Nu hände det igen…

Kyrkan som skulle ersätta den gamla kyrkan är byggd i nyromansk stil av grovt huggen granit och är en av öns största kyrkor. I min bok ”Bornholm i sikte” står det att kyrkan och många andra på ön är ritade av danska arkitekter utan känsla för bornholmsk egenart. Kyrkorna ligger som grå plumpar i ett kulturlandskap som i övrigt präglas av harmoni och balans. Jag kan i detta fall delvis förstå ”de grå orden”.

Annars ser kyrkan riktigt fin ut på den här bilden med sitt absid. Tänk om den varit vitkalkad som exempelvis Ibs som vi hunnit visa upp.
På tal om bloggrubriken. Igår när jag läste på och vi tillsammans valde ut bilder skrattade jag till. Helt otroligt. En häftig repris från inlägget om Svanekes store son Johan Nicolai Madvig. Där jag den gången råkade lägga in blogginlägget på hans födelsedag, 7 augusti. Här handlade det om att denna kyrka invigdes 1891, den 18 oktober. Arkitekten var Andreas Clemmensen.

Lite siffror inomhus. Det finns numera 300 sittplatser, men plats för 400 personer. En gång i tiden kunde de ta in 1000 personer.
Jag hittade även siffror, eller snarare ett belopp för notan när kyrkan byggdes. Det står 53 460,80 kr. Vet inte vad det blivit i svenska riksdaler.

Krucifixet är gjort av Paul Höm.

Empirepredikstolen är från 1593.

Förgyllt altarbord.

Senromansk gotländsk kalkstensfont. Vad trevligt. På Gotland hann vi visa upp XX stycken. Kolla in kategorin ”Medeltida kyrkor på Gotland.” så kan du räkna fram ett facit. En del var riktigt fina.

En Madonnabild får avsluta. Men alltså. På hela åtta ställen läser jag om familjeporträttet (Epitafium) från 1682 med upprorsledaren Jens Kofoed, som ska hänga i kyrkan. Mannen som ledde upproret mot svenskarna 1658. Har du vägarna förbi någon gång får du hjälpa oss. En tanke som fladdrade till är att det befinner sig i säkerhet i ett museum i Köpenhamn. Fast å andra sidan är det ögonen man blir blind på först.

Inte medvetet

På platsen Foran står en byst över en av Svanekes berömda söner.

Hans namn var Johan Nicolai Madvig.
Det var i mitten av juli som jag bestämde mig för vilka inlägg som skulle läggas in på måndagar, onsdagar och fredagar under de närmaste veckorna. Vad kul det var att det slumpade sig att Svanekes store man föddes 7 augusti (dagens datum). Året var 1804. Madvig levde till 12 december 1886 och blev 82 år gammal.

Madvig blev student 1820. Sedan fortsatte studierna. Fem år senare hade han en filologisk ämbetsexamen och ett år senare var magistergraden avklarad. Därefter blev han docent och 1828 lektor vid universitetet i Köpenhamn. Var han nöjd med det? Näpp. Redan året efter tog han doktorsgraden och blev professor i klassisk filologi. Jag hoppas hans föräldrar var megastolta över sin son och han själv inte glömde bort dem helt.

Även inom politiken visade han framfötterna och intog en framstående plats. Han var där inte rädd för att ta tag i orättvisor. I oktober 1848 blev Madvig kyrko- och undervisningsminister.

Vilket CV. Johan Nicolai Madvid skulle kunnat skriva upp ”titlarna” språkvetare, historiker, politiker, klassisk filosof, universitetslärare, filosof och säkert mycket till. 1854 tackade han nej till en kunglig utnämning till medlem av riksrådet. Två år senare tackade han ja. Därefter var han i sju år konungens utnämnda president. Samtidigt var han ledamot av riksrådslandstinget samt av de båda stora kyrkokommittéerna. En fjäder i hatten måste utmärkelsen riddare av Elefantorden varit.
En son nämns som föddes 1833. Undra vad sonens mamma jobbade med? 😉