… långt, långt till sommaren. Snön faller och vi med den. Det blir mycket bättre sen. I väg med bilen genom flingorna. Ingen vart, ingen vart, bara bort.

”Oj! Vad små ni är? Varför har ni inte tagit på er snökappor? Är det inte kallt i vattnet? Jag tänker inte hoppa ner förrän till våren.” 😉

Snön faller och vi med den. Snön faller nog länge än… har jag på känn.

Långt till sommaren, långt till vår. Tänd en brasa och torka ditt hår. Snart ska vi segla igen.
Snön faller och vi med den, snön faller till morgonen. Då blir det ljust.

Först pulsade vi runt i Almedalen. Innan vi tog oss via Lilla Strandgatan till de halkiga, backiga gränderna. Därefter klättrade vi försiktigt upp till Palissaderna för att ta vinterbilden till det kommande blogginlägget. Det var på nervägen till ”Den lilla blå”, som jag och en dold isfläck fick möte. Solveig räddade både mig och kameraväskan från kontakt med marken.
Tack till både henne och Uffe Lundell för texten till en av mina många favoritlåtar med honom.