Allinge havn i grått

Om man vill se den fina hamnen i Allinge är vårt råd att inte leta efter en p-plats därnere, om du kommer till Bornholm under högsäsong.

Precis som med flera andra fiskelägen på ön är även Allinge hamn förlagd till naturliga fördjupningar i klipporna. Sedan förbättrades allt när de sprängde bort granit och hamnplatsen kunde växa i takt med att fiskemetoderna blev mer omtalande.

De blomstrande åren var mellan tolvhundratalet och femtonhundratalet då det fanns otroligt mycket sill i Östersjön. Allinge blomstrade under denna tidsepok. De sålde fisken till hansastäderna, som i sin tur sålde vidare till de södra städerna i Europa.

Till höger i bakgrunden kan du se skorstenen till rökeriet, där vi parkerat ”Den lilla blå” och där vi en stund tidigare njutit av en god lunch. Som du kan läsa i vår bloggrubrik har vi med en dyster färg. En annan gång ska vi fota i den här läckra lilla staden när den gula lampan lyser på himlen. Nu gällde det mest att försöka hinna med så mycket trevligt som möjligt innan det fanns en stor risk att det skulle bli oväder. Om inte annat skulle vi in i några lockande butiker i närheten.

Ett rejält stort bakslag drabbade hamnen 1872. Då kom en objuden gäst som i modern tid skulle fått ett eget namn. Nu nämns bara ordet stormflod. Sorgligt nog förstördes hamnen totalt och allt förblev till ruiner. Fantastiskt att det därefter, på den tiden, bara tog fyra år att bygga upp platsen igen.

Missa inte Allinge om du är på semester på Bornholm. En av flera små pärlor på ön. ❤

En handelsstad under utveckling

Den näst största staden på Bornholm är Nexö med sina ungefär 3700 invånare.

Under väldigt många år var detta en känd fiskeby. Numera har Nexö mer hittat sin plats som en modern handelsby. Men som du kan läsa på skylten. Det finns fortfarande möjlighet att få färsk fisk med sig hem.

Staden skiljer sig rejält från grannstäderna Gudhjem och Svaneke när det gäller låga mysiga korsvirkehus. Orsaken har vi beskrivit i tidigare inlägg. Syftar såklart på vad som hände Nexö när det egentligen var slut på det andra världskriget. Sedan finns det heller inte sluttande och slingrande vägar ner mot havet. Orsaken är att staden är belägen i en sänka vid havet.

Det finns gott om museum i staden eller i dess närhet.

Kyrkan har en strategisk plats i staden. Vi besökte givetvis den och ett inlägg kommer under den närmaste tiden. En liten faktabit kan jag bjuda på. Tornet byggdes inte efter en kafferast förra året, utan det är från femtonhundratalet. 😉

När jag ändå är inne i ”skojfasen” kan jag berätta att det i det här tuffa huset inte får plats speciellt många naturligt stora möbler. Men det är en tjusig avbild av det riktiga huset som finns bredvid.

Nexö fick 1346 sina köpstadsrättigheter. Då hade de genom flera år haft ett stort utbyte med tyska handelsmän.

Inlägget avslutas med fakta om dramatiska årtal i stadens backspegel:
1510 härjade lubeckarna med eld och svärd.
1645 plundrades stadens invånare av svenska under general Wrangels ledning.
1653 bröt pesten ut. 413 invånare dog. Nästan alla invånarna i Nexö strök med.
1756 hemsöktes staden av en stor eldsvåda.
xxxx ödelade en rejäl stormflod hamnen.
1945 bombades staden av ryssarna. Av de 900 husen skadades hela 856 hus.

Nexö Hamn

På tal om förra blogginlägget. Från Louise har man en bra utsikt mot Nexö Museum.

Nexö Hamn har alltid varit stadens kärnpunkt. Fiskehamnen är störst på ön. Hamnen har byggts ut många gånger. Kanske hände mest förändringar efter en rejäl stormflod, för väldigt många år sedan.

Under nittiotalet var havet nästan totalt utfiskat av torsk. Då var det flera personer som flyttade från staden och husen stod väldigt lågt i kurs. Exempelvis gick det att köpa en bra fastighet för 150 000 Dkr. Den prisbilden tror jag inte är aktuell år 2025.

Den loppisen missade vi att besöka.

