Förhoppningsvis blir det en trettonde säsong

Vilket år stod vi utanför den hyrda sommarbostaden på Bornholm?
A. 1994 ❤
B. 2014
C. 2024

Antal rätta svar: X

Regler & Personligt:
Tävlingen pågår under november och det kommer att bli tjugotvå frågor. Om man svarar rätt får man ett nummer i min kommentar. Efter den sista frågan kommer vi att lotta fram fem nummer. De fem som har dessa nummer vinner var sin Skrap-Kryss. Den som först har flest rätt kan kalla sig Bornholmspelens mästare 2025 och får såklart en ”egen lott” för den framgången. Varje fråga är aktiv tills jag skrivit en kommentar med ordet STÄNGT och gett nummer till de som svarat rätt på frågan.
Frågorna kommer när ni minst anar det. Du deltar så ofta som du vill, har tid eller kommer ihåg det och jag lägger in när jag har tid. Dock aldrig mer en gång per dag. Kanske lägger Solveig eller jag in vanliga inlägg om Bornholm, Gotland eller Österlen.
Syftet med att banta ner till tjugotvå frågor och betydligt mindre tabellsnickrande är mitt späckade och trista program på den privata agendan under november.   
OBS! Vi kommer enbart att skicka vinstlotter till deltagare som har en svensk postadress. Däremot skulle det ha varit kul om någon på Bornholm deltog och vann en lott. 😊 Ger den personen oss sin adress skulle vi gärna åka förbi vid nästa resa och personligen dela ut en dansk lott i postlådan. Så stor är inte ön.  

Reklam för novembermästerskapen 2025 kommer i stort sett bara att finnas just här. Där tävlingsleken har sin vagga. Du som då och då uppskattar att besöka vår blogg kommer kanske därmed att ha ett slags försprång.
Alla som läst hit är hjärtligt välkomna lördagen den 1 november. ❤

Ps. Jag svarar helst bara med en symbol. Mitt privata tidskrävande schema börjar redan imorgon.

En halv miljon visningar

Igår morse såg jag att gränsen hade passerats för en kort stund sedan. Därmed blev det inte heller denna gång ett foto när antalet visningar för denna blogg nådde en magisk gräns. Förra bloggen gjorde det i april -24. Jag bad Solveig som är totalt ointresserad av statistik att komma på några fina bilder som jag kunde lägga in som piffade till inlägget. Jag ville hon skulle välja två från Gotland och två från Bornholm.

Hon valde dessa två från en tidig sommarmorgon på Gotland. Platsen var Ekstakusten. Vi satt först ute och åt en medhavd frukost, med denna vackra vy framför oss. Sedan tog vi av cyklarna från bilen och trampade iväg längs havet. Det som var så ovanligt var att det knappt blåste något alls. Så stilla runt oss och på havet. Nästa morgon var nästan som en repris. Då valde vi kustremsan norr om Visby. Alla dessa ljuvliga minnen… ❤

En vacker Malakit Vinge fick vissa upp sig och representera Bornholm.

Sist valde Solveig ut en bild från en promenad där vi på bilden har utsikt mot Rökeriet i Svaneke. Den morgonen hängde regnet i luften. Sedan blev det ösregn, som upphörde lagom tills vi drog oss ner till Svaneke rögeri för en god lunch.

Kvällssol i Gudhjem

Från vårt stora fönster i vårt boende hade vi bra koll på vädret och havet. Spännande, vackert, förväntansfullt, omväxlande och tankar som byttes till samtal när vi gemensamt försökte lägga ett pussel över vad vi kunde göra för aktiviteter. En solnedgång låg högt på min personliga önskelista. Problemet var bara att antalet möjligheter började ticka ner på veckovistelsen. Ska hela sanningen fram så är Solveig betydligt mer förtjust i soluppgångar.

