Kvällssol i Gudhjem

Från vårt stora fönster i vårt boende hade vi bra koll på vädret och havet. Spännande, vackert, förväntansfullt, omväxlande och tankar som byttes till samtal när vi gemensamt försökte lägga ett pussel över vad vi kunde göra för aktiviteter. En solnedgång låg högt på min personliga önskelista. Problemet var bara att antalet möjligheter började ticka ner på veckovistelsen. Ska hela sanningen fram så är Solveig betydligt mer förtjust i soluppgångar.

Vi bestämde oss för en chansning och åkte därför ner till en av Gudhjems två hamnar. Den som ligger norr ut och heter Nörresand. Hade vi tur så…

Så här ser Nörresand ut utifrån. Hamnen byggdes för att hitta en lösning för de mindre båtarna, när det var riktigt busväder på havet.
Det är något visst med kvällssol. Ljuset och skuggorna är helt olika resten av dygnet.

I det vita huset vid hamnen fanns någon form av ätmöjligheter. Själv satt jag i ”mittbilen” och försökte få tillbaks lite kroppsvärme, som flytt sin kos. Innan jag hoppades få se en mysig solnedgång. Jag såg Solveig i olika geografiska positioner och med kameran nära till hands.

Vem vet? Det blir kanske ett inlägg senare fram i tiden från denna plats…

Allinge havn i grått

Om man vill se den fina hamnen i Allinge är vårt råd att inte leta efter en p-plats därnere, om du kommer till Bornholm under högsäsong.

Precis som med flera andra fiskelägen på ön är även Allinge hamn förlagd till naturliga fördjupningar i klipporna. Sedan förbättrades allt när de sprängde bort granit och hamnplatsen kunde växa i takt med att fiskemetoderna blev mer omtalande.

De blomstrande åren var mellan tolvhundratalet och femtonhundratalet då det fanns otroligt mycket sill i Östersjön. Allinge blomstrade under denna tidsepok. De sålde fisken till hansastäderna, som i sin tur sålde vidare till de södra städerna i Europa.

Till höger i bakgrunden kan du se skorstenen till rökeriet, där vi parkerat ”Den lilla blå” och där vi en stund tidigare njutit av en god lunch. Som du kan läsa i vår bloggrubrik har vi med en dyster färg. En annan gång ska vi fota i den här läckra lilla staden när den gula lampan lyser på himlen. Nu gällde det mest att försöka hinna med så mycket trevligt som möjligt innan det fanns en stor risk att det skulle bli oväder. Om inte annat skulle vi in i några lockande butiker i närheten.

Ett rejält stort bakslag drabbade hamnen 1872. Då kom en objuden gäst som i modern tid skulle fått ett eget namn. Nu nämns bara ordet stormflod. Sorgligt nog förstördes hamnen totalt och allt förblev till ruiner. Fantastiskt att det därefter, på den tiden, bara tog fyra år att bygga upp platsen igen.

Missa inte Allinge om du är på semester på Bornholm. En av flera små pärlor på ön. ❤

Nexö Hamn

På tal om förra blogginlägget. Från Louise har man en bra utsikt mot Nexö Museum.

Nexö Hamn har alltid varit stadens kärnpunkt. Fiskehamnen är störst på ön. Hamnen har byggts ut många gånger. Kanske hände mest förändringar efter en rejäl stormflod, för väldigt många år sedan.

Under nittiotalet var havet nästan totalt utfiskat av torsk. Då var det flera personer som flyttade från staden och husen stod väldigt lågt i kurs. Exempelvis gick det att köpa en bra fastighet för 150 000 Dkr. Den prisbilden tror jag inte är aktuell år 2025.

Den loppisen missade vi att besöka.

Undra om det finns möjlighet att hyra ”båthotellet”. Såg något liknande i kustorten Sandvig. Eller så är det privatägt 365 dagar om året och skottår är det inte så ofta. 😉

Det var trevligt att traska omkring en stund vid hamnen och vattnet. Samtidigt började vi efter en lång resdag (uppe vid fyratiden) längta efter att få packa upp och lära känna lägenheten.

