Våra blogginlägg om Bornholm kommer sällan i en kronologisk ordning. Det enda riktigt gemensamma är att de är från resa nummer ett för bornholmuppochner. Därför är vi tillbaka i underbara Listed, en liten bit norr om Svaneke.
I väntan på solnedgången promenerade vi omkring vid hamnen, kusten och studerade utomhuskonsten. Det är inte helt ovanligt att det finns konst i anslutning till hamnar av dess olika slag.
Missa inte Listed om du är i närheten av Svaneke på Bornholm. Den lilla fiskehamnen ligger två kilometer nordväst om Svaneke.
I god tid hade vi rullat ner dit för att njuta av stunden innan solen gick ner. Sedan blev det självklart att stanna till i Listed när vi hade vägarna förbi under resten av veckan. Listed blev en ny pärla för oss. Under veckan tillkom flera nya sådana platser.
Den lilla fiskehamnen har ett mjukt läge på Bornholms branta klippiga kust. Under medeltiden var det gynnsamma läget perfekt för båtar att lägga till och ge sig ut igen. Därför var det som på Gotland. Bönderna kunde dryga ut kassan och även ägna sig åt fiske. Sillfångst och sillrökning gav många bornholmare en god inkomst.
Tänk att vi har så extremt låååånga ben!
Jag är förtjust i dessa rökerier som finns på olika ställen på Bornholm.
Det var så stilla och vackert. Tänk att fåglar också uppskattar solnedgångar. Eller är det bara något som jag fantiserar om?
När jag sitter här ensam, Solveigs höstterminsstart måste varit den tidigaste under hennes långa karriär, glider mina tankar över till att börja längta efter nästa gång som vi glider in i Rönnes havn. Undra om min älskade fru blir sur om jag hyr en mysig kuststuga i fem år? Det måste vara rättvist mot Gotland. Där blev det fem år och tio dagar. Jag är helt säker på att det finns skolbarn som behöver extra hjälp med både det ena och det andra… måste fila på det. Minns att jag förlorade ”ordstriden” när jag en gång kom med den briljanta idén. Vad det något om att det var HON som skulle behöva hjälp med de danska orden? I min fantasi löser jag allt.
En solig eftermiddag passerade vi Bölshavn för andra gången. Himlen var blå och havet likaså. Det var som gjort för att stanna en gång till. Den här gången gick jag runt och upptäckte hur olika figurer plötsligt ”dök upp”, som det här urtidsdjuret.
Den förvånade snigeln kröp fram med sitt skal på ryggen.
Sköldpaddan fick till och med horisonten att luta.
Den sammanbitna mannen, med sitt förskrämda får på nacken, tycks hålla hårt i ratten under färden framåt.
Ett dinosaurieägg håller på att kläckas och den nyfödda dinosaurien kryper upp mot havet.
Ett urtidsdjur som slukar ett annat djur av obestämd sort.
Nallebjörnen med hatt tycks le åt alla samtidigt som han spanar ut över havet.
Jag kan inte så mycket om Minecraft, men utifrån det lilla jag sett så tycks den här figuren höra hemma i den världen.
Avslutar med en landsköldpadda med ett antal år under skalet.
Ja, så kan det gå när fantasin sätter fart och kameran är framme. Vi insåg både Bosse och jag att en och samma plats verkligen kan visa upp olika ansikten beroende på vädret. Som jag skrev i förra inlägget så föredrar jag att fotografera när himlen är blå…
Att komma till samma plats med bara ett par dagars mellanrum kan tyckas som en onödig repris. Men, om det första besöket är gjort en morgon då himlen är gråvit och det andra en solig eftermiddag är det som att besöka två helt olika platser.
Vi var på väg från Svaneke mot Gudhjem tidigt på tisdagsmorgonen. När vi nästan var framme i Bölshavn fick vi se en parkering på höger sida. Givetvis stannade vi till och gick ner mot havet.
Det var stilla och både hav och himmel hade olika nyanser av grått. Det finns de som säger att man kan ta bättre bilder då, än i solsken, och kanske är det så att man kan få fram en annan typ av stämning. Får jag välja så föredrar jag att fotografera när himlen är blå.
Med tanke på att vi tidigare fotograferat raukar på många olika ställen på Gotland och på Fårö, så har väl ett visst intresse för stenformationer infunnit sig. Jag brukar försöka att hitta olika figurer. Som den här gubben med hatt som spanar ut över havet.
Så härligt! Det tjocka molntäcket har fått sprickor och plötsligt finns det inslag av blått.
När jag såg att Bosse hade satt sig till ro för att njuta av utsikten över havet kunde jag fortsätta att traska omkring med kameran i högsta hugg.
Det var vilsamt för både kropp och själ. Tidig morgon, helt ensamma, nästan vindstilla, inga störande ljud – bara fågelsång, med utsikt över ett lugnt hav…
I nästa inlägg återvänder vi till samma plats i solsken. Det blev en helt annan upplevelse. Välkomna tillbaka!
Helt säkert har vi på tidigare semestrar rullat igenom Listed, på väg mellan Gudhjem och Svaneke. Då tänkte vi säkert inte på att orten var ett fiskeläge med egen hamn. Annat större hägrade. Tänk vad man missar om farten blir för hög och tiden är för knapp.
Vilken tur att vi redan första kvällen bestämde oss för att njuta av en solnedgång. Chansen dök nämligen aldrig upp kommande kvällar. Ibland ska man inte skjuta upp saker.
Listed kommer att återkomma i andra inlägg, längre fram. Before Sunset hade vi sökt oss ner till havet medan det fortfarande var ljust. Från vår gropiga smala grusväg chansade vi på en lika smal asfaltsväg, lite längre fram. (Kusten och havet såg vi från vår parkeringsplats vid logistället). Bingo! Vi kom direkt fram till Listed och drog oss ner till parkeringen. Den gula lampan hade en bra bit ner till ”havet”. Därför kunde vi lugnt betrakta det mysiga gamla fiskeläget och se oss omkring i omgivningen.
Undra om den tvåfotade kvartetten hade bättre utsikt från sin höjd?
Nu var den rullande frågan om vi skulle våga oss på att i mörkret köra samma sträcka tillbaka, eller köra fram till Svaneke på större vägar?
bornholmuppochner & gotlanduppochner 