Den gamla kvarnen i Slusegård; del 3 av 3

När vi följt Øle Ås utlopp och vandrat på stigen en bit nådde vi snart till andra sevärdheten på denna trevliga rutt på Bornholms sydsida.

Omkring år 1800 uppfördes denna vattenkvarn som är en typisk bornholmsk underfallskvarn. Vid denna tidpunkt fanns runt 90 stycken vattenkvarnar på ön. Flera av dem lång längs Øle Å. Vid byggandet använde de sig av återanvänt material.

Även öringshuset vid sidan av kvarnen är byggd av ”gamla bräder”. En del av dem är från ombyggnaden av Pedersker kyrka. Öringshuset användes både för att fånga fisk och för uppfödning av djur.

Som du kan se lyste inte vattnet i någon blå ton. Men bilden är vacker ändå. Vi vandrade uppför backen och hade tur att ”Den lilla blå” stod där och väntade på oss runt hörnet. För jag hade just då ingen större lust att vandra ner och gå upp någon annanstans. Vädret på Bornholm är häftigt med sin ”förmåga” att växla mellan olika platser på ön. Här frös vi. När vi stannade nästa gång, vid ett för oss gammalt härligt nostalgiskt stopp, var det högsommarvärme och shoppingdags.

Den geografiska knutpunkten; del 2 av 3

Innan 1894 var det Köpenhamn som ”tidsmässigt” var i centrum. Men under detta år infördes tidszonen Greenwich + 1 i Danmark och Sverige. Skämtsamt kallades den för Gudhjemtid. Orsaken var att det motsvarade läget 15 longitud i Gudhjem. Men den riktiga ”sanningsplatsen” ligger en bit från den mysiga staden. Där är vi snart.

55 nordlig bredd och 15 östlig längd möts vid Slusegård. Knappt hundra meter från parkeringsplatsen nådde vi den berömda platsen.

Ön Bornholm är alltså det område i Danmark där solen står som högst på himlen och befinner sig rakt i söder när klockan visar tolv på dagen.
Om vi jämför med två andra platser i Danmark: Skillnaden mot Jyllands västkust är nästan en timme. När det gäller skillnaden mot huvudstaden Köpenhamn är det tio minuter.

Här är den berömda plattan där de två gradlinjerna korsar varandra. Vem vill vara först att ta plats på den? Eftersom jag har kameran i handen får allt gubben vänta på sin tur. Damerna först.

Det blåste rejält. Inte läge för att göra ”0-meridianen i Greenwich”. Här på Bornholm passar det dessutom bäst att bli fotograferad stående på to ben på granitblocket.

En trevlig och blåsig bensträckare; del 1-3

Idag för exakt ett år sedan lade jag in första blogginlägget om Bornholm på vår gemensamma blogg; bornholmuppochner & gotlanduppochner.
Då handlade det om ett semesterminne från den varma fotbollssommaren 1994, när det grävdes efter guld.

Nu ett år senare handlar det om en rutt på drygt två kilometer och en stigning på 15 meter. Typen av rutt går under kategorin ”Rundslinga”. Platsen är runt kända Slusegård.

Förutom den fina sandstranden och havet bjuder turen på två riktigt intressanta attraktioner. Dessa kommer att redovisas i de två kommande blogginläggen. Imorgon och på söndag.

Det var en kylig vind som var på bushumör denna junieftermiddag. Jag borde valt en varmare jacka. Vi kommer definitivt att återkomma hit en varmare dag, när vi befinner oss i närheten. Dock hände det inte på vår andra tripp, som vi återkom från, för några dagar sedan. Då rörde vi oss i helt andra ”kvarter”.

1956 och 1968 infördes skyddsregler för större delen av området. Exempelvis sjön och havsbotten är skyddade 300 meter ut från stranden och på en sträcka av hela 1500 meter. Vad var de två stora orsakerna? Det var dels att säkra vattenkvarnanläggningen vid Slusegård och dessutom se till att allmänheten hade tillgång till kustområdet.

Kuriosa: I detta område har det funnits gravplatser från järnåldern. När drottning Margrethe var förbi här i yngre ålder grävde hon ihop med arkeologerna.

Vi fortsatte promenaden ovanför havet tills vi kom fram till en bro över Ole å. Denna å är Bornholms längsta (20 km) och den som för mest vatten. Leden fortsatte innan bron mot andra stora attraktionen. Tyvärr såg inte vår verklighet ut som på den härliga bilden, som jag hade sett i en bok. Därför var det ingen idé att ta några kort just den biten. Ibland behövde våra kameror vila en stund. 😉