Vinter där vi bor…

Igår behövdes det bara ett ord för att beskriva vintervädret – och det ordet var, omväxlande! Ena stunden glimtade solen fram, sen blev det grått och om möjligt ännu gråare, och så plötsligt snöade det ymnigt… En kort stund senare upphörde snöfallet lika plötsligt som det börjat…

Rosen som för länge sedan blommat klart och bytts ut av ett ”nypon” – hade klätt sig i vinterhatt.

Fruset och kallt var det även i busken på andra sidan huset.

Att cykla var inte ens att tänka på… trots detta har jag mött en och annan modig cyklist under mina promenader till jobbet under de senaste dagarna. Eller är man modig för att man cyklar på osaltade (salt används inte på Gotland), ogrusade cykelbanor och vägar?
Kanske är man snarare dumdristig om man väljer att cykla utan hjälm i detta väglag.

Den här glada figuren mötte vi utanför grannhuset. Han hävdade bestämt att han inte längtar efter plusgrader utan önskar sig en lång och kall vinter.

Bänken, där så många brukar passa på att sitta ner en stund, hade fått en mjuk dyna av nyfallen snö. Idag hade jag fått en finare bild eftersom solen lockar fram gnistrande kristaller.

Är man så här lättklädd i kylan så gäller det att hålla sig i rörelse.

Rutschkanan längtade nog efter att helgen ska ta slut och att alla åksugna förskolebarn ska komma tillbaka igen. För egentligen finns det ju inget dåligt väder, bara dåliga kläder.
Har man en ordentlig overall så funkar det att åka rutschkana t.o.m. mitt i vintern.
Så vitt jag minns fanns varken regnställ eller bävernylon när jag var barn. Strumpbyxor under långbyxorna höll mig säkert lite varm, men hjälpte inte speciellt mycket mot blöt snö. Allt var inte bättre förr…
Önskar dig en skön fortsättning på andra advent!
/Solveig