Vi bestämde oss för en chansning och åkte därför ner till en av Gudhjems två hamnar. Den som ligger norr ut och heter Nörresand. Hade vi tur så…

Så här ser Nörresand ut utifrån. Hamnen byggdes för att hitta en lösning för de mindre båtarna, när det var riktigt busväder på havet.
Det är något visst med kvällssol. Ljuset och skuggorna är helt olika resten av dygnet.

I det vita huset vid hamnen fanns någon form av ätmöjligheter. Själv satt jag i ”mittbilen” och försökte få tillbaks lite kroppsvärme, som flytt sin kos. Innan jag hoppades få se en mysig solnedgång. Jag såg Solveig i olika geografiska positioner och med kameran nära till hands.

Vem vet? Det blir kanske ett inlägg senare fram i tiden från denna plats…

Bornholmsborsten

…Jag vill helst borsta bort minnena av vår tripp till Svaneke. Visst var det målet för alla cyklister. Antagligen något populärt som pågått sommar efter sommar. Bilarna nere vid hamnen var som plåtmyror. Jakten på sista parkeringsplatsen var egentligen slut sedan länge. På något vis lyckades jag vända bilen och ta oss ur staden. Solveig lotsade mig upp till vägen, som leder mot den vackra kyrkan Ibs kirke. Strax innan kyrkan tog vi av till vänster. Hit skulle vi ändå åkt några timmar senare.

Jag hade läst på nätet att vi skulle besöka Bornholms minsta, men mysigaste gårdsbutik. Vi var själva ute efter en speciell sak.

Det är Lars Guldbrantsen som tillsammans med sin fru Pia driver Bornholmsborsten en bit ovanför Svaneke.

Här handlar det om ett gammalt gediget hantverk med en skön touch av modern stil. Det hade varit kul för oss att få se paret i action i verkstaden när de skapade sina alster.

Här finns gedigna borstar till olika uppgifter i hemmiljön. Allt från köksborstar, diskborstar, inomhuskvastar, terrasskvastar, bilvårdsborstar till rengöring av stuprännor. Alla bär namnet Bornholmsborsten och är tillverkade av de professionella borstbindarna. Här får man vad man betalar för. Inget vanligt skräp som hinner gå sönder innan man kommit hem (för att överdriva lite). Tanken är istället att produkterna som är gjorda av bästa materialen ska hålla i åratal.

Tre nyheter som finns på bild på hemsidan bär namnen Ergonomisk diskborste, Skolmåltider och Köksredskap Fartygsform. Det sistnämnda ser spännande ut på bild. bornholmerboersten.dk

Vi hittade det privata som vi var ute efter och givetvis var det även något annat som fick följa med oss hem. Ett fint stopp på Bornholm. ❤
Jag log när jag precis noterade att de finns representerade så långt bort som i Japan. Jag tycker det borde finnas möjligheter även i det långsmala landet Sverige.

Ett återbesök i oasen Bölshavn

Så var vi här igen. Självklart ville jag inte göra om samma missar som förr. Då när jag bara rattade igenom långsmala vägen i Bölshavn. Hann antagligen endast notera havsutsikten och några idylliska hus längs stråket. Sedan våra fem Gotlandsår har vi båda ett helt annat tänkande och avstressande djup.

Den här gången handlade det inte om någon ”jakt” på orkidéer. Därför gled Solveig iväg med ”vanliga” kameran, medan jag ordnade med något annat en stund…

…innan mina intränade fötter själva sökte sig till kustremsan. Finns allt lite likheter med Gotland. Både här och där.

Visst stämmer det?

Vi hade sammanstrålat någonstans vid havet. Jag och Solveig som denna soliga blogginläggningsdag i oktober firar 35 år som gifta. ❤

När vi denna aktuella junidag såg upp mot vägen genom Bölshavn såg vi ännu fler cyklister och olika ekipage rulla fram. För det ska tilläggas att vi hade kört förbi x antal sedan vi kom ner till kustvägen. Bara de inte var på väg mot Svaneke och det var något slags tävling och jippo? Själva tänkte vi vara kulturella och gå på en utställning i Baltic Sea Art Project och kunde gärna tänka oss en parkeringsplats i närheten. För risken för ny regnperiod var stor. Precis som den varit alltför många gånger under semesterveckan.

