Ude vid Verdens Ende…

När man tar sig fram längs Skovvej i Svaneke hamnar man vid Verdens Ende. Här ligger fyren som vi lagt in tidigare. En bit söder ut finns en stor populär camping.

En enkel förklaring är att underbara Svaneke omges längs vattnet av två gamla fiskelägen och naturhamnar; Vige Havn i norr och Hullehavn här i söder. Sanden är grov och havsbotten består av sten och klippor. Från början fanns ingen strand här. För att glädja campingens gäster fyllde de därför på med gissningsvis hinkvis med sand. 😉

Följande text läste jag på danska i en bok: ”En sommardag er Hullehavn et af de bedste steder på jord.”
I en annan bok, som då och då har en lista över de fem bästa sakerna av olika ämnen, stod liknande ord. Här gällde det alltså de fem bästa badställena. Hullehavn står först av de fem ej rangordnade platserna.

Vi lämnade ungdomarna som troligen firade första sommarlovsdagen. Vi bestämde oss för att fortsätta längs kusten och njuta av inloppet till Svaneke havn.

Kanske känner du igen lite från tidigare inlägg. Nu från en annan synvinkel. Vilken tur vi hittade tillbaks till ”Den lilla blå” som stod parkerad rätt nära fyren.

Vige Havn

Här är vi på väg ner mot naturhamnen Vigehavn. ”Kär hamn” har många namn. Därför valde jag en annan variant i rubriken.

Danmarks snyggaste köpstad omkransas av två stycken naturhamnar. I Svaneke finns Hulehavn på ena sidan och på norra finns Vige Havn.
Det finns få parkeringsplatser så därför var vi som vanligt ute tidigt på morgonen. Till och med före regnet som stundade.

Från översta våningen i gula huset måste det vara en dejlig utsikt mot hamnen och över havet.

När vi i Sverige firar midsommar så är den stora festdagen på Bornholm S:t Hans-dagen. Den store poeten, författaren Martin Andersson Nexö har med värme och humor skildrat festen i ”Pelle Erövraren”, där både hög och låg var välkomna. Han nämner att det mest förtryckta tjänstehjon inte ens nekades fritt den dagen.

På medeltiden samlades sjuka och lytta kring heliga källor. I Svaneke låg en sådan strax intill stranden. Vid en rejäl stormflod som Bornholm drabbades av 1872 förstördes den heliga källan. Turligt nog skapades istället en konstgjord källa.

Solveig tog sig upp en bit och fick till en tjusig bild lite från ovan, medan jag spejade upp mot skyn. Skulle vi klara oss från ett ihållande regn, som enligt min väderapp skulle dyka upp när som helst och sedan pågå flera timmar framåt? Vi ville så gärna ta en liten, liten tur på to ben längs Klippstigen mot norr. Gjorde vi det? I nästa blogginlägg kommer svaret.