Etikettarkiv: Malakit Vinge

En halv miljon visningar

Publicerad den av
15

Igår morse såg jag att gränsen hade passerats för en kort stund sedan. Därmed blev det inte heller denna gång ett foto när antalet visningar för denna blogg nådde en magisk gräns. Förra bloggen gjorde det i april -24. Jag bad Solveig som är totalt ointresserad av statistik att komma på några fina bilder som jag kunde lägga in som piffade till inlägget. Jag ville hon skulle välja två från Gotland och två från Bornholm.

Hon valde dessa två från en tidig sommarmorgon på Gotland. Platsen var Ekstakusten. Vi satt först ute och åt en medhavd frukost, med denna vackra vy framför oss. Sedan tog vi av cyklarna från bilen och trampade iväg längs havet. Det som var så ovanligt var att det knappt blåste något alls. Så stilla runt oss och på havet. Nästa morgon var nästan som en repris. Då valde vi kustremsan norr om Visby. Alla dessa ljuvliga minnen… ❤

En vacker Malakit Vinge fick vissa upp sig och representera Bornholm.

Sist valde Solveig ut en bild från en promenad där vi på bilden har utsikt mot Rökeriet i Svaneke. Den morgonen hängde regnet i luften. Sedan blev det ösregn, som upphörde lagom tills vi drog oss ner till Svaneke rögeri för en god lunch.

Malakit Vinge – Siproeta stelenes

Publicerad den av
10

Vid junibesöket i Bornholms Sommerfuglepark fanns det gott om ”gröna” fjärilar som fladdrade omkring. Med hjälp av den lilla foldern har jag kommit fram till att namnet måste vara Malakit Vinge.

Antingen är denna art ovanligt fotogeniska 🙂 eller också berodde det helt enkelt på att det fanns ganska många av just den här sorten när vi var på besök. Det blev i alla fall många bilder.

Malakit är en ädelsten med gröna nyanser så det är lätt att förstå varför fjärilen fått sitt namn.

Jag föredrar levande varelser framför stenar och fascineras av Malakitfjärilens mönster och färgkombinationer.

Vill man träffa på denna fjäril i sin rätta miljö får man resa långt. Den lever i tropiska och subtropiska områden i Amerika, från Amazonområdet och norrut till södra Texas och södra Florida (om man får tro Wikipedia).

Vid vårt septemberbesök, då vi återvände till Sommerfugleparken, såg vi inte en enda Malakitfjäril. Då fanns det istället andra små skönheter att fånga på bild. Men det får förstås bli nya inlägg längre fram. Kan inte låta bli att lägga in en sista bild även om skärpan inte blev den bästa. Det här måste förstås vara ”klassens clown” bland Malakitfjärilarna.

Bornholms Sommerfuglepark, Nexö

Publicerad den av
6

Det finns både fördelar och nackdelar med att återvända till något man besökt tidigare. När vi besökte Bornholms Sommerfuglepark för några år sedan tyckte vi nästan att fjärilarna var på gränsen till obehagliga eftersom de flög överallt och till och med landade på oss.
Den här gången såg jag fram emot att jag skulle kunna ta bilder av den ena vackra fjärilen efter den andra med mitt macro. Helt utan den vanliga otålighet som hör ihop med fjärilsfotografering. Här skulle de ju landa på Bosse och jag skulle helt lugnt kunna knäppa bilder på rad…

En klar fördel med att återvända är att det är lätt att hitta vägen när man känner igen sig.
Vi tog oss snabbt till rätt plats och kom fram precis efter att de öppnat. Det var inte direkt någon trängsel på parkeringen.

Vi insåg att vi för första gången skulle kunna utnyttja vår ålder vid biljettköpet. Alltså betalade vi 100 dkr var. Eftersom vi kom ihåg att det var varmt därinne hade vi valt tunna plagg i garderoben.

Trädgården utanför själva fjärilshuset gav mig känslan att jag skulle velat dra på mig ett par trädgårdshandskar och ”fixat till det” lite här och där.

Det går inte att förbereda sig på hur varmt och fuktigt det är när man kliver in innanför dörren. Efter bara några sekunder var våra kameralinser helt immiga. Som tur var hade jag en liten duk med mig som jag kunde torka av linsen med, med jämna mellanrum.

Obehagskänslan av alltför närgångna fjärilar behövde vi inte bekymra oss om. Snarare var det så att det kändes som om det saknades många av de fjärilar vi sett vid vårt förra besök.

Förutom fjärilar och fiskar såg vi även några små vaktlar och så mötte vi förstås landsköldpaddan Sofus, endast ca 50 år gammal.

Även en fjärilsfotograf måste till sist ge upp på grund av värmen och fukten. Totalt genomsvettig kändes det skönt att få komma ut i friska luften igen. Förstår kritiken som jag läst i många omdömen. Hela anläggningen känns lite ”bortglömd” och långt från sin glans dagar. För oss som trots allt lyckades fånga flera olika fjärilar på bild till slut så var det ändå ett helt okej besök, värt pengarna. Åker man däremot dit med förhoppning om att se tusentals fjärilar (tror faktiskt att jag läste det i en annons) då förstår jag att man blir besviken och känner sig lurad.


Vid vårt nästa inlägg kommer jag att presentera fjärilen: Chokolade Vinge.