Dags att flytta bilen lite längre uppåt. Fortfarande var vi lyckligt omedvetna om vad vi skulle få uppleva den närmaste ”timmen”. 😉
Visst var det ovant och pinsamt att behöva byta mitt insulin-set i bilen. Har jag aldrig gjort när flera människor befunnit sig så nära inpå. Vad att göra när det slutat att fungera och blodsockret passerat tjugo och mätaren har en läbbig pil rakt uppåt?
I bilen var det varmt som vid ett besök i en uppskruvad finsk bastu.

Vi gissade rätt på vilken balkong som var ”vår”. Inte så svårt med tanke på att vi såg personer på de andra balkongerna, på översta våningen. De andra två våningarna var privatbostäder. Vad skönt att veta att det fanns en hiss enligt broschyren… snart var även den danska tiden 16:00.

Snogebaek havn

Vid förra besöket lämnade jag Solveig bland butikerna och gjorde en egen spontan utflykt. Nu var vi två som drog oss mot havet och pulsen befann sig betydligt lägre.

Till vänster finns den berömda sandstranden Balka. Snogebaeks fiskeläge ligger mellan Balka Strand och Snogebaek Strand. Vi minns från gamla semestrar Balkas långgrunda strand med sin ljuvliga mjuka sand.

Detta är en av få ö-hamnar i Danmark.

En rejäl modernisering har skett med tanke på platsens historia. För länge sedan var det andra regler som gällde. Då fick fiskarna dra upp sina båtar på land efter sina fisketurer.
Det ska under en lång tid ha varit struligt när de försökte bygga en hamn. De misslyckades ständigt med sina försök. Men året 1889 hade de äntligen fått ett bra tips. Metoden var att bygga hamnen hundra meter ut i havet. Sedan ”koppla” på en bro in till fastlandet.

Vi såg inga fiskare på någon ljugarbänk. Därför inget samtal om skrönor med en mix av allvar och vild fantasi.

Här var det mer ös på havet.

Jag läste någonstans om att de har en årlig hamnfest.
Sista bilden är från mitt raska besök. Minns att det var mer ödsligt, fast det var juni, än det var denna ljuvliga sista sommardag. (Enligt gammaldags almanacka).

Räkna de lyckliga stunderna

Jag lånade rubriken från boken som jag läste ut i lördags. Författaren heter Conny Palmkvist. Boken är första delen i Öresundstrilogin. Tiden är starten på andra världskriget. Handlingen mest förlagd till Helsingborg och Helsingör. Platserna känns både mysigt bekanta, som konditoriet Fahlmans café, men också läbbiga med tanke på tidpunkten 1940-42, som även skulle kunna bli dagens tidpunkt. Bäst att stänga in de mörka tankarna. Inte ta ut några sorger i förtid, som min älskade mamma sa ibland.

Igår hade vi en ljuvlig stund vid ett annat fiskeläge. Där passar även bloggrubriken in. Det var sol och skönt och vi åkte de få minuterna söder ut och nådde ”På Råå” på nolltid. Vad härligt det är att få uppleva sådana moments i vardagen under en uppfriskande promenad. Sedan var jag laddad för att dimpa ner i soffan och se en skidskyttestafett i efterhand och under fikat nästa stafett i direktsändning. Allt för att även skjuta upp dagens flyttpackning.

Denna mysiga kväll på Bornholm hade vi heller inte långt ner till Bölshavn. Vi njöt av utsikten, havsluften och av sällskapet. Paret på bild gick vidare mot piren och ett kvällsdopp, innan de antagligen intog fika och njöt på sitt sätt. Själva var vi badkrukor mest i…

…stillsam rörelse. Bölshavn var ett nytt smultronställe för oss, som vi gärna återkommer till under kommande resor. I pärmen med möjliga sovställen finns den lilla byn givetvis med. Några av stugorna/husen verkar hålla hög klass. Undra var vi ska bo nästa gång?

Just denna utomhuskväll var inte slut för oss. Vi rullade bara några kilometer för att nå Listed och uppleva en fin solnedgång. (redan redovisad här på bloggen). Hoppas du besökare också tänker på att ”Räkna de lyckliga stunderna”.
Ibland oväntade. Ibland planerade i detalj. ❤

Ps. Detta är inlägg 64 från första resan. På onsdag kommer förhoppningsvis nästa. Vi har en slutsiffra som vi räknar med att nå innan vi tar en bloggpaus av naturliga skäl. Men andra resan är redan gjord och när du minst anar det dyker första inlägget upp från den trippen. Då hade vi mer tur med vädret.

