Efter fem år som fastboende i Visby, bor vi numera i Skåne. Vi kommer att besöka Bornholm vid olika tidpunkter på året. Då och då blir det tillbakablickar från Gotland och nån gång kommer inlägg från Österlen. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!
Den skylten skulle jag vilja ha på ett speciellt ställe på Regementsgatan i min nuvarande hemstad. I förra veckan, innan snön kom på besök, gled jag iväg och höll på att ramla omkull. Inte första gången som jag sett ”korvar” på just det stället. Den här gången handlade det om färskvara. Då kunde det blivit…
…pannkaka av lilla gubben.
Njutbar vy och lockande personlig skylt.
Sanningsenlig text. Samtidigt är det en bra beskrivning av nerförsbackarna i vackra Gudhjem. Själv tror jag nästan jag föredrar en brant uppförsbacke än det motsatta. Vad är din åsikt?
Gudhjem är en väldigt vacker plats att vara på i fint väder.
Kyrkan ligger strategiskt på sin klippa och syns bra från Östersjöns farled. Professor Mathias Bidstrup ritade kyrkan, som invigdes den 3:e september 1893. Byggnaden är byggd av granitstenar och långhuset, tornet och absiden är täckta med skiffertak.
Till historien hör att det var tuffa åsikter, förhandlingar och undersökningar m.m. mellan att bevara den gamla kyrkan och motståndarna som ville se en ny kyrka på plats. Pastor Looft och läraren Niels Ingvar Jensen ville se en ny större kyrka på plats. För det hör till saken att Gudhjems befolkning nästan hade fördubblats när fästningen på Christiansö revs 1856.
Altartavlan är troligen från 1475 och skapad i tyska Lubeck. Det rör sig om ett sällsynt motiv som visar begravningen av Jesus mor Maria. Panelen innehåller åtta eller nio kvinnofigurer.
Det är samma sak med predikstolen. Den härstammar också från en äldre kyrka. Troligtvis ursprungligen tillverkad år 1575.
Det har hunnit gå några extra år sedan votivskeppet fyllde hundra år.
Ps. Till denna trakt kommer vi att återvända av flera ”bloggorsaker”. Om det då är fint väder kommer en fikakorg att följa med oss.
Vi var på väg hem mot Gudhjem, som du skymtar bortom viken.
Jag stannade inte bilen för att vi skulle fika.
Istället var det en stor längtan efter att äntligen få träffa en gammal flamma från förr.
Vid mina två tidigare besök hos min Bornholmska vän hade vi en otroligt trevlig stund. Trots att vi inte bytte tusen ord mellan oss, om jag minns rätt.
Måste erkänna att jag hade flera fjärilar i magen i somras, när jag öppnade bildörren och gick ut i den kraftiga blåsten. Noterade först att nordanvinden inte påverkade hennes hår alls. Men hennes BH måste ha blåst iväg…
Jag kände mig direkt sorglig till mods. Hon tittade inte ens på mig. Vad hon hade åldrats på många sorgliga sätt. Hon kändes grå, sliten, urgammal, stel och frånvarande. Antagligen hade hon gått vidare in i den fruktade dimman. Eller behövde hon glasögon? Var det därför hon inte kände igen mig? Efteråt kände jag mig vemodig samtidigt som jag försökte se något positivt komma ut från mötet. Det kunde varit värre. Tänk om hon bakom ryggen hade haft en handväska full med tunga gråstenar och hon inte var så stel i högerarmen trots allt och plötsligt … 😉
Ps. På onsdag är jag tillbaka med ett nytt inlägg och förhoppningsvis mer seriös. Lite mer…
Vilken veckodag stod vi här på Bokul? (Här uppe stod Oluf Höst ofta när han målade.)
A. ONSDAG B. TORSDAG C. FREDAG ❤
Antal rätta svar: 4 Totalt rätta svar: 127 (Fem nummer kommer att vinna en Skrap-Kryss) Ledare av ”Flest rätt först”: Znogge När jag skrivit STÄNGD i en kommentar gälls inga efterkommande svar.
Från vårt stora fönster i vårt boende hade vi bra koll på vädret och havet. Spännande, vackert, förväntansfullt, omväxlande och tankar som byttes till samtal när vi gemensamt försökte lägga ett pussel över vad vi kunde göra för aktiviteter. En solnedgång låg högt på min personliga önskelista. Problemet var bara att antalet möjligheter började ticka ner på veckovistelsen. Ska hela sanningen fram så är Solveig betydligt mer förtjust i soluppgångar.
Vi bestämde oss för en chansning och åkte därför ner till en av Gudhjems två hamnar. Den som ligger norr ut och heter Nörresand. Hade vi tur så…
Så här ser Nörresand ut utifrån. Hamnen byggdes för att hitta en lösning för de mindre båtarna, när det var riktigt busväder på havet. Det är något visst med kvällssol. Ljuset och skuggorna är helt olika resten av dygnet.
