Lektion i dansk:
Aftensmad – Kvällsmat
Akkurat – Just det
Atten – Arton
Affeje – Nobba
Afholdsmand – Nykterist
Ahorn – Lönn
Altmulligmand – Diversearbetare, allt-i-allo
Amtmand – Landshövding
Applaus – Applåd
Aprilsnar – Aprilskämt
Bokstav A
13
Månadsarkiv: september 2024
Det smakade mums
Medan Solveig ställde sig både först och sist i kön började jag jakten på de bästa sittplatserna. Undra hur hon bar sig åt för att klara dubbeluppgiften? 😉
För dig som inte läst förra inlägget kan jag berätta att vi gått in på Svaneke Rögeri. Fjärde generationen driver vidare det populära stället, som i år har öppet från mars till oktober.
Lätt val. Ingen tvekan. Två platser vid fönstret med utsikt mot havet. Vi var här relativt tidigt. Inte lika trivsamt att komma in efter ”en fullastad turistbuss”. Är det ens tillåtet att ta med sig en buss in? 😉
Just nu regnar det på tvären utanför mitt fönster. Tankarna blåste tacksamt iväg mot vårt andra besök på rökeriet. Ofattbart att det nästan var i denna månad (sista augusti). Då tog jag också plats vid fönstret under väntan, men fick snabbt ge mig av mot andra sidan. Orsaken var att den starka gula lampan utomhus ”svettade” ner mig.
Samma matställe i olika väder och vid skilda tillfällen. Ändå med en gemensam viktig nämnare. Hösta betyg på smakupplevelsen. ❤
God mat, fin utsikt ut, fräsch toalett och lite ögongodis runt om i lokalerna. Dessutom väldigt trevligt sällskap med min viktigaste pusselbit i livet.
Igår fick vi även två (var sitt) värdefulla privata besked. Mitt i höstrusket. Den lilla människan har ändå ofta svårt för att vara helt nöjd. Likaså undertecknad som direkt ”jagar” vidare. För nu vill vi ha två pusselbitar till, till vår gemensamma stund på jorden… okej! En tredje skulle vara nästa Bornholmstripp och en fjärde skulle definitivt vara… Allra viktigast är vetskapen att våra älskade barn har det så bra som möjligt. ❤
Förra året blev det förhoppningsvis ett mysigt 40-årsfirande. För jag hoppas det inte gick upp i rök. 😉
Ps. Bloggen handlar självklart mestadels om Bornholm och Gotland. Så jag har redan skrivit det jag vill berätta offentligt. På måndag blir det