Allinge havn i grått

Om man vill se den fina hamnen i Allinge är vårt råd att inte leta efter en p-plats därnere, om du kommer till Bornholm under högsäsong.

Precis som med flera andra fiskelägen på ön är även Allinge hamn förlagd till naturliga fördjupningar i klipporna. Sedan förbättrades allt när de sprängde bort granit och hamnplatsen kunde växa i takt med att fiskemetoderna blev mer omtalande.

De blomstrande åren var mellan tolvhundratalet och femtonhundratalet då det fanns otroligt mycket sill i Östersjön. Allinge blomstrade under denna tidsepok. De sålde fisken till hansastäderna, som i sin tur sålde vidare till de södra städerna i Europa.

Till höger i bakgrunden kan du se skorstenen till rökeriet, där vi parkerat ”Den lilla blå” och där vi en stund tidigare njutit av en god lunch. Som du kan läsa i vår bloggrubrik har vi med en dyster färg. En annan gång ska vi fota i den här läckra lilla staden när den gula lampan lyser på himlen. Nu gällde det mest att försöka hinna med så mycket trevligt som möjligt innan det fanns en stor risk att det skulle bli oväder. Om inte annat skulle vi in i några lockande butiker i närheten.

Ett rejält stort bakslag drabbade hamnen 1872. Då kom en objuden gäst som i modern tid skulle fått ett eget namn. Nu nämns bara ordet stormflod. Sorgligt nog förstördes hamnen totalt och allt förblev till ruiner. Fantastiskt att det därefter, på den tiden, bara tog fyra år att bygga upp platsen igen.

Missa inte Allinge om du är på semester på Bornholm. En av flera små pärlor på ön. ❤

Klippeöens Gårdbutik

Vi läste och såg ett stort uppslag i DENNE UGES BORNHOLM om butiken i det 300 kvadratmeter stora vita huset. Perfekt utflyktsmål när man vill in någonstans och värma sig och samtidigt blir sugen på både det ena och det andra.

Platsen är Saltuna på kystvejen mellan Gudhjem og Svaneke. Vi bodde bara en liten bit därifrån.

Mycket trevlig välkomst-trio. Ingen som kacklade eller skällde på oss.

Där fanns ett stort utbud av kläder både för män och kvinnor. De har också en egen produktion av olika saker som bluser, kjoler, t-shirts, sokker, uldunertöj, handser och oma. Undra vad oma är för något? Finns inte med i min danska fickordbok. Ibland tycker jag det är spännande att inte veta allt. Då kan min medfödda fantasi få sitt spelrum helt för sig själv.

Här stod jag på andra våningen och spanade en stund.
Familjen som driver detta har en egen lille danske fabrik med vaeveri og systue.
Väveriet har stolta väv-traditioner så långt tillbaka som till 1876. Imponerande.
För den som uppskattar kaffe och godis är utbudet också frestande. Vad trist att ”en vitrockad” har sagt att jag inte ska äta lakrits längre. Tyvärr har den vise rätt.

Mycket trevligt ställe. Vi återkommer säkert hit fler gånger när vi rullar på den sevärda vägsträckan. Om inte en stor tom turistbuss står just då på parkeringen.
Givetvis lyckades vi inte komma ut tomhänta…

Metamorfos

På Solveigs födelsedag den 8:e januari i år, lade jag in ett inlägg med rubriken ”Livets Tråd”. Vi uppskattade verkligen det fina konstverket i Svaneke av Arne Ranslet. Min sista mening då var denna ”I kommande blogginlägg kommer han garanterat att dyka upp fler gånger.”

