Månadsarkiv: maj 2024

Graven vid havet

Publicerad den av
13

Här ser du mitt i rapsfältet en av Skånes bäst bevarade gånggrifter.

År 1843 hände mitt i vardagslivet en märklig sak. Det var en oxe som råkade trampa igenom den överodlade högen. Det var den dagen som Örenäsgånggriften upptäcktes.

Vi får resa långt tillbaka i tiden för att försöka sätta oss in det liv som rådde 3600-3200 år före Kristus födelse. Det var under denna tid som folkgruppen, som kallas Trattbägarkulturen, uppförde megalitgravar eller storstensgravar som dösar och som i det här fallet gånggrifter. Ordet ”Megalit” kommer av grekiskans mega och litbos, vilket tillsammans står för STOR sten.
Mycket långt senare i tiden traskade paret Lidén på gången i rapsfältet.

Vilka var Trattbägarkulturen? Jo, det rörde sig om Sveriges och grannlandet Danmarks första jordbrukare.

Den här graven är uppbyggd av elva stenblock och tre takblock.

Gången består av sex stenar på vardera sidan och tre takhällar. Solveig röstades fram som ”inkrypare”. Hon är i nutid klart vigast av oss.
Gånggriften är undersökt vid följande tidpunkter. Givetvis upptäcktsåret 1843, nästa gång var i början av 1900-talet. Tredje gången hände det under 1950-talet. Slutligen år 2015 då det gjordes en restaurering.

Saker som hittats i graven är bland annat yxor, spånknivar, borrar, pilspetsar, bärnstenspärlor, mejslar, skrapor av flinta, lerkärl m.m.
Dessutom upptäcktes skelettrester av minst sju människor.

Vid gångens mynning påträffades omkring tjugotusen krukskärvor.
Vad mycket vi kan lära av människorna som gått före oss på jorden. Ändå…

98. Smittens backe

Publicerad den av
4

Välkommen med på våra promenader bland de mysiga Visbygränderna. I denna fotokategori använder vi få ord. Vi svarar på kommentarer med en symbol. ❤

Fotnot:
Vill någon kolla vilken dagsform personen har kan det vara en bra mätstock att traska Smittens backe från Stora Torget. Då viks rutten av till vänster från Södra Kyrkogatan. Den som når Hästgatan utan att ha gjort ett stopp eller har oförändrad puls är i god trim. Håller det i sig längs Hästgatan mot Österport tycker jag det är okej att unna sig något sött på Fiket, utan ett uns av dåligt samvete.

De gula underbara majfälten

Publicerad den av
17

Förra lördagen gjorde vi samma rutt. Då drog vi slutsatsen att nästa helg… om värmen kom… kunde det vara läge att göra ett återbesök i Glumslöv.
Värmen och sommaren kom med besked. Från vinterjacka, mössa, vantar och långkalsonger gick jag nästan direkt till Adamsdräkten. 😉
Jag gjorde igår ett stopp mellan de två husen som du ser på nästa foton, medans Solveig gick över vägen och tog kortet. Sedan parkerade jag vid platsen du ser på översta bilden.

Bilden är tagen från p-platsen. De har anlagt en bred asfalterad cykel & gå väg. Det måste vara en stor skillnad mellan att rulla ner från ”stora vägen” och knappt behöva trampa, jämfört med att svettig ta sig uppför den kuperade cykelvägen (på en vanlig cykel utan ”motor”). Tar vi med cykelhållaren kan en av oss göra nerresan någon gång.

Den smala kuperade gången ledde till en plats som kommer att få ett eget inlägg.

Ett eget blogginlägg får även leden som går upp och ner, med den härliga utsikten mot havet och Danmark. Förra lördagen traskade Solveig iväg på den kuperade kuststräckan en bit. Igår var det jag som gjorde det under tiden som hon använde macroobjektivet.

Det var inte lätt för min fru på den oskyddade höjden, med en blåst som aldrig lydde hennes vädjan om att de skulle vara stilla i åtminstone tre sekunder. Inte heller var det lätt för henne att hitta sin man. Hade han gått till vänster eller höger mot Helsingborg? Hon har gått i den hårda skolan i 34 år så hon är van och idag behöver hon inte hålla reda på mig. 🙂 För ett tag sedan tog hon buss och sedan tåg mot grannstaden Ängelholm för att träffa en gammal arbetskompis. Tyvärr tog hon värmen och solen med sig. Hoppas du besökare får en skön majhelg. ❤

Örby ängar – Helsingborgs mest artrika plats

Publicerad den av
14

Från ingenstans blev det plötsligt sommar i onsdags. Jag och Solveig bestämde oss för att lasta in en fikakorg ”i den lilla blå”. Vårt mål var att åka till naturreservatet Örby ängar, en plats som ligger en liten bit söder om Råå.

När Solveig stannade för att ta några macro-bilder fortsatte jag ner mot havet.
Vilken trevlig plats vi kom till. Jag läste på nätet att platsen blev ett naturreservat 2010.

Vi insåg att vi ganska lätt skulle kunna ta oss hit hemifrån med våra egna cyklar. Kanske skulle det till och med gå fortare, eftersom det blir mer gent via bron över Råån på Råå. För där måste bilister ta en omväg. Likaså för att ta sig ner till parkeringen vid fotbollsplanen. På köpet skulle vi komma närmare det gamla vattentornet, som inte är tillåtet att köra bil till.


Häftigt att vi hann se så många typer av sätt att förflytta sig på. En del sprang, andra promenerade som vi. Några höll till nere vid den långgrunda stranden.

Hoppas de hårda bollarna inte rymmer iväg och hamnar på någon dum yta.

Givetvis störde vi inte fladdermössen. Däremot satte vi oss på en bänk och drack kaffe och mumsade på något gott. Därefter fick vi nya hästkrafter…

En mycket fin röd dag mitt i veckan. Sedan trodde jag igår kväll att det var måndag nästa dag.