Igår såg jag bilder från Gotland, på FB, som visade att det kommit snö igen. Dessutom läste jag att det skulle bli rejält blåsigt och att vissa färjor ställts in. Därför gissar jag att om en och annan blåsippa redan hunnit komma upp så har de genast krupit ihop under snötäcket igen i väntan på bättre väder.

Det kändes som julafton när vi flyttat till Gotland och fick uppleva den första våren 2019.
Det lyste blått i nästan vartenda änge vi besökte. Mina favoritblommor fanns i överflöd lite varstans. Som jag njöt av alla våra blåsippsutflykter.
I år får jag nöja mig med att njuta av gamla bilder, för i vår närmiljö här i Skåne växer inga blåsippor alls.

När jag fick ett macro och började ”experimentera” med det upptäckte jag en ny blåsippsvärld. Att komma så nära de här små blommorna gör att man får se detaljer som ögat annars inte uppfattar.

Vita blåsippor är inte så vanliga. Den här bilden tog jag i Lummelunda, men vi lyckades hitta dem på några andra ställen också.

Visst är det fantastiskt att alla är lika men ändå helt olika – trots att det finns så många!

Ibland dyker det upp en som bryter lite mot mönstret och är helt sin egen…

och ibland lyser de bara helt blått.
En av synonymerna till kavalkad är ”festligt följe” och en annan är ”lång rad”. Dagens inlägg kunde blivit ett ännu längre följe med blåsippor, men då hade det inte passat in i kategorin ”Tio utvalda på Gotland”.