Vige Havn

Här är vi på väg ner mot naturhamnen Vigehavn. ”Kär hamn” har många namn. Därför valde jag en annan variant i rubriken.

Danmarks snyggaste köpstad omkransas av två stycken naturhamnar. I Svaneke finns Hulehavn på ena sidan och på norra finns Vige Havn.
Det finns få parkeringsplatser så därför var vi som vanligt ute tidigt på morgonen. Till och med före regnet som stundade.

Från översta våningen i gula huset måste det vara en dejlig utsikt mot hamnen och över havet.

När vi i Sverige firar midsommar så är den stora festdagen på Bornholm S:t Hans-dagen. Den store poeten, författaren Martin Andersson Nexö har med värme och humor skildrat festen i ”Pelle Erövraren”, där både hög och låg var välkomna. Han nämner att det mest förtryckta tjänstehjon inte ens nekades fritt den dagen.

På medeltiden samlades sjuka och lytta kring heliga källor. I Svaneke låg en sådan strax intill stranden. Vid en rejäl stormflod som Bornholm drabbades av 1872 förstördes den heliga källan. Turligt nog skapades istället en konstgjord källa.

Solveig tog sig upp en bit och fick till en tjusig bild lite från ovan, medan jag spejade upp mot skyn. Skulle vi klara oss från ett ihållande regn, som enligt min väderapp skulle dyka upp när som helst och sedan pågå flera timmar framåt? Vi ville så gärna ta en liten, liten tur på to ben längs Klippstigen mot norr. Gjorde vi det? I nästa blogginlägg kommer svaret.

Då hav och himmel smälter samman

På första försöket hittade ”Den lilla blå” ner till idyllen, som Janne Westergaard så vackert beskriver i sin fotobok med orden: ”Ypnasted er en lille bid af himlen.” ❤
Sedan finns givetvis alltid möjligheten att stöta på platsen under en bensträckare på ”Kuststigen”, som är en 12 mil vandring runt Bornholm. Bör nog delas upp i små etapper.

Denna morgon var det smådimmigt, men det gick mot norr att skymta Gudhjem. Solveigs rubrikförslag slukade jag direkt. Mitt eget smugglade jag med i texten.

Vilken idyll att äga ett sommarhus i Ypnasted. Inga nya sommarhus har byggts här sedan 1950, året då området skyddades.

Jag tror att Håkan Nessers Gunnar Barbarotti hade trivts med att sitta här en stund och ta hjälp av Gud Fader om både stort och smått. Senast i ”Ung mans färd mot natt” handlade det som vanligt om allt mellan jord och himmel. Undra vad Gud Fader sa som svar till om Gunnar och Eva Backman vågade flytta till Gotland med tanke på…?

Som du ser vaknade precis en val denna tidiga morgon. ”Inte en tröttsam hallänning till. Gäsp. Tror jag går ner en stund till.

Det finns en liten hamn. Tidigare var det här ett fiskeläge. Givetvis aldrig något av öns största.

Då var det bara att hålla tummarna för att inget stort fordon skulle rulla mot oss.
Jag har skapat en plats för noteringar om ställen som vi ska göra återbesök vid. Den dolda oasen Ypnasted på Bornholms östkust är självklar. Då ska vi traska en bit mot Gudhjem och med stor spänning besöka ett annat fiskeläge, med intressant historia från andra världskriget. Fika i ryggsäck ska givetvis med. Då vill vi ha sol och extra bra sikt.

Ps. Som med allt annat privatägt ska man alltid vara hänsynsfull mot omgivningen.

Bornholms bäst bevarade fiskeläge

Vi försökte på bästa sätt fördriva tiden tills vi skulle få våra lägenhetsnycklar. Samtidigt som vi ville ha uppsikt över ”Den lilla blå”. Därför hamnade vi mer av en slump i Årsdale redan första dagen. Sedan blev det att vi återkom dit vid några olika tillfällen, även vid vår senaste resa till Bornholm. Då som en liten nostalgitripp.

På flera ställen har jag läst att Årsdale ska vara Bornholms bäst bevarade fiskeläge. Allra första gången som Årsdale omtalas är redan på 1300-talet. Då handlade det verkligen om en klimatförändring till det bättre. För plötsligt dök det upp otroligt stora mängder av sillstim i Östersjön och därmed blev Bornholm eftertraktat. Ryktet spred sig säkert med vattenpost. 😉 Uppköpare från flera länder runt Östersjön seglade hit för att köpa sill.

