Vi får aldrig nog

Denna oas är vi glada att vi upptäckte förra året. Vi hade tur och slapp regn under återbesöket.

Precis som förra gången delade vi på oss och sammanstrålade ibland. Vi och våra två kameror.
Jag lovar. Det var inte jag som började bygga med stenarna. För i så fall hade jag väntat med att lägga på den lilla. 😉

Vi var inte helt ensamma i trädgården.

Väldigt pratglada sniglar. Jag valde att svara med små versaler. 😉

Först viskade jag till blommorna och frågade vart kvinnan med macrokameran befann sig.
Nästan samtliga vände sig åt höger. Några få hade tydligen problem eller så skulle de bara busa med mig. 😉

Visst är de vackra. De tre lila bollarna. Jag vet tyvärr inte namnet. En av nackdelarna när Solveig lämnar mig kvar helt ensam på hemmaplan.

Men denna lätt blåsande raka trion fixar jag lätt. Tänk att vackra Bornholm en kort tid i historien tillhörde Sverige. På fredag har vi planerat att Solveig ska avsluta besöket med att visa upp macrobilder. Nu ska jag snart ta en cykeltur ut i sensommar värmen.

Gammal kärlek rostar aldrig

”Den lilla blå” fick inledningsvis ta oss på nya vägar denna onsdagsförmiddag. På slutet kom vi in på vägsträckor, som vi körde vid förra besöket.

Det gällde för mig att hålla tungan rätt i mun och hoppas det inte uppstod för många möten. Helst inga alls. 😉

Så var vi återigen i denna härliga oas, som vi upptäckte vid förra resan.
Vädret spelade oss många spratt under veckan. Även denna gång. Om det började ösregna fick vi nöja oss med endast ett besök i butiken. Annars så…

Vi fick några droppar på oss innan vi gick gick in i butiken. Kanske skulle kranen skruvas åt och vi slapp mer regn. Åtminstone den närmaste timmen.

Den här gången tog vi oss längre tid inne i butiken än förra gången, när vi då direkt fick reda på att det när som helst skulle komma en fylld turistbuss, som skulle göra det svårare att fotografera utomhus. Syftade inte på att bussen skulle rulla dumt i vägen på grusgångarna – bland alla fina blommor och konstverk. 😉
Vad mycket ögongodis här finns. ❤

Även denna gång hade vi äran att byta några meningar med den supertrevliga Anina Kofod. Kvinnan bakom allt fint, både inne och ute. Jag ser och läser på min mobil att hon varit med på ”Kulturrunden” i dansk TV.
Förra gången köpte Solveig en grön vas. Redan då blev vi förtjusta i den rostiga vattnande flickan. Nu står hon eller hennes syster i vårt vardagsrumsfönster och vattnar symboliskt.

Affärsstråk med somrig charm

Vi lämnade Svaneke via hamnen och rullade vidare på kustvägen söder ut. Ungefär halvvägs mot Snogebaek passerade vi genom vårt kommande logiställe. Fortfarande flera timmar kvar tills vi skulle försöka lägga rabarber på en p-plats där.

Du som är en trogen bloggbesökare känner säkert igen ”sista” bilden.

Du som både tittar på foton och läser texter känner garanterat igen det ”vita huset” på de två bilderna. Men om någon frågat mig vad vi köpte för något i Snogebaek denna gång skulle jag ha svarat pass. 😉 Samma fråga till Solveig skulle blivit mer detaljerad. Antagligen hade hon fått med allt. Det viktigaste för mig är att jag njöt av solskensbesöket till hundra procent.

Från samma by kommer de 3 närmaste inläggen att utspela sig. Först ut är hamnen i rätt väder. Vi tänkte också visa ett ställe som är perfekt för personer som lider av torgskräck. Innan vi valde en för oss helt ny slingrande väg, passade vi även på att fixa fem bidrag till ”Smukke huse”. Hoppas det kommer både ”gamla” och nya deltagare, som ska gissa vilket hus som Solveig respektive jag har/hade som favorit i byn. Aktuella tabeller efter tre omgångar finns såklart i kategorin SH.

Vi gör det igen

När vi rullade ut på stora vägen igen, efter Knuds kirke besöket, så ändrade vi på det planerade lunchstoppet i staden som vi skulle bo i. Istället blev vi sugna på ett återbesök i ”Svaneke i solsken”. För det var många timmar kvar tills vi skulle få ”nyckelknippan”.

Nu var det betydligt fler bilar & bussar på gratis-parkeringen än vid förra resan hit.

Men på vårt favoritställe var det fortfarande ganska lugnt. Lunchen var lika superb som när vi var här i juni. Nu i efterhand kommer jag på att vi borde valt ett utomhusbord med havsutsikt.

En av dessa bilder blev andra resans Header. På några av de sista fotona går det att se platser som tidigare fått egna inlägg. Från ingenstans kom idén till en ny kategori – som även fått dagens rubrik. I det här fallet rörde det sig om att visa upp varför ön kallas för solskensön. Men precis som vi upplevde det på Gotland kan öars väder snabbt ändra karaktär. På gott och ont. Om jag ska avsluta med att vitsa till det lite kan jag säga att det var Höst redan vid nästa blogginlägg. 😉