Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Sextonde boken i Anders Knutas sviten:
Där den sista lampan lyser, 2021, 322 sidor. Albert Bonniers Förlag.
Boken är tillägnad:
Till min kära, underbara väninna,
Lilian Andersson Tjäder.
Tack för fyrtio års vänskap.  
Bosses alternativa titel: 😊
Behövs ingen denna gång heller. Min livliga fantasi börjar berätta egna storys när min inre röst läser Där den sista lampan lyser.

Kanske skulle de fortsätta ända bort till rauken som kallades Hoburgsgubben.

Personligt:
Eftersom jag har ett förflutet som chef för Nordens största privata kaffekoppsamling och många andra samlingar sattes ”tusen” tankar igång under läsandet av kriminalromanen. Tankar av det mörkare slaget drabbades jag också av när jag med obehag minns vårt första möte med en barnmorska, som snabbt tog död på vår glädje, som hastigt och mindre lustigt byttes ut mot mörker, mitt i den varma sommaren. Precis som Karin råkade ut för. Hon var ensam. Vi var åtminstone två. Sedan hände det ljusa även för henne. Barnmorska nummer två fick en guldstjärna i betyg.
Tidsintervall:
Rubriken TIDIGARE nämns som i förra boken, med jämna mellanrum. Huvudhandlingen börjar med höstlovet 2018.

En bit ut i havet syntes den lilla platta fågelön Heligholmen med sin ensamma fyr.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Ska fylla 65 år nästa år.
Karin Jacobsson: Har några veckor tidigare flyttat in i Knutas villa på Bokströmsgatan i Visby. (Finns inte på riktigt) 
Johan Berg: Har hamnat i en uppförsbacke i sitt äktenskap med Emma.
Pia Lilja: Fotografens kontakter på ön är extra viktiga i det här fallet. Undra om det finns någon socken på öjn där hon inte känner någon?
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektören har lagt till med helskägg.
Victor Ferreira: Är tio yngre än Wittberg. Ännu mer vältränad.
Birger Smittenberg: Åklagare med grå kostym och väst.
Förstärkningar utifrån:
Den reslige mannen Martin Kihlgård från Rikskriminalen gör entré först på sidan 269. 😉 Men han nämns två gånger tidigare.

Havet kändes hela tiden nära och de passerade Vändburgs lilla hamn innan de tog av mot raukområdet.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Börjar dyka upp även på jobbet. ”Kom in älskling. Hur känner du dig.”

De flesta bodar är i trä, men de där är gjorda av sten, och så har de flistak.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Förekommer mycket. Intressant att tänka runt deras situation.
Inga lätta beslut. Känsliga frågor att ta upp med sina egna barn.
Jag skulle verkligen inte vilja vara i vare sig Knutas eller Karins situation och berätta för sina vuxna barn. Till slut brukar det bli rätt beslut. Viktigt att inte tänka enbart på sig själv. Kunna vara glad för andras lycka.

Det lyste välkommande när hon rullade förbi Hamra krog.

Hälsa/Ohälsa:
Knutas har fortsatt med sina tusen meter i simhallen. Samtidigt känner han sig trött och hade planerat att börja trappa ner på jobbet och lämna över till Karin. Nu börjar han istället se sig som hemmapappa. Tanken på bajsblöjor, snoriga förkylningar, dagisinskolning och läxläsning i tjugo år framåt skrämde slag på honom. Långt ifrån tankar på sovmorgnar, goda middagar med vänner, helgresor till Stockholm och andra resor till huvudstäder i Europa och en kryssning i Karibien. Förstår att han våndas med tonårsproblem när han själv passerat åttioårsgränsen med råge.

Elvira lutade huvudet bakåt och tittade upp på den ståtliga fasaden på det Liljehornska huset, där hennes chef Daniel Eklöv bodde.

Nyckelspår & Villospår:
Motsolsbild, cykel med ryggsäck, arbetssko i storlek 43, äldre personbil med dragkrok, saknat svärd och sexuellt ofredande.
Kopplingar till tidigare böcker:
Ganska sparsamt. Hur Emma och Johan träffades nämns även i denna bok. Knutas gamla familjesituation jämförs med hur den är nu.

Sällskapet höll till i ett av Visbys äldsta hus.

Grodor i boken:
Birger Smittenberg som snart var sjuttio år för ”länge sedan” (Det andra ansiktet) kanske borde ha bytts ut mot sin ypperliga sondotter Sandra von Paragraf. 😉 (Min fantasi tog sig egna friheter)
En petitess inom ett sorgligt område. Våldtäkten på Karin hade ändrats från 15 år till 14 år enligt min åldersmapp.

Tevebilen passerade Linde kyrka och sedan den gamla skolbyggnaden innan den rullade in på verkstadens område.

Kuriosa:
Jag fick lära mig att ordet bortamatch kan ha en annan betydelse än den sportsliga. Här syftar den på att vara otrogen.
Kul att Knutas tog en runda till trevliga Märthas café. Han tänkte på att hon tio år tidigare vunnit nästan fyrtio miljoner på Postkodlotteriet. (37)
Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Den finns ett djup som triggar igång min hjärna. Mari lyckas med sin kombination av bokstäver beröra mig inom flera olika områden. 

Längre bort syntes fiskeläget, en samling röda sjöbodar som trängde ihop sig nere vid vattnet, de flesta ombyggda till sommarstugor.

Humor/svart humor:
När Knutas smög upp ur sängen redan klockan fem för att låta Karin sova vidare. Sedan hälsade han god morgon till Vincent. Kakaduan började skråla ”God morgon, god morgon, hör fåglar sjunga glatt, god morgon, god morgon i kör.”
Karin hade lärt sin kunskapstörstande kakadua den välkända signaturmelodin från Sigge Fürsts Frukostklubben.

Han hälsade på Märtha själv, en rundnätt dam i sjuttioårsåldern som satt vid ett av de vita borden.

Antal mord/dödsfall:
3 st.
Sista två meningarna:
Samtidigt bröt solen fram ur molnen utanför fönstret och sken in genom de vinklade persiennerna.
Det var som ett tecken.
Bosse Lidéns betyg:
5/5

När poliserna närmade sig Sundre kyrka stängdes sirenerna av.

Baksidestext:
TVÅ STOCKHOLMSPOJKAR Som tillbringar höstlovet på ett grådisigt Gotland försvinner spårlöst under en cykeltur till raukområdet Holmhällar. Kommissarie Knutas drar igång en jakt efter pojkarna i en intensiv kamp mot klockan. När så kroppen efter en antikvarie i Fornsalen spolas upp på en strand norr om Visby finner polisen skäl att leta samband…
Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Nu är frågan om detta var sista inlägget i denna kategori. Jag vet inte säkert. Beror på om vi har passande foton i vårt arkiv. Eller så skriver jag en egen spännande bok där handlingen utspelar sig på Bornholm. 😉