Utanför Allinge kyrka vilar en ängel av samma konstnär, som bodde strax utanför staden under ett antal år. Sedan flyttade Arne och hans fru Tulla Blomberg Ranslet till Spanien och etablerade där en ateljé och konstnärsverkstad.

Mina bibliotekarie tankar går naturligtvis till klassikern, novellen/kortromanen ”Metamorphosis” (Förvandlingen) av legenden Franz Kafka. Av många utsedd till världslitteraturens bästa novell. 1915 kom första upplagan ut och har sedan dess blivit en inspirationskälla för flera skrivargenerationer. En enkel och kort story med många bottnar. En av dem är förvandlingen från människa till ängel och ett evigt liv. Det finns fler konstnärer som inspirerats av denna tanke.

Några välgjorda kvinnliga detaljer.

Hon sitter bra där vid den starkt gula kyrkan på Norra Bornholm. Vilken av de två, än så länge, konstverken av Arne Ranslet tycker du mest om? Jag uppskattar båda. Vem vet? Vi dyker kanske på ett tredje. Konstnärsparet bodde trots allt på Bornholm i nästan 33 år.

Madsebakke

Här har vi varit förut… var min första tanke då vi parkerade den lilla blå på parkeringen. Skillnaden var att vi inte kom längre än till parkeringen den gången… Nu gick det bättre!

Vi reser, i fantasin, nästan 4000 år bakåt i tiden och hamnar på bronsåldern.

Så här efteråt har vi konstaterat att det finns ett hällristningsfält till, en bit ifrån detta. Det får bli ett besök där nästa sommar. Flera gamla stenbrott i området gjorde att två hällristningsfält förstördes.

På lite avstånd ser det ut som vilka släta berghällar som helst. Nästan lite tråkiga. Men tittar man närmare så…

De 14 olika skeppen vid Madsebakke har ristats in under många år. Det här är troligen det äldsta.

Skeppet var det viktigaste transportmedlet under bronsåldern. Skulle man få tag på brons behövde man ett skepp. Inte så konstigt då att man valde att rista in just skepp.

Visst är det spännande att fundera kring hur bronsåldersmänniskorna tänkte. Tydligen var skeppet även en religiös symbol – solens resa över himlen eller en resa till dödsriket?

Det här skeppet funderade jag lite extra över… ?

Andra heliga figurer; fotavtryck och hjulkors. Med en stor portion fantasi kan man strosa omkring på Madsebakke och leva sig in i hur det var på bronsålder, Fast ändå inte… Det är svårt att tänka sig in i hur det var att leva här för så länge sedan.

Ett fascinerande hantverk

Längst in i den ljusa och fräscha lokalen finns glasbrukets öppna verkstad. Det är bara att slå sig ner på en stol och ta del av hur en klump rykande, varm glasmassa förvandlas till en vacker vas, ett unikt glas, en fin kanna eller något annat.

Visst är det lite magi när man ser hur glasblåsarna hanterar den ”oformliga” klumpen.

Enligt hemsidan finns några av Nordens skickligaste glasblåsare här. De tycks vara helt oberörda av att det sitter ett gäng turister och studerar deras arbete.

Inspirationen kommer från naturen, ljuset och närheten till havet. I butiken hittar man glasprodukter med mönster av vågor, växter, fjädrar och fisknät m.m.

Ännu en unik vas håller på att växa fram inför våra ögon.

Men den är fortfarande inte helt klar, även om man kunde tro det på förra bilden.

Undrar just hur många vasar det blir på en dag? Funderar också på om de tillverkar vasar en viss period eller om de varvar olika produkter… Det får jag fortsätta att fundera på för jag tror inte att varken Google eller AI kan ge mig något svar.

Wao! Så fin den blev! Så snart jag knäppt den här bilden så hamnade den fina, gröna vasen i ett skåp.