Svaneke Stubmølle

Redan året 1629 uppfördes Svaneke Stubmølle på Møllebakken i norra Svaneke. Byggmästaren hette Jens Hansen. Då kunde han inte ana att denna byggnad är 2024 är både Danmarks äldst bevarade stubmølle och den största som finns bevarad på Bornholm.

Senare under mitten av 1600-talet kom kvarnen att hamna i ägorna hos Svanekeätten Wolfsen som drev bruket till 1737. Nästa ägare blev den rikaste köpmannen i Svaneke. Hans namn var Jockum Thiessen och han var ägare fram till 1775. Jockum förbättrade under tiden och byggde bland annat två till stubbkvarnar. (De revs senare)

Lägg märke till att det finns en stensockel längst ner. Förr stod bruket direkt på berget.

På tal om förr. De tre stubbkvarnarna präglade Svaneke och omgivningen. De var dessutom ett utmärkt riktmärke för fiskare och sjömän.

1814 var det dags för ägarbyte igen. Fram till 1928 ägdes stubmøllen av tre generationer av familjen Bech. Släkten gjorde det mer personligt och bytte namnet till Bech´s mølle, som fortfarande nämns i vissa sammanhang. Peder Hansen Bech från andra generationen var extra driftig. Han byggde ett bageri som låg ovanför møllen.

När tredje generationen, Peders son Peter dog 1934, var ägarbytet redan gjort sex år tidigare. Nya ägarna var Föreningen Bornholm. Under dessa sex år visade Peter stolt och gärna sin mölle för gäster och turister. Brukets ursprungliga funktion hade upphört vid köpandet. Orsaken var att den var omkörd av industriell utveckling. Var sak har sin tid.

Jag har nämnt den fina föreningen i tidigare inlägg om Svaneke. Namnet är ”Svanekes Venner”. Byföreningen köpte 1975 Svaneke Stubmølle för 1 DKK. Det är inget att le snett åt. Föreningen ska ha lagt ner avsevärda summor för att bevara bruket. Hatten av för det.

Största berömmelsen kunde uteblivit

Tänk att få en stig uppkallad efter sig. Själv får jag hålla till godo med att det fanns en känd svensk orkester med namnet Bosse Lidéns orkester, som Cornelis sjöng vida om.

På många platser runt Svaneke syns riktmärket Jörn Utzons ”pyramid på ben”.

Det var år 1952 som arkitekten Jörn Utzon fick sitt första officiella uppdrag. Vattentornet är tillverkat i armerad betong och klätt med trä. Tyvärr visade det sig att kapaciteten var för låg. 1970 byggdes därför en vattenledning från Nexö.

Jag tycker det är ett vackert konstverk och det gick ganska bra i livet för ordblinde Jörn från Köpenhamn. Det spelade ingen roll att han på katedralskolan fick det sämsta avgångsbetyget. För vem av hans klasskamrater kunde senare i livet skryta med att vara personen bakom kända operahuset i Sydney?

Sedan 1990 är vattentornet kulturskyddat. Jag gillar det danska ordet FREDET.

Ibland behövs extra flyt. Så var det med det kända operahuset i Sydney. Här rörde det sig om en tävling. Jörns inskickade förslag kasserades av den ursprungliga juryn. Hans räddning blev en senare tillkommen jurymedlem. Mannens namn var den erkända arkitekten Eero Saarinen, som direkt gick igång på det spektakulära projektet som dansken skickat in. Resten är historia… Intressant att läsa att Jörn aldrig själv var på plats för att studera platsen. Istället hade han använt sig av kartor och sjökort.
Jörn hade både en lång yrkeskarriär och livslängd. Han dog som 95-åring. I många år på slutet samarbetade han med sina två söner, Kim och Jan.

Den gamla kvarnen i Slusegård; del 3 av 3

När vi följt Øle Ås utlopp och vandrat på stigen en bit nådde vi snart till andra sevärdheten på denna trevliga rutt på Bornholms sydsida.

Omkring år 1800 uppfördes denna vattenkvarn som är en typisk bornholmsk underfallskvarn. Vid denna tidpunkt fanns runt 90 stycken vattenkvarnar på ön. Flera av dem lång längs Øle Å. Vid byggandet använde de sig av återanvänt material.

