Efter fem år som fastboende i Visby, bor vi numera i Skåne. Vi kommer att besöka Bornholm vid olika tidpunkter på året. Då och då blir det tillbakablickar från Gotland och nån gång kommer inlägg från Österlen. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!
Jag hade försökt cykla slalom mellan alla medeltidsmänniskor, som antagligen aldrig sett ett sådant mysko fordon förr. 😉 Det slutade med att jag satte mig på en bänk med utsikt mot mitt älskade hav. Solveig skulle uträtta ett ärende vid Stora Torget. Plötsligt såg hon att det gick att komma in i ruinen Drotten. Vi hade ju ”misslyckats” vid tidigare besök. Stängt för säsongen och sist var det stängt för restaurering. Nu tog hon självklart chansen. Här kan du läsa om Heliga Trefaldigheten som kallas för Drotten i folkmun, från vårt inlägg i förra månaden. https://gotlanduppochner.com/2023/07/11/drotten/ Håll till godo med dessa nya foton. Själv ska jag köra ”Skåne runt” i jakt på en ytterst speciell supermodern spislampa.
Min personliga favoritbild från de nya fotona är bild sju. Vilken är din?
Omkring 1240 byggdes Drotten, som kyrkoruinen kallas i folkmun. Det egentliga namnet tycks ha varit Heliga Trefaldigheten. Tidigare låg några äldre stenhus på platsen.
I den lilla parken framför ruinen står statyn Christopher Polhem, mekanikens härskare, uppfinnaren av polhemslåset.
Fotona är från två olika tillfällen. Det gick inte att komma in i kyrkan vare sig i höstas eller nu. I år pågår renovering.
Från början byggdes kyrkan som en församlingskyrka för de bofasta tyskarna som bodde i området. Kyrkans äldsta del är det halvrunda koret. Troligen har nuvarande kor bytts ut mot ett äldre.
Duvorna har första parkett. Det ligger en kyrkoruin en liten bit ifrån. Den gick vi till direkt efter det att vi tagit dessa bilder. Tillsammans kallades Drotten och S:t Lars för tvillingkyrkorna. Vilken tur att Solveig var sugen på att ”klättra” upp i den sistnämnda och ta kort på utsikten därifrån. Inlägget därifrån kommer troligen någon gång i augusti.
Denna kyrka helgades alltså åt Trefaldigheten. Ordet Drotten nämns i Gutalagen som beteckning på någon som äger en träl. Men det kan också betyda härskare eller furste. I samband med reformationen övergavs Drotten 1528 då borgarna började ta ut ”ransoner” ur kyrkans inventarier.
Trots att Christopher Polhem är född i Tingstäde, står ”Den svenska mekanikerns fader” till beskådande i Visby, innanför ringmuren. Minnesmonumentet är gjort 1911 i brons av Theodor Lundberg, som var en stor konstnär, professor och direktör på Konstakademin.
Hur stort och tungt skulle ett modernt visitkort behövt vara för att Polhem (1661-1751) hade fått med alla sina titlar? Hur gammal var grabben när han var smartare än alla i sin omgivning? Fick han vara lärare åt sin egen lärare redan från första skoldagen?
Vad är Polhem allra mest känd för? Sant är att han var en briljant teknisk visionär och industriell föregångare. Grunderna för serietillverkning var banbrytande. De sexton år som han arbetade vid Falu gruva fick betydelse för hela världen. Samtidigt fanns det ett motstånd, säkert med en dos avundsjuka hos många samtida. En del trodde kanske han var helt galen när han byggde en stånggång i en väldigt svårframkomlig terräng vid Hundbo gruva, där kraften överfördes från ett 2,5 km avlägset vattenhjul. De pessimisterna fick dock inget vatten på ”sin kvarn”.
Polhem grundade Stjärnsunds bruk. Där tillverkades specialmaskiner för träbearbetning, kuggskärning, filhuggning, husgeråd, vävstolar, stickmaskiner, beslag, ”Polhemslåset” och ur, för att nämna några ”småsaker”. 🙂 Själv känner jag till att Polhem var en föregångare inom pedagogik och undervisning. 1697 startade han skola för ingenjörer. Med hjälp av skalenliga modeller i ”lekande lärande” förklarade han för eleverna tekniken och rörelsens mekanismer. Dessa modeller finns till beskådande på Tekniska museet i Stockholm. Sedan anlitades han naturligtvis i olika sammanhang. Han hjälpte till vid ombyggnaden av Stockholms sluss 1744, en bro över Göta älv, flottbroar över Dalälven och mycket mer.
Jag avslutar med att det lär finnas ca 20 000 manuskript av Christopher Polhem, inom de mest skilda områden. Undra vad Christopher gjorde på sin fritid? Hur många timmars sömn per natt? Eller var det när han sov som de bästa idéerna formades? I dessa tider är det extra trevligt att läsa om människor som satsat sina liv på att ”bygga upp världen”. ❤
I Tingstäde finns ”Den svenska mekanikens faders” barndomshem kvar.
Jag syftar såklart på Christopher Polhem. Den stora uppfinnaren, adelsmannen m.m. som levde mellan 18/12-1661 till 30/8-1751 och blev nästan 90 år gammal.
På 1650-talet råkade hans far, som bodde i en fristad i Pommern, i sjönöd och drev iland på Gotland. På den vackra ön blev han kvar och kanske var det på ön som han träffade svenskan Christina Eriksdotter (född i Vadstena och död i Visby.) Wulf Christoffer Polhammar som pappan hette dog redan 1669.
När jag utläser födelsedagsdatum och dödsdatum inser jag att det blev ingen lång barndom på Gotland för Christopher. Mamman gifte om sig och Christopher hamnade hos en farbror i Stockholm. Men när Christopher var tolv år dog hans farbror och Christopher fick därefter fixa pengar till mat genom att vara gårdsskrivare på olika gods.
”En båt i vila” med en bra bit till havet.
Tingstäde Hembygdsförening tar hand om Polhemsgården. Genom dem går det bra att boka visningar.
Jag filosoferade om hur grabben Christopher hade här som en liten sork. Fiskade han i dammen? Byggde han kojor i träden i skogen? Var han vid havet någon solig sommardag? Hade han kompisar? Eller var han ett geni redan som barn, som klurade på olika lösningar?