I det vita huset vid hamnen fanns någon form av ätmöjligheter. Själv satt jag i ”mittbilen” och försökte få tillbaks lite kroppsvärme, som flytt sin kos. Innan jag hoppades få se en mysig solnedgång. Jag såg Solveig i olika geografiska positioner och med kameran nära till hands.
Vem vet? Det blir kanske ett inlägg senare fram i tiden från denna plats…
Vi hittade på Helligdomsvej en smal avtagsväg innan Serpentinvägen och vek av mot höger. Antalet p-platser gick lätt att räkna på en hand. Vanligast är såklart att traska upp på slingrande stigar från bebyggelsen i Gudhjem. (Eller vika av från Serpentinvägen)
Vi befann oss alltså på det 48 meter höga och berömda klippmassivet Bokul på Bornholm.
Helt ensamma var vi inte på de branta sluttningarna. Så gott det gick försökte jag gömma mitt förmiddagsfika. 😉
Vi fick hålla till godo med utsikten ner mot bebyggelsen i Gudhjem och den ena hamnen. Hade det varit soligare och klarare väder hade vi kunnat se Christiansö i Östersjön.
Men jag njöt för fullt vid fikat på den strategiskt placerade stora bänken vid flaggstången. Panoramautsikten gick inte att klaga på. Jag insåg att det inte var så konstigt att Bornholms världskända och berömda målare Oluf Höst hämtade inspiration härifrån och flera av hans motiv målades på just denna plats. Oluf hade inte speciellt långt hit upp. Undra om han hade en egen favoritstig som han valde för att nå toppen?
Det finns flera anledningar att återkomma hit en mer solig och ljusare dag. Det ena föder det andra. Nyss lärde jag mig att det finns ett annat smultronställe på andra sidan ”stora vägen”. Där skulle Solveig kunna ta macrobilder på höga vackra näckrosor, som finns i en ljuvlig skogssjö, eller varför inte på en långsamt simmande karp…
Helt säkert har vi på tidigare semestrar rullat igenom Listed, på väg mellan Gudhjem och Svaneke. Då tänkte vi säkert inte på att orten var ett fiskeläge med egen hamn. Annat större hägrade. Tänk vad man missar om farten blir för hög och tiden är för knapp.
Vilken tur att vi redan första kvällen bestämde oss för att njuta av en solnedgång. Chansen dök nämligen aldrig upp kommande kvällar. Ibland ska man inte skjuta upp saker.
Listed kommer att återkomma i andra inlägg, längre fram. Before Sunset hade vi sökt oss ner till havet medan det fortfarande var ljust. Från vår gropiga smala grusväg chansade vi på en lika smal asfaltsväg, lite längre fram. (Kusten och havet såg vi från vår parkeringsplats vid logistället). Bingo! Vi kom direkt fram till Listed och drog oss ner till parkeringen. Den gula lampan hade en bra bit ner till ”havet”. Därför kunde vi lugnt betrakta det mysiga gamla fiskeläget och se oss omkring i omgivningen.
Undra om den tvåfotade kvartetten hade bättre utsikt från sin höjd?
Nu var den rullande frågan om vi skulle våga oss på att i mörkret köra samma sträcka tillbaka, eller köra fram till Svaneke på större vägar?
Gudhjem ska vara Bornholms mest besökta plats. Jag läste senast igår om rådet att besöka den kuperade staden i början av turistsäsongen. Visst minns jag jakten på en p-plats på de trånga kuperade gatorna. Förresten. Vet du att ”Sol över Gudhjem” inte har något som helst att göra med den gula lampan på himlen?
Nu vet jag betydligt mer om Nordeuropas största borgruin Hammarshus, än när vi var där på våra semestrar. Borgen ska vara den mest besökta turistattraktionen på ön. Nästa gång vill jag även utforska andra saker i närheten.
Det är absolut inte bara för att jag är döpt till Bo som jag vill ha någonstans att bo under semesternätterna. Min lista är just nu på ca arton lägenhetshotell. Tanken är olika ställen vid de första besöken. Helst vid olika ”regioner”. Vi har ännu inte provat på att sova mot Sveriges kust. Syftar på sträckan norr ut från ankomststaden Rönne.
Sista dagarna har jag fördjupat mig i de gotländska landskyrkorna. Min gamla taktik med att lura hjärnan att skifta spår funkar fortfarande mellan varven. Men nu sitter jag här även och har SMS kontakt med den grönögda som befinner sig i studentstaden Lund. Tankarna fladdrar. Finns det verkligen så stora rostiga flugor? Brukar de inte vara lite mindre? 😉
Fikatime heter kategorin på gotlanduppochner. Antagligen blir det något liknande… men absolut inte lika många gånger. Vi tycker bakverken är för söta i Danmark. Starka ord från ett före detta ”sockertroll”.
Vi kommer att låna från oss själva. Kategorin Konst kommer att finnas med här också. Kända konstnärer har haft anknytning till Bornholm. Om det är tillåtet att fotografera på konstmuseum kommer det också att bli aktuellt.
