnas kvar fyra holländske trä-möller på Bornholm.

Två till årtal kan ”Skrivkvarnen” Bosse bjuda på:
Bagarmästaren Frederiksen övertog Svanemöllen 1920.
1958 såldes möllen för 3 000 kr till ”Syföreningen Svanekes Venner.”
Skönt att läsa den danska texten: Svanemöllen er bygningsfredet.”

Räkna de lyckliga stunderna

Jag lånade rubriken från boken som jag läste ut i lördags. Författaren heter Conny Palmkvist. Boken är första delen i Öresundstrilogin. Tiden är starten på andra världskriget. Handlingen mest förlagd till Helsingborg och Helsingör. Platserna känns både mysigt bekanta, som konditoriet Fahlmans café, men också läbbiga med tanke på tidpunkten 1940-42, som även skulle kunna bli dagens tidpunkt. Bäst att stänga in de mörka tankarna. Inte ta ut några sorger i förtid, som min älskade mamma sa ibland.

Igår hade vi en ljuvlig stund vid ett annat fiskeläge. Där passar även bloggrubriken in. Det var sol och skönt och vi åkte de få minuterna söder ut och nådde ”På Råå” på nolltid. Vad härligt det är att få uppleva sådana moments i vardagen under en uppfriskande promenad. Sedan var jag laddad för att dimpa ner i soffan och se en skidskyttestafett i efterhand och under fikat nästa stafett i direktsändning. Allt för att även skjuta upp dagens flyttpackning.

Denna mysiga kväll på Bornholm hade vi heller inte långt ner till Bölshavn. Vi njöt av utsikten, havsluften och av sällskapet. Paret på bild gick vidare mot piren och ett kvällsdopp, innan de antagligen intog fika och njöt på sitt sätt. Själva var vi badkrukor mest i…

…stillsam rörelse. Bölshavn var ett nytt smultronställe för oss, som vi gärna återkommer till under kommande resor. I pärmen med möjliga sovställen finns den lilla byn givetvis med. Några av stugorna/husen verkar hålla hög klass. Undra var vi ska bo nästa gång?

Just denna utomhuskväll var inte slut för oss. Vi rullade bara några kilometer för att nå Listed och uppleva en fin solnedgång. (redan redovisad här på bloggen). Hoppas du besökare också tänker på att ”Räkna de lyckliga stunderna”.
Ibland oväntade. Ibland planerade i detalj. ❤

Ps. Detta är inlägg 64 från första resan. På onsdag kommer förhoppningsvis nästa. Vi har en slutsiffra som vi räknar med att nå innan vi tar en bloggpaus av naturliga skäl. Men andra resan är redan gjord och när du minst anar det dyker första inlägget upp från den trippen. Då hade vi mer tur med vädret.

Trevligare med rök från skorstenen

Som jag skrivit tidigare i ett inlägg var det från början vendiska pirater som kom söderifrån, som var fienden vid Bornholms kuster. Då var rundkyrkornas stridsplattform högst upp i kyrkan, ett bra ”vapen” mot faror från havet.

Kustlinjen runt ön mäter ungefär sexton mil. Åtskilliga krig har drabbat ön. Försvarsskansar byggdes längs kusterna redan under femtonhundratalet. När Bornholm drogs in i det nordiska sjuårskriget i två sjöslag och den svenska flottan segrade var det dags att förbättra ö-skyddet längs kusten. Nya skansar byggdes. När svenskarna kom för nära land sköt öborna. Tända vårdkasar och ringande kyrkklockor varnade för landstigningsförsök.

Fortfarande kan turisterna som kommer hit, se ett flertal vallar från olika tider i historien. En del av dem är gräsklädda, andra är stenfodrade. Syftar inte på turisterna. 😉