![](https://gotlanduppochner.com/wp-content/uploads/2023/12/1.jpg?w=1024)
Är det någon av våra bloggbesökare som känner igen jugendhuset, i kurvan på Rååvägen?
![](https://gotlanduppochner.com/wp-content/uploads/2023/12/2.jpg?w=1024)
Varken jag eller Solveig hade för en gångs skull problem med att placera rätt deltagare i detta hus, på vår Duo knapp, när vi fick frågan från Malin Olsson: ”Vem bor i jugendvillan?” Orsaken var att vi en eftermiddag på avstånd såg en kvinna bära på saker som skulle in i huset.
I detta andra program, om jultomten sagt att jag får ett hus helt gratis, hade jag utan tvekan valt det ”Moderna ladhuset”. Såg du programmet? Vilket av kvintetten hade du valt?
![](https://gotlanduppochner.com/wp-content/uploads/2023/12/3.jpg?w=1024)
Väldigt pampigt hus som ligger strategiskt i en korsning av tre kullerstensgator. Enligt Helsingborgs stadsarkiv lämnades en byggnadsansökan in 1895 till Råås byggnadsnämnd. Tjugofem år tidigare hade sjökapten J F Göransson tillsammans med sin fru Anna Cecilia tillsammans köpt markområdet. I vår tidning läste jag att frun länge drev ett gästgiveri rakt över gatan.
![](https://gotlanduppochner.com/wp-content/uploads/2023/12/4.jpg?w=1024)
![](https://gotlanduppochner.com/wp-content/uploads/2023/12/5.jpg?w=1024)
Anna blev änka. Hennes dotter såg till att detta hus byggdes på tomten. Byggåret var 1897. Anna flyttade in och levde sina sista år på ”Lilla slottet på Råå”.
![](https://gotlanduppochner.com/wp-content/uploads/2023/12/6.jpg?w=1024)
Är du nyfiken och vill titta in i huset kan du googla mäklarfirman HusmanHagberg. För huset är till salu för endast 13,5 miljon. Ansvarig mäklare heter Linus Bermont.
Här kan du gratis få sifferfakta: Tomtytan är på 480 kvm. Det rör sig om 6 rok. Boarean är 194 kvm. Det finns en källare på 100 kvm.
![](https://gotlanduppochner.com/wp-content/uploads/2023/12/7.jpg?w=1024)
Några ord från Wikipedia:
Förbländertegel är ett finare och mer hårdbränt och frostbeständigt fasadtegel med större krav på måttnoggrannhet än vanligt murtegel. Tidpunkten när det var som populärast var i slutet av 1800-talet och fram till första världskriget. Förbländetegel är ofta ihåligt.
Benämningen kommer från tyskans ”Verblender”.
Tio till platser i Sverige nämns som har förbländertegel. Kul för mig att läsa Grand hotell i Halmstad. Det står även med två svenska tegelbruk som tillverkade förbländertegel. Duon hette Skrombergaverken och Minnesbergs tegelbruk i Skåne.
Det var alltså mycket finare att ge sitt hus denna synliga yta. En slags spegel utåt för att markera gott om pengar. Att lägga till blå inslag i det bruna var en tydlig markering för ännu större välstånd. Några trappsteg uppåt. Själv tror jag med min naiva barnatro, att det inte automatiskt innebar en genväg till himmelriket.