10. Endre kyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Min plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta mig många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också. 😉

Förtext:
Vi kom från en låst kyrka via slingrande smala vägar till Endre kyrka. Vid denna kyrka hände det desto mer.
Snabbt slog jag ihop ledtrådarna: A) En bildörr som öppnades. B) En finklädd kvinna. C) En liten hejande flicka. D) Ett sovande mindre barn.
Jag tittade upp mot kyrkklockan och insåg att det var mer än bråttom. Först frågade jag kvinnan artigt om det var dop klockan ett. Det var det. Då fick Bosse Lidén plötsligt bråttom i sina gamla sprintben. Hans fru valde att sitta kvar i bilen.
Undra om det tog två minuter inne i kyrkan för mig? Jag knäppte några snabba ojusterade foton medan jag noterade ”bänkblickar”. Kanske trodde de att jag var en ”dopfotograf” som ville ha med extra foton innan den stora händelsen.
Dessa foton får duga. Texten fick jag läsa mig till på hemmaplan. Det stod på en datorsida att Endre kyrka kan vara Sveriges bäst bevarade medeltidskyrka. Hm. Svårt för mig att bedöma på 120 sekunder.  😉

Det förhöjda tornet är det enda som återstår av en absidkyrka (halvcirkelformad utbyggnad i koret) från 1100-talet. Därefter skedde ombyggnader under 1200- och 1300-talet.

Krucifixet är från omkring år 1200. Det är restaurerat 1957.

På altaret står ett altarskåp från 1300-talet. Det rör sig om ett inhemskt arbete.

Predikstolen tillkom 1668.

Orgeln är riktigt modern. Den anskaffades 1916. Mitt under första världskriget.
Vacker ljusbärare.

Jag hann tyvärr inte njuta av denna vy som jag annars alltid gör. Visst ser det vackert och lugnt ut? Men precis när jag skulle gå ut mötte jag mamman/gudmor med barnet, som var dagens blickpunkt. Jag stod kvar innanför porten och lät huvudpersonerna komma in först.
Det är något visst med dop. När jag döptes sa prästen till min gudmor att jag skulle bli en god sångare när jag blev stor. Ännu är jag tydligen inte riktigt stor. Men mina tre damer i familjen Lidén behärskar ”skönsången” desto bättre. ❤ Det har gjort mig glad flera gånger genom åren.

Vad skönt det var att komma ut och sänka tempot och återträffa min kära fru. 🙂
För efter den låsta kyrkan ville jag minsann inte missa helt denna också. Då var jag ännu ovetande om att det väntade ytterligare en låst kyrka på rundan.

En medeltida s.k. stiglucka (kyrkogårdsportal) med invändiga sittnischer finns på kyrkans norra sida. Frågan är om det är fotografen eller stigluckan som lutar? 😉

Fasadskulpturer.

Dags att åka vidare till nästa kyrka.
För den som undrar: Endre ligger mellan de två större vägarna 147 och 143. De två kyrkor som återstår av vår septemberrutt låg i närheten.

När vi i maj kan återuppta besök i de då förhoppningsvis öppna medeltidskyrkorna kommer vi att vara mycket mer förbereda. Inte så mycket att vi vet om det kommer att vara låst, dop, bröllop eller begravning. Samtidigt tycker jag ”molnen” är en del av charmen. Att inte veta vad som väntar när vi anländer till en medeltidskyrka. Tänk om en av deltagarna i ”Så mycket bättre” ska sjunga i kyrkan. Som Linnea Henriksson gjorde på Christer Sjögrens dag. Det hade varit nice.
Det jag syftade på är en ”padda” och litteratur som en förberedelse redan vid parkeringen. Då vet vi efter ”tio minuters genomgång” vad som är mest intressant med just denna kyrka. Därmed får vi mer ut av besöket. Både före och efteråt på bloggen. Sedan är det alltid mysigt att se och fylla på med egna detaljer.

Tänkvärda ord:
”Bättre en tallrik kål med kärlek,
än en mör oxstek med hat.”
                        Ordspråksboken