När Solveig ”macrar”

Solveig försvann iväg med sin macroutrustning. Vilken stolfärg skulle jag välja? Så överraskad jag blev av att inte behöva putsa linsen direkt som varit nödvändigt vid de tidigare besöken. Luftfuktigheten var nu betydligt lägre och mer behaglig vid vårt sista besök i Nexö.
Jag var inte trött i benen. Mitt skäl till att sitta ner en stund grundade sig på ett minne från när vi var här med våra döttrar. Då var det på gränsen till läbbigt när det hela tiden kretsade fjärilar nära oss och satte sig på olika ställen på våra kroppar. Ibland viftade vi bort dem. Minns att det var gott om blå fjärilar. Kanske kunde jag om en stund få till en suverän bild på en blå fjäril…

Ännu inte en enda tvåfotad person i lokalen. Jag bestämde mig för att gå iväg på ett eget strövtåg. Efter ett tag kände jag mig iakttagen.

Vi sa inte mycket till varandra. Det var i alla fall ingen som bet till.

Vacker exotisk växt. Ingen aning om vad den bär för namn.

Nu började det fylla på med besökare. Jag kunde tjuvlyssna både på danska och tyska. En stund senare började det bli lite mer trångt vid ställen där fjärilar stannat till en längre stund. Undra hur många varv jag hann med? Ibland gick jag uppför en brant trappa för att få en bättre översikt.

Våra trogna besökare känner säkert igen Blue Morpho Butterfly som jag fick till en skaplig skärpa på. Solveig visade upp den gäckande fjärilen i vårt förra blogginlägg. De vackra blåa vingarna såg jag bara när de ivrigt flög iväg. Dessvärre var det ingen av dem som ville landa nära mig.
PS. Vi vill ge en eloge till de nya ägarna. Vilket fint jobb de lagt ner på att ”ta hand om” både insidan och utsidan. Vi ser fram emot fler besök under 2026. DS.

En vit bulldogg och en prinsessträdgård

I Charlottenlund grundade Stephan Peter Nyeland 1875 Danmarks första trädgårdsskola. Han döpte den berömda skolan till Vilvorde i Ordrup Krat. Namnet kom från en belgisk stad, där hans fru var född. Marie Isabelle Caroline Willems Raman kom från en god katolsk familj. Hon var dessutom nära vän med prinsessan Marie av Orlean, som var gift med Christian IX:s yngste son Valdemar.

Det började inte bra. Redan några månader efter invigningen brann skolan ner. Men det är inte dumt att ha bra kontakter. Kung Christian IX som sett lågorna från sin tjusiga balkong på Bernstorff slott såg till att skolan snabbt byggdes upp igen.

Pssst! Haven betyder trädgård på svenska.

Nu undrar du läsare såklart vad detta har med Bornholm och Gudhjem att göra. Lugn i stormen. Här kommer pusselbitarna i min makliga takt. 🙂
Åren och framgångarna på en annan dansk ö flöt på. Men 1905, 30 år senare tvingades tyvärr Nyeland att lämna skolan på grund av sviktande hälsa.

Liksom många andra med ekonomiska möjligheter hade Nyeland sommargästat Gudhjem på Bornholm. Han hade även besökt svenska ön Gotland, där han blivit fascinerad av Botaniska Trädgården. Kan de kan jag, tänkte han kanske?

1903, två år innan Nyeland slutade på trädgårdsskolan, köpte han ett hus på Bokuls sluttning i Gudhjem. Dessutom fick han, så länge han levde, av Gudhjems Hamnkommission och Gudhjems Bergkommission en stor trädgård. Denna döpte han till Prinsessehaven (Prinsessträdgården). Namnvalet var en fin geist till fruns väninna, prinsessan Marie. Marie i sin tur tackade genom att ge honom en vit bulldogg. Jag ser just nu den fina hunden på en egen stol på ett svartvitt fotografi.

Spännande träd och exotiska växter planterades, med Botaniska Trädgården i Visby som förebild.
Hans egna ord: ”… Jag ville i likhet med vad jag sett i Visby på Gotland, plantera en samling sällsynta växter och vårda dem, så att den kunde vara av samma ära för Gudhjem och Bornholm som planteringen i Visby är för gotlänningar och särskilt för Visbyborna och de utländska besökarna där…”

Nyeland satte dit en fin grind med lås. Han gick själv dit och öppnade och låste. Trädgården var öppen på söndagar och helgdagar. ”Eftersom barn i vuxens sällskap inte orsakar skada, vilket har visat sig ha hänt vissa dagar då trädgården var öppen på grund av reparationen av grinden försommaren 1906”.
Detta är ett utdrag från ett brev till Hamnkommissionens styrelse som tydligen vill att det ska vara öppet varje dag och natt. Det var trots allt Nyeland som själv påkostat allt planterat.

Det blev inget lyckligt slut. Stephan Peter Nyelund tröttnade. Istället flyttade han till grannön Christiansö. Där bodde han i det gamla bryggeriet fram till sin död 1922.

Det hade varit intressant att jämföra Nyelunds prinsessträdgård med ”Botan”, som vi uppskattade att besöka under våra fem Gotlandsår.
Vi fortsatte på två ben tillbaks till ”Den lilla blå”, som stod parkerad vid Gudhjems reservhamn. Jag ser nu med mina bruna ögon taket på vår fyrhjulade kompis. Undra vad som rör sig i bilars tankar? Hur många hjärnceller har…? 🙂

Fotnot: De personliga Nyelund-replikerna är från skrift från Bornholms Historiska Förening.