Hoppas nu inte ”Den lilla blå” får några knasiga och våghalsiga idéer om att han vill leka fartyg. Den fyrdäckade får INTE tolka skylten som reklam för en ny hobby. Ännu vet han inget om att han om trettio dagar ska byta p-plats. Från grus till asfalt. Från dyrt till gratis…
Vårt tredje besök på den vackra danska ön tog inte tjugo nya väntande år. Den här gången dröjde det enbart tre år. Vi kom på att det varit tre olika bilar inblandade på de tre semestrarna. Den här gången var det ”Den lilla blå” som fick följa med. Precis som förra gången behövde vi inte köra långt för att köra på den nya snabba färjan. Vår bostadsort var fortfarande Ystad. Här fördrev vi tiden i närheten av den fullastade bilen i väntan på att få checka in. Efter all inläsning som jag gjort sista året skulle vi definitivt utforskat denna plats betydligt mer om jag då visste att…
Det är aldrig långt till havet och dess alla temperament och färger. Jag längtar efter att dra nytta av den information som jag skaffat mig via böcker, internet och nya insta-vänner.
Självklart vet jag sedan barnsben hur landets flagga ser ut. Men nu har jag också lärt mig att Bornholm tillhört Sverige en tid. Dessutom minns jag skyltarna som upplyste om att det var inte tillåtet att cykla nerför backarna i den mysiga lilla staden Gudhjem. Personligen anser jag att ägarna till cyklar med handbroms inte skulle behöva kliva av. För vi har ju både livrem och hängslen.
Min förstådda danska har blivit betydligt bättre. Syftar främst på en underbar inköpt bok av en kvinna med ett manligt svenskt smeknamn (Janne). Den har jag redan sakta bläddrat och läst i tre gångar. Dessutom antecknat flitigt och låtit annan litteratur vävas ihop med den.
Hoppas mina tankar och drömmar varken blir pannkaka eller luftslott. Istället vill jag det ska bli en lyckliga repris från förra gången. När jag gick från riktigt dålig hälsa till fem underbara år på Gotland. Jag ber för en möjlig repris.
Kanske är det min medfödda fantasi som spelar mig ett spratt. För just nu ser jag hur ”Den lilla blå” från vår betalda parkeringsplats blinkar oroligt. Hur kan en bil med begränsat IQ veta vad jag skrev ovan? 😉
Personligen får han gärna bli den första bilen som fått följa med två gånger. Vi får se vad matte tycker…
När det gäller de ”vanliga” kyrkorna på Bornholm tror jag att vi bara varit inne i en enda. Nu har jag läst på och vet att ett par av kyrkorna på ön har inventarier som är gjorda på Gotland. Här kommer det inte att ta lika lång tid att hinna med alla kyrkor. 😉
De fyra rundkyrkorna ska vi granska betydligt noggrannare än vi gjort tidigare. Annars finns det bara tre till i övriga Danmark. Hur står det till i Sverige, kanske du undrar. I vårt långa smala land finns det åtta stycken. På österlen finns en av dem.
Givetvis får bornholmuppochner svårt att matcha gotlanduppochner när det gäller kategorin fiskeläge. Men charmen runt omkring dem kan kanske väga upp en bit.
När det gäller mindre städer/orter på öarna tror jag att bornholmuppochner kommer att dra det längsta strået. En av städerna har fått en fin medalj/utmärkelse för sin bebyggelse. Svaneke har faktiskt också mest sol i hela Danmark. Flest soltimmar för att skriva korrekt svenska. Inom samman ämne ska nämnas att Bornholm har flest soltimmar av de danska öarna. Med spänning ser jag fram emot att tillbringa mer tid i städerna än vi gjort under våra tre besök tidigare.
Vi kommer att gå från utomhusturister till att besöka intressanta museum. Här befann vi oss i näst största staden på ön, Nexö.
Det kommer att bli en mysig mix av gamla minnen och betydligt fler nya bekantskaper i naturen.
Berömda trappor kommer vi att traska i. En ser jag speciellt mycket fram emot att gå… nerför. Fast det blir antagligen på uppvägen som jag kommer att räkna varje trappsteg och be Solveig göra samma sak. Då har jag dessutom ett bra skäl att vila en stund och njuta lite mer av utsikten mot havet. Gåtan som jag vill lösa är om det är någon av författarna till böckerna som jag läst, som har rätt tal? Hade varit extra kul om vi tillsammans fick ett eget gemensamt ”facit”.
Solveig kommer att få en möjlighet att komma en bra vit närmre med sin kamera. Kanske blir jag en biskådis med besök på min axel. Helst inte i håret. Jag minns hur det var när vi var där med våra döttrar. Jag är också spänd över om HON minns mig. Själv tror jag inte att hon åldrats sedan sist.
Det är viktigt att ha saker att se fram emot. Ofta brukar jag vara duktig på det. Sedan orkar jag inte bära hur tunga ok som helst. Vem gör det? Så jag hade inte orkat att lyfta stenblocket som vi satt på. Jag svarar på eventuella kommentarer med en symbol. ❤
bornholmuppochner & gotlanduppochner 