Vi kom ner till kustvägen från ett nytt håll. När vi såg en gammal välkänd parkering tog vi chansen. Vi befann oss vid Hammars backar, i närheten av Kabusa skjutfält.

Vi såg varken några soldater eller betesdjur. När det gäller det förstnämnda finns det alltid anslag i god tid när det gäller övningsperioder. Däremot noterade vi att en skärmflygare antagligen skulle utnyttja de kraftiga vindarna. Han grejade med sin utrustning. Kanske skulle vi hinna uppför ”berget” och få till fina närbilder på flygfärden.

En skön mix att ha skäl att vända sig om, pusta ut lite och samtidigt njuta av Österlens odlingslandskap. Det finns ett pärlband av gårdar.

Hela Kåserbergaåsen, som är ett naturvårdsområde, sträcker sig drygt en mil längs östra delen av Skånes sydkust. Från Kabusa skjutfält och fram till välkända Ale stenar.

Vi tog oss upp, men det gjorde tyvärr inte skärmflygaren.
Vi har varit här rätt många gånger förr. Då alltid i bättre väder. En gång cyklade vi hemifrån och till P-platsen. Konstigt nog har vi aldrig fikat på denna plats. Vi njöt påpälsade en kort stund av havet och kustlinjen, innan vi vände tvärtom.

Det är oftast betydligt jobbigare att gå neråt. Därför goda skäl att då och då stanna till och betrakta omgivningen. Det gjorde vi mer än gärna.
Vi bytte chaufför. Själv satt jag till höger och tog då och då klunkar från en söt cola med utgånget datum, när pilen på mobilen pekade rakt neråt…