Undra om det finns möjlighet att hyra ”båthotellet”. Såg något liknande i kustorten Sandvig. Eller så är det privatägt 365 dagar om året och skottår är det inte så ofta. 😉

Det var trevligt att traska omkring en stund vid hamnen och vattnet. Samtidigt började vi efter en lång resdag (uppe vid fyratiden) längta efter att få packa upp och lära känna lägenheten.

Dags att flytta bilen lite längre uppåt. Fortfarande var vi lyckligt omedvetna om vad vi skulle få uppleva den närmaste ”timmen”. 😉
Visst var det ovant och pinsamt att behöva byta mitt insulin-set i bilen. Har jag aldrig gjort när flera människor befunnit sig så nära inpå. Vad att göra när det slutat att fungera och blodsockret passerat tjugo och mätaren har en läbbig pil rakt uppåt?
I bilen var det varmt som vid ett besök i en uppskruvad finsk bastu.

Vi gissade rätt på vilken balkong som var ”vår”. Inte så svårt med tanke på att vi såg personer på de andra balkongerna, på översta våningen. De andra två våningarna var privatbostäder. Vad skönt att veta att det fanns en hiss enligt broschyren… snart var även den danska tiden 16:00.

Vige Havn

Här är vi på väg ner mot naturhamnen Vigehavn. ”Kär hamn” har många namn. Därför valde jag en annan variant i rubriken.

Danmarks snyggaste köpstad omkransas av två stycken naturhamnar. I Svaneke finns Hulehavn på ena sidan och på norra finns Vige Havn.
Det finns få parkeringsplatser så därför var vi som vanligt ute tidigt på morgonen. Till och med före regnet som stundade.

Från översta våningen i gula huset måste det vara en dejlig utsikt mot hamnen och över havet.

När vi i Sverige firar midsommar så är den stora festdagen på Bornholm S:t Hans-dagen. Den store poeten, författaren Martin Andersson Nexö har med värme och humor skildrat festen i ”Pelle Erövraren”, där både hög och låg var välkomna. Han nämner att det mest förtryckta tjänstehjon inte ens nekades fritt den dagen.

På medeltiden samlades sjuka och lytta kring heliga källor. I Svaneke låg en sådan strax intill stranden. Vid en rejäl stormflod som Bornholm drabbades av 1872 förstördes den heliga källan. Turligt nog skapades istället en konstgjord källa.

Solveig tog sig upp en bit och fick till en tjusig bild lite från ovan, medan jag spejade upp mot skyn. Skulle vi klara oss från ett ihållande regn, som enligt min väderapp skulle dyka upp när som helst och sedan pågå flera timmar framåt? Vi ville så gärna ta en liten, liten tur på to ben längs Klippstigen mot norr. Gjorde vi det? I nästa blogginlägg kommer svaret.

Svaneke Havn

En tidig morgon parkerade vi bilen vid hamnen i Svaneke.

Det verkar numera mest vara fritidsbåtar som håller till i hamnen.
Det krävs några rejäla tryck på min inre ”tillbakaihistorienknapp” för att jag ska kunna se hur det såg ut här förr. Sådär! Då reser vi tillbaka till året 1555. Det var det året som Svaneke grundades. Den lilla staden hade snabbt blivit en populär köpstad. Rika köpmän byggde rejält stora gårdar, som kan beskådas än.

Köpmännen byggde ut den lilla hamnen som fanns på plats. Därmed gick finanserna ännu bättre. Men allt går inte att styra från guldbörsen. En omfattande stormflod ruskade om 1872 och hamnen ödelades totalt.

Köpmännen fick gräva djupare i sina börsar. De slog ihop sina mynt och kom fram till att hamnen behövde förbättras rejält. De satsade på att göra den betydligt större och djupare så att större skepp kunde lägga till där.

Om vi flyttar oss fram till modern tid kan konstateras att Svaneke havn är en aktiv fiskehamn. 2011 inledes ett projekt under namnet Havfrisk. Detta finns numera i hela Nordeuropa. Samma år fick hamnen en vågbrytare som skapar lugn i hamnen, oavsett vindriktning. Det måste kännas tryggt av många aspekter.

Lugn behövs numera på många fronter.

Vi befann oss i Svaneke vid flera olika tider på dygnet. Vilken fin stad det är. ❤

Vilket perfekt tillfälle att fråga en expert om varför staden bär just namnet Svaneke. Ska jag vara helt ärlig fick jag aldrig något svar. Förmodligen fick staden sitt namn efter en vik där vilda svanar höll till.

Det var ingen trängsel här just denna morgonen. Tyvärr ingen sol heller. Vi trivdes bra ändå.