Lektion i dansk: 4
Tåge – Dimma
Tvangsindlaeggelse – Tvångsintagning
Tyve – Tjugo
Tres – Sextio
Tjener – Kypare, vaktmästare
Tandpine – Tandvärk
Tog – Tåg
Truende – Hotfull
Tvebak – Skorpa
Tyvekoster – Stöldgods
Bokstav T
10
Månadsarkiv: december 2024
Hypolimnas Bolina – Stor Ægvinge
Nyss hemkommen från julhandling på Maxi tar jag en stunds vila från juljäktet och återvänder till sommarminnen, 2024, från Bornholms Sommerfuglepark…
När vi kom in i den tropiska värmen reagerade jag på att vissa buskar var så ”sönderätna”. Ganska snart upptäckte jag orsaken. Till vänster i bild, där skärpan bestämde sig för att hamna, satt en fjärilslarv. När jag tittade mig omkring såg jag att den hade många släktingar som alla glatt smaskade i sig av de gröna löven.
Låt oss titta lite närmare på fjärilen istället. Med hjälp av broschyren som vi fick och lite sökande på Google har jag lyckats komma fram till att detta är en Hypolimnas Bolina. På danska heter den Stor Ægvinge (i broschyren finns även Lille Ægvinge). Det verkar inte finnas någon svensk översättning av namnet, men æg betyder ägg.
Tidigare fjärilar som jag skrivit om har haft betydligt mer färg, men även denna ingår i familjen Praktfjärilar. Nu när jag går igenom bilderna upptäcker jag att det finns olika varianter. Den här har fått nöja sig med blå prickar.
Den här har både blå prickar och fläckar i betydligt starkare blått.
Här är de blå prickarna knappt synliga.
Den här drog vinstlotten och fick verkligen färg på sina vingar.
Men även utan den blå färgen har vingarna ett fantastiskt mönster och snygga ”langettkanter”.
Great Eggfly Butterfly är det engelska namnet, men mest gillar jag det namn den har på Nya Zeeland. Där heter den Blue Moon Butterfly. Läser också att blå färg på en fjäril bland annat kan symbolisera glädje. Det passar ju bra eftersom det är precis det jag känner just nu. För ett år sedan opererades jag för bröstcancer. I torsdags när jag var på årskontroll fick jag det glada beskedet att allt ser bra ut. Så tacksam!
Avslutar med en bild på en av de mest fantastiska blommor som finns, en Kristi Korsblomma, även den i blått. Hoppas att ni alla får vara friska och att ni får en riktigt skön och vilsam Julhelg och ett Gott Nytt år!
Kram från Solveig
Ude vid Verdens Ende…
När man tar sig fram längs Skovvej i Svaneke hamnar man vid Verdens Ende. Här ligger fyren som vi lagt in tidigare. En bit söder ut finns en stor populär camping.
En enkel förklaring är att underbara Svaneke omges längs vattnet av två gamla fiskelägen och naturhamnar; Vige Havn i norr och Hullehavn här i söder. Sanden är grov och havsbotten består av sten och klippor. Från början fanns ingen strand här. För att glädja campingens gäster fyllde de därför på med gissningsvis hinkvis med sand. 😉
Följande text läste jag på danska i en bok: ”En sommardag er Hullehavn et af de bedste steder på jord.”
I en annan bok, som då och då har en lista över de fem bästa sakerna av olika ämnen, stod liknande ord. Här gällde det alltså de fem bästa badställena. Hullehavn står först av de fem ej rangordnade platserna.
Vi lämnade ungdomarna som troligen firade första sommarlovsdagen. Vi bestämde oss för att fortsätta längs kusten och njuta av inloppet till Svaneke havn.
Kanske känner du igen lite från tidigare inlägg. Nu från en annan synvinkel. Vilken tur vi hittade tillbaks till ”Den lilla blå” som stod parkerad rätt nära fyren.
Snogebaek åkte vi inte genom…
…utan ner till.
I närheten av det mysiga gamla fiskeläget med den underbara långgrunda stranden, bodde vi första gången som vi besökt Bornholm. Då hyrde vi en stuga i Balka, en liten bit norr ut. Cyklarna var med och det gick snabbt att trampa ner till Snogebaek. När vi blev fyra (hur gick det till?) bodde vi också nära, då i sydspetsen Dueodde. Därför har det blivit en trevlig tradition att besöka Snogebaek. Vi har föremål kvar i vårt bohag som är inköpta här.
Vi delade snabbt på oss. Solveig gled in i en sommarbutik med damkläder. Jag försvann iväg med kamera och ljust humör.
Mycket var sig likt sedan tidigare besök, men det fanns även förändringar. Jag saknade exempelvis en chokladaffär.
När vi några månader senare, i år, gjorde gjorde ett återbesök i gamla rögeriet var det öppet i nummerbutikerna. Minns att det såldes bland annat kläder.
Kanske hinner du googla, eller vet före mig exakt vad levertran är för någonting. Jag tror jag har en aning om det.
Röda eller gröna dörren? Tankarna gick till hon med de gröna ögonen. Undra hur mycket tid som gått sedan vi delade på oss? Vi bestämde ingen plats. Hinner jag? Jag lät fötterna bestämma. Givetvis blev det en tur ner till havet. Jag blickade mot båda hållen och jag minns gamla dopp, boulespelande i den läckra sanden och när bruna ögon mötte gröna ögon i årets minigolffight. Ägarna till de bruna ögonen fick ge sig denna gång och lämna över vandringsbucklan med varje års segrar inpräntade.
Skulle jag även hinna med att ta den hundra meter långa bryggan ut till hamnen? Jag lät än en gång benen bestämma. De drogs som till en magnet och det var bara att hänga på. Lite dåligt samvete började dyka upp. Trots att bilnycklarna kändes genom högerbyxfickan. 😉 Därför blev det bara ett fåtal bilder därifrån, som jag sparar till ett senare inlägg/besök här, då vi gick ut båda två. Samma sak med ett pyttelitet museum som vid mitt egna besök hade besök av två ungdomar, som satt och tittade & lyssnade på en historiefilm.
Perfekt. Hon kom ut från en butik när jag kom tillbaka till stråket. Hade säkert inte saknat mig en nanosekund. 😉 Sedan följde jag med in i några nostalgiska butiker och det blev några inköp. Hatten av för Snogebaek. ❤
104. Hästgatan
Välkommen med på våra promenader bland de mysiga Visbygränderna. I denna fotokategori använder vi få ord. Vi svarar på kommentarer med en symbol. ❤
Fotnot:
Undra hur många gånger som vi traskat i den här välkända ”Visbybacken”? Ibland bara i små etapper. Som när vi parkerat ”Den lilla blå” vid bibblan eller hamnen och gått upp till vårt favoritfik (innan de stängde) eller köpt te på Kränku. Vanligast är att vi kommit in på gatan via Österport. När sista bilden tas vänder vi oss om på Donners plats och blickar uppåt.
Aarsdale Mölle
Året 1876 köpte en bonde med namnet Hans Peter Mikkelsen en bit mark söder om byn Aarsdale (Årsdale). Hans största syfte var att bygga en kvarn på platsen.
Uppdraget att bygga denna ”holländare” gick till kvarnbyggaren Didrik Kjöller från Nexö och hans fyra söner. Den cirka tjugo meter höga kvarnen är åttakantig och byggd av tegel.
Vingarna är av lärkträ och de snurrar fortfarande. Kvarnen var den sista på ön som var i drift.
Från början hade kvarnen en lökmössa med stjärt och tygsegel på vingarna. Visst är det häftigt att vinden omvandlas till energi och mjölet blir malt. Det är annat än en pratkvarn som bara maler, maler och maler på och människor som inte har rent mjöl i påsen…
Baltic Sea Art Project
Om vädret skulle bli markant sämre under Bornholmsvistelsen, hade vi naturligtvis en lista över aktiviteter och inomhusplatser, med en kvalitet som borde passa oss som ”en sol på en blå himmel.”
En av Svanekes gamla köpmansgårdar är Svanekegaarden, från mitten av artonhundratalet. 1991 invigdes här ett kulturcenter som har öppet hela året och besöks årligen av cirka femton tusen människor. Ett fantastiskt fint ställe att ställa ut på. ❤
Vi var här turligt nog på ön i juni. För i denna månad under 2024 fanns Baltic Sea Art Project till beskådande på Bornholm. Jag blev riktigt impad när jag googlade på hemmaplan över detta viktiga ämne och konstprojekt.
Susanne Månsson tog initiativet där hon fört samman konst och konstnärer från fyra öar i Östersjön: Ösel, Åland, Öland och Bornholm.
Sammanlagt deltar tolv konstnärer. Tre från varje ö. Fyra verk från varje konstnär ingår i den vandrande utställningen.
Efter juni flyttade utställningen till Öland. Sommaren 2025 kommer den att visas på Åland och Ösel i Estland. En vandrande högaktuell utställning, där ett av målen för Susanne Månsson var att bygga nya broar mellan öarna i Östersjön. ❤
Jag noterar att det är inga problem med att komma upp med en rullstol eller rullator.
Vernissagerna kompletteras med samtal som alla bjuds in att delta i. Här på Bornholm finns ett Culture Island Café där konstnärerna i juni berättade om sina verk och kulturlivet på den vackra ön.
Ps. Det ska bli spännande att se vad det är för utställningar här, när vi besöker Bornholm i framtiden. För alla dagar kommer nog inte att vara ”torra”. 😉
Ett uns av kyststien
Från Vigehavn hakade vi på kustlinjen. Det är en led som går runt Bornholms kuster och är ungefär 12 mil lång. Tur den går att gå i uppdelade etapper. Tror även det är okej att springa. 😉
Detta ska vara en av öns vackraste kuststigar. Nästa gång hoppas vi det är fint väder. Då kommer definitivt en ryggsäck vara fylld av ät och drickbart.
Detta är norr om Svaneke. Om vi fortsatt ungefär 2 kilometer hade vi kommit till vackra Listed, som vi redan haft med i bloggen några gånger. (Vacker solnedgång, utomhuskonst, fiskehamn och världens längsta skuggmänniskor.) Men denna gång tänkte vi bara gå till vi kände de första vattenstänken från ovan.
Grind, bänk och slingrande stig. Det förstnämnda FÅR du snabbt här under en förklaring till.
Fåren höll på med sin frukost. Själv sa jag varken Bu elller Bä för att störa.
Jag får aldrig nog av att få en dos av mitt älskade hav med alla sina temperament.
Här någonstans kom de första tecken på något blött som kom uppifrån. Kamerautrustningen behövde skyddas. Bäst att vända.
Du som var med på förra inlägget minns säkert det gula huset från hamnen. Här syns det mer av det och av andra hus, som inte syntes nerifrån Vige havn.
Den lördagen föll mycket regn under flera timmar. Vilken tur att det finns inomhusaktiviteter. För efter vi varit hemma i lägenheten några timmar stack vi tillbaka till Svaneke och åt lunch på fiskeriet. Därefter försökte vi hitta en p-plats så nära X som möjligt för att inte bli dyngblöta. Kan du gissa vart vi styrde stegen? Svaret kommer i nästa och antagligen i ett inlägg till.
Vige Havn
Här är vi på väg ner mot naturhamnen Vigehavn. ”Kär hamn” har många namn. Därför valde jag en annan variant i rubriken.
Danmarks snyggaste köpstad omkransas av två stycken naturhamnar. I Svaneke finns Hulehavn på ena sidan och på norra finns Vige Havn.
Det finns få parkeringsplatser så därför var vi som vanligt ute tidigt på morgonen. Till och med före regnet som stundade.
Från översta våningen i gula huset måste det vara en dejlig utsikt mot hamnen och över havet.
När vi i Sverige firar midsommar så är den stora festdagen på Bornholm S:t Hans-dagen. Den store poeten, författaren Martin Andersson Nexö har med värme och humor skildrat festen i ”Pelle Erövraren”, där både hög och låg var välkomna. Han nämner att det mest förtryckta tjänstehjon inte ens nekades fritt den dagen.
På medeltiden samlades sjuka och lytta kring heliga källor. I Svaneke låg en sådan strax intill stranden. Vid en rejäl stormflod som Bornholm drabbades av 1872 förstördes den heliga källan. Turligt nog skapades istället en konstgjord källa.
Solveig tog sig upp en bit och fick till en tjusig bild lite från ovan, medan jag spejade upp mot skyn. Skulle vi klara oss från ett ihållande regn, som enligt min väderapp skulle dyka upp när som helst och sedan pågå flera timmar framåt? Vi ville så gärna ta en liten, liten tur på to ben längs Klippstigen mot norr. Gjorde vi det? I nästa blogginlägg kommer svaret.
Svaneke kirke
På en höjd av arton meter står Svaneke kirke. Troligtvis fanns ett litet kapell här redan före 1500-talet.1881 gjordes en radikal ombyggnad av den kyrka, som ersatt kapellet.
Vid ombyggnaden tillkom också absiden, som du ser till höger på bilden. Längst upp i tornet av granit ståtar symbolen för Svaneke. Jag syftar på väderflöjeln som föreställer en svan, djuret som representerar stadens vapen.
Det är alltid spännande att komma in i en ny kyrka. Dessutom svårt att låta bli att jämföra med alla medeltida kyrkor, som vi besökte och dokumenterade under våra Gotlandsår.
Arkitekten Mathias Bidstrup stod för ledningen, när kyrkan byggdes ut och renoverades 1881. Kyrkan ska numera ha plats för trehundra besökare.
På Wikipedia står det att träaltaret är från 1881 och altarmålningen från året efteråt. Altarmålningen är signerad A. Dorph.
Dopfunten skiljer sig rejält från de flesta dopfuntarna vi sett på Gotland.
1683 tillverkades predikstolen i barockstil.
Votivskepp tycker jag är trevliga inslag i kyrkor. De passar särskilt bra i kyrkor på öar och kustnära platser. Många tankar väcks till liv om yrken till havs i alla väder.
Så här ser det ut från andra hållet. Den nuvarande orgeln installerades 1955.
Idag är det första advent, som detta år infaller på den första decemberdagen.
Önskar er alla en fin första advent!
bornholmuppochner & gotlanduppochner 