Redan under forntiden var Gudhjem centrum för en del av östersjöhandeln. Till den lilla staden seglade man med olika slags varor och det var här fisken landade. Exempelvis har fornfynd visat att det funnits stora boplatser i Gudhjem under järnåldern.

Staden Gudhjem fick under lång tid många glansdagar med rika köpmän och rikligt med fisk. Köpmän från Hansan kom hit framför allt för överflödet av sill.

Under några tuffa år förändrades mycket i staden. Orsaken var den hemska pesten som drabbade ön 1653-1654. Dåtidens stad dog i det närmaste ut och staden förlorade därmed sina stadsrättigheter. De närmaste tjugofem åren vågade ingen flytta hit längre.

De som ”bröt isen” kom framför allt från Skåne och Blekinge. Snapphanar och andra dansksympatisörer från skånska kriget satte ny fart på livet i Gudhjem.

Det blev ättlingar till dessa skåningar och blekingebor som satte fart på ruljangsen igen i Gudhjem. De hade beskådat hur engelska legosoldater hade rökt sin sill i små skorstensugnar och började apa efter. Det allra första sillrökeriet byggdes i byn Gudhjem 1866. Sedan gick det fort. Till slut hade nästan alla hus i byn ett eget rökeri. På sommaren röktes det sill. På vintern handlade om rökt korv.

Det måste varit många glansdagar från nu och fram till det dystra som hände i september 1872. Stormfloden har vi skrivit om tidigare. Aldrig förr hade Östersjön drabbats av en sådan ruskig storm.

Jag avslutar med en annan ”modernare” historisk milstolpe, som kanske inte så många turister känner till. För under åren 1916 till 1952 var Gudhjem ändstationen för järnvägslinjen mellan Aakirkeby-Almindingen-Gudhjem. För att vara lite vitsig kan jag som slutord nämna att det finns två ”spår” kvar från den epoken.:
A) Stationsbyggnaden som är kulturminnesmärkt.
B) En vändskiva som fortfarande kan ses. Den behövdes eftersom det fanns tre sammanhängande spår.

Ps. En aning stressigt på slutet med detta inlägg, när det blev svart på skärmen tre gånger inom kort tid. Orsaken samma som när jag blev väckt i morse från min skönhetssömn av aktiviteter i vårt hus och precis utanför vårt sovrumsfönster. Därför vågade jag inte annat än att skicka iväg detta – som inte var helt klart.