En handelsstad under utveckling

Den näst största staden på Bornholm är Nexö med sina ungefär 3700 invånare.

Under väldigt många år var detta en känd fiskeby. Numera har Nexö mer hittat sin plats som en modern handelsby. Men som du kan läsa på skylten. Det finns fortfarande möjlighet att få färsk fisk med sig hem.

Staden skiljer sig rejält från grannstäderna Gudhjem och Svaneke när det gäller låga mysiga korsvirkehus. Orsaken har vi beskrivit i tidigare inlägg. Syftar såklart på vad som hände Nexö när det egentligen var slut på det andra världskriget. Sedan finns det heller inte sluttande och slingrande vägar ner mot havet. Orsaken är att staden är belägen i en sänka vid havet.

Det finns gott om museum i staden eller i dess närhet.

Kyrkan har en strategisk plats i staden. Vi besökte givetvis den och ett inlägg kommer under den närmaste tiden. En liten faktabit kan jag bjuda på. Tornet byggdes inte efter en kafferast förra året, utan det är från femtonhundratalet. 😉

När jag ändå är inne i ”skojfasen” kan jag berätta att det i det här tuffa huset inte får plats speciellt många naturligt stora möbler. Men det är en tjusig avbild av det riktiga huset som finns bredvid.

Nexö fick 1346 sina köpstadsrättigheter. Då hade de genom flera år haft ett stort utbyte med tyska handelsmän.

Inlägget avslutas med fakta om dramatiska årtal i stadens backspegel:
1510 härjade lubeckarna med eld och svärd.
1645 plundrades stadens invånare av svenska under general Wrangels ledning.
1653 bröt pesten ut. 413 invånare dog. Nästan alla invånarna i Nexö strök med.
1756 hemsöktes staden av en stor eldsvåda.
xxxx ödelade en rejäl stormflod hamnen.
1945 bombades staden av ryssarna. Av de 900 husen skadades hela 856 hus.

Nexö Hamn

På tal om förra blogginlägget. Från Louise har man en bra utsikt mot Nexö Museum.

Nexö Hamn har alltid varit stadens kärnpunkt. Fiskehamnen är störst på ön. Hamnen har byggts ut många gånger. Kanske hände mest förändringar efter en rejäl stormflod, för väldigt många år sedan.

Under nittiotalet var havet nästan totalt utfiskat av torsk. Då var det flera personer som flyttade från staden och husen stod väldigt lågt i kurs. Exempelvis gick det att köpa en bra fastighet för 150 000 Dkr. Den prisbilden tror jag inte är aktuell år 2025.

Den loppisen missade vi att besöka.

Undra om det finns möjlighet att hyra ”båthotellet”. Såg något liknande i kustorten Sandvig. Eller så är det privatägt 365 dagar om året och skottår är det inte så ofta. 😉

Det var trevligt att traska omkring en stund vid hamnen och vattnet. Samtidigt började vi efter en lång resdag (uppe vid fyratiden) längta efter att få packa upp och lära känna lägenheten.

Dags att flytta bilen lite längre uppåt. Fortfarande var vi lyckligt omedvetna om vad vi skulle få uppleva den närmaste ”timmen”. 😉
Visst var det ovant och pinsamt att behöva byta mitt insulin-set i bilen. Har jag aldrig gjort när flera människor befunnit sig så nära inpå. Vad att göra när det slutat att fungera och blodsockret passerat tjugo och mätaren har en läbbig pil rakt uppåt?
I bilen var det varmt som vid ett besök i en uppskruvad finsk bastu.

Vi gissade rätt på vilken balkong som var ”vår”. Inte så svårt med tanke på att vi såg personer på de andra balkongerna, på översta våningen. De andra två våningarna var privatbostäder. Vad skönt att veta att det fanns en hiss enligt broschyren… snart var även den danska tiden 16:00.