Även öringshuset vid sidan av kvarnen är byggd av ”gamla bräder”. En del av dem är från ombyggnaden av Pedersker kyrka. Öringshuset användes både för att fånga fisk och för uppfödning av djur.

Som du kan se lyste inte vattnet i någon blå ton. Men bilden är vacker ändå. Vi vandrade uppför backen och hade tur att ”Den lilla blå” stod där och väntade på oss runt hörnet. För jag hade just då ingen större lust att vandra ner och gå upp någon annanstans. Vädret på Bornholm är häftigt med sin ”förmåga” att växla mellan olika platser på ön. Här frös vi. När vi stannade nästa gång, vid ett för oss gammalt härligt nostalgiskt stopp, var det högsommarvärme och shoppingdags.

Den geografiska knutpunkten; del 2 av 3

Innan 1894 var det Köpenhamn som ”tidsmässigt” var i centrum. Men under detta år infördes tidszonen Greenwich + 1 i Danmark och Sverige. Skämtsamt kallades den för Gudhjemtid. Orsaken var att det motsvarade läget 15 longitud i Gudhjem. Men den riktiga ”sanningsplatsen” ligger en bit från den mysiga staden. Där är vi snart.

55 nordlig bredd och 15 östlig längd möts vid Slusegård. Knappt hundra meter från parkeringsplatsen nådde vi den berömda platsen.

Ön Bornholm är alltså det område i Danmark där solen står som högst på himlen och befinner sig rakt i söder när klockan visar tolv på dagen.
Om vi jämför med två andra platser i Danmark: Skillnaden mot Jyllands västkust är nästan en timme. När det gäller skillnaden mot huvudstaden Köpenhamn är det tio minuter.

Här är den berömda plattan där de två gradlinjerna korsar varandra. Vem vill vara först att ta plats på den? Eftersom jag har kameran i handen får allt gubben vänta på sin tur. Damerna först.

Det blåste rejält. Inte läge för att göra ”0-meridianen i Greenwich”. Här på Bornholm passar det dessutom bäst att bli fotograferad stående på to ben på granitblocket.

En trevlig och blåsig bensträckare; del 1-3

Idag för exakt ett år sedan lade jag in första blogginlägget om Bornholm på vår gemensamma blogg; bornholmuppochner & gotlanduppochner.
Då handlade det om ett semesterminne från den varma fotbollssommaren 1994, när det grävdes efter guld.

Nu ett år senare handlar det om en rutt på drygt två kilometer och en stigning på 15 meter. Typen av rutt går under kategorin ”Rundslinga”. Platsen är runt kända Slusegård.

Förutom den fina sandstranden och havet bjuder turen på två riktigt intressanta attraktioner. Dessa kommer att redovisas i de två kommande blogginläggen. Imorgon och på söndag.

Det var en kylig vind som var på bushumör denna junieftermiddag. Jag borde valt en varmare jacka. Vi kommer definitivt att återkomma hit en varmare dag, när vi befinner oss i närheten. Dock hände det inte på vår andra tripp, som vi återkom från, för några dagar sedan. Då rörde vi oss i helt andra ”kvarter”.

1956 och 1968 infördes skyddsregler för större delen av området. Exempelvis sjön och havsbotten är skyddade 300 meter ut från stranden och på en sträcka av hela 1500 meter. Vad var de två stora orsakerna? Det var dels att säkra vattenkvarnanläggningen vid Slusegård och dessutom se till att allmänheten hade tillgång till kustområdet.

Kuriosa: I detta område har det funnits gravplatser från järnåldern. När drottning Margrethe var förbi här i yngre ålder grävde hon ihop med arkeologerna.

Vi fortsatte promenaden ovanför havet tills vi kom fram till en bro över Ole å. Denna å är Bornholms längsta (20 km) och den som för mest vatten. Leden fortsatte innan bron mot andra stora attraktionen. Tyvärr såg inte vår verklighet ut som på den härliga bilden, som jag hade sett i en bok. Därför var det ingen idé att ta några kort just den biten. Ibland behövde våra kameror vila en stund. 😉

Fem smukke huse i Listed

1.

2.

3.

4.

5.

Information om fototävlingen:
Två frågor till dig besökare:
1. Vilket hus tror du är Solveigs favorit?
2. Vilket hus tror du är Bosses favorit?
OBS! Svara med våra namn och siffror.

De två namnen som i sluttabellerna har flest rätt (först vid lika antal) vinner en Skrap-Kryss. Hur många akter det kommer att bli har vi i dagsläget ingen aning om. (Inte ens hur många resor). Beror även en del på hur många byer som kan bli aktuella. Ska helst finnas fem dejliga… 😉

Vi ser med förväntan fram emot underbara besök på solskensøn och helst inga stormiga överfarter åt något håll. Viktigast är att hälsan är med på noterna. Gyllene regel. När det gäller stæder (städer) visar vi upp ”Ti smukke huse”. De som har rätt då får två poäng. När det gäller byer blir det som här fem hus (hälften) och 1 poäng för varje rätt.

Facit: Solveigs favorithus är nummer 2  ❤                                                
Bosses favorithus är nummer 5 ❤

Aktuella tabeller efter en omgång:
Solveigs favorit:
1. Anita, 1 p.
2. Hanna, 1 p.
3. Eva-Lotta, Znogge, Blomsterbönan och Ingrid.

Bosses favorit:
1. Eva-Lotta, 1 p.
2. Hanna, 1 p.
3. Anita, Znogge, Blomsterbönan och Ingrid.




Bokstav C

Lektion i dansk:
Centralfyr – Värmepanna
Charms – Smycke/Berlock
Chatol – Sekretär
Chikane – Trakasserier
Cigarføring – Svansföring

Cocktailpølse – Prinskorv
Coaster – Kustfartyg
Cidereddike – Äppelcidervinäger
Citronbåd – Citronklyfta
Cuvette – Fransyska (maträtt)



Att vandra nära marken

Det är spännande med en liten smal skogsväg som försvinner nedanför sluttningen. Vart leder den? (Nu ska genast tilläggas att jag inte tycker att det är ett dugg spännande om vi ska ta bilen och utforska vart vägen leder.) På vägar som den här ska man ta sig fram på två ben eller möjligtvis med en cykel.

Cyklarna hade vi lämnat hemma så den här gången blev det en upptäcktsfärd på två ben. Första gången vi var ute i vår närmiljö runt Bornholm Panorama Apartments tog vi vanliga bilder. En liten stund senare gick jag hem och hämtade mitt macro.

Jag kanske har glömt bort en del från mitt liv som ”bonddotter”, men om jag inte har alldeles fel så är detta ett vetefält. Här växer det som ska malas och bli till bullar och kakor. Visst är det fantastiskt!

På varje ax sitter de små kornen prydligt förpackade i ett mönster. Var och en på sin plats.

Om man bara ”vandrar nära marken” ser man att det finns fullt av små skönheter som gömmer sig i det höga gräset.

Jag har inte fuskat med färgen. Blåklinten lyste verkligen blått mitt i allt det gröna.

Några har ”gjort sitt” men har ändå ett värde och en annan är på väg att slå ut. Precis som i verkliga livet. Vi har mycket att lära av naturen!

Enligt folktron

Lite väster om byn Listed stannade vi till vid kustvägen för att på nära håll studera de 11 bautastenarna, som jag hade läst om lite överallt i litteraturen.

Enligt folktron är detta mor i den stora familjen.

Det kunde inte varit lätt att vara mor och ha allt ansvar för tio barn. Största problemet var den hemska mannen och fadern till hennes älskade barn. Till slut hade elakingen nått gränsen när han bestämt sig för att dräpa alla barn.

Mor tog till sitt sista verktyg för att skydda sina älsklingar och ögonstenar. Därför förvandlades ”de elva” till orörliga stenar. Självklart måste det vara bättre att vara en sten än att ligga under en. (Om fadern fått bestämma reglerna).

Traditionen berättar att om man går förbi denna plats på kvällen ska personen hälsa artigt och säga följande ord på bornholmska: ”Go Awtan Helligkvinja å dina ti bælla.”

En mycket vacker plats med en sorglig historia, som tyvärr även finns kvar i nutid i olika varianter med en ond mörk skugga.

I väntan på solnedgången

Våra blogginlägg om Bornholm kommer sällan i en kronologisk ordning. Det enda riktigt gemensamma är att de är från resa nummer ett för bornholmuppochner. Därför är vi tillbaka i underbara Listed, en liten bit norr om Svaneke.

I väntan på solnedgången promenerade vi omkring vid hamnen, kusten och studerade utomhuskonsten. Det är inte helt ovanligt att det finns konst i anslutning till hamnar av dess olika slag.