Det är spännande med en liten smal skogsväg som försvinner nedanför sluttningen. Vart leder den? (Nu ska genast tilläggas att jag inte tycker att det är ett dugg spännande om vi ska ta bilen och utforska vart vägen leder.) På vägar som den här ska man ta sig fram på två ben eller möjligtvis med en cykel.

Cyklarna hade vi lämnat hemma så den här gången blev det en upptäcktsfärd på två ben. Första gången vi var ute i vår närmiljö runt Bornholm Panorama Apartments tog vi vanliga bilder. En liten stund senare gick jag hem och hämtade mitt macro.

Jag kanske har glömt bort en del från mitt liv som ”bonddotter”, men om jag inte har alldeles fel så är detta ett vetefält. Här växer det som ska malas och bli till bullar och kakor. Visst är det fantastiskt!

På varje ax sitter de små kornen prydligt förpackade i ett mönster. Var och en på sin plats.

Om man bara ”vandrar nära marken” ser man att det finns fullt av små skönheter som gömmer sig i det höga gräset.

Jag har inte fuskat med färgen. Blåklinten lyste verkligen blått mitt i allt det gröna.

Några har ”gjort sitt” men har ändå ett värde och en annan är på väg att slå ut. Precis som i verkliga livet. Vi har mycket att lära av naturen!