Sedan fanns det en mörk sida av framgången med ”sillaffärslivet”. För i slutet av samma århundrade blev området runt Årsdale hemsökt av preussiska pirater. De objudna gästerna kom med hot om bränder, krig och begäran om lösensummor. Som tur var slogs de onda människorna tillbaka.

Det var en fin och lugn kväll. Men visst saknade vi en kvällssol.

Lugn och lugn. Kan det vara ett pi… Måste putsa brillorna och försöka hålla munnen stängd. Låta orden vila. Inte så lätt för en man i sina bästa år.

Listed på kvällen

Missa inte Listed om du är i närheten av Svaneke på Bornholm. Den lilla fiskehamnen ligger två kilometer nordväst om Svaneke.

I god tid hade vi rullat ner dit för att njuta av stunden innan solen gick ner. Sedan blev det självklart att stanna till i Listed när vi hade vägarna förbi under resten av veckan. Listed blev en ny pärla för oss. Under veckan tillkom flera nya sådana platser.

Den lilla fiskehamnen har ett mjukt läge på Bornholms branta klippiga kust. Under medeltiden var det gynnsamma läget perfekt för båtar att lägga till och ge sig ut igen. Därför var det som på Gotland. Bönderna kunde dryga ut kassan och även ägna sig åt fiske. Sillfångst och sillrökning gav många bornholmare en god inkomst.

Tänk att vi har så extremt låååånga ben!

Jag är förtjust i dessa rökerier som finns på olika ställen på Bornholm.

Det var så stilla och vackert. Tänk att fåglar också uppskattar solnedgångar. Eller är det bara något som jag fantiserar om?

När jag sitter här ensam, Solveigs höstterminsstart måste varit den tidigaste under hennes långa karriär, glider mina tankar över till att börja längta efter nästa gång som vi glider in i Rönnes havn. Undra om min älskade fru blir sur om jag hyr en mysig kuststuga i fem år? Det måste vara rättvist mot Gotland. Där blev det fem år och tio dagar. Jag är helt säker på att det finns skolbarn som behöver extra hjälp med både det ena och det andra… måste fila på det. Minns att jag förlorade ”ordstriden” när jag en gång kom med den briljanta idén. Vad det något om att det var HON som skulle behöva hjälp med de danska orden? I min fantasi löser jag allt.

Svaneke Havn

En tidig morgon parkerade vi bilen vid hamnen i Svaneke.

Det verkar numera mest vara fritidsbåtar som håller till i hamnen.
Det krävs några rejäla tryck på min inre ”tillbakaihistorienknapp” för att jag ska kunna se hur det såg ut här förr. Sådär! Då reser vi tillbaka till året 1555. Det var det året som Svaneke grundades. Den lilla staden hade snabbt blivit en populär köpstad. Rika köpmän byggde rejält stora gårdar, som kan beskådas än.

Köpmännen byggde ut den lilla hamnen som fanns på plats. Därmed gick finanserna ännu bättre. Men allt går inte att styra från guldbörsen. En omfattande stormflod ruskade om 1872 och hamnen ödelades totalt.

Köpmännen fick gräva djupare i sina börsar. De slog ihop sina mynt och kom fram till att hamnen behövde förbättras rejält. De satsade på att göra den betydligt större och djupare så att större skepp kunde lägga till där.

Om vi flyttar oss fram till modern tid kan konstateras att Svaneke havn är en aktiv fiskehamn. 2011 inledes ett projekt under namnet Havfrisk. Detta finns numera i hela Nordeuropa. Samma år fick hamnen en vågbrytare som skapar lugn i hamnen, oavsett vindriktning. Det måste kännas tryggt av många aspekter.

Lugn behövs numera på många fronter.

Vi befann oss i Svaneke vid flera olika tider på dygnet. Vilken fin stad det är. ❤

Vilket perfekt tillfälle att fråga en expert om varför staden bär just namnet Svaneke. Ska jag vara helt ärlig fick jag aldrig något svar. Förmodligen fick staden sitt namn efter en vik där vilda svanar höll till.

Det var ingen trängsel här just denna morgonen. Tyvärr ingen sol heller. Vi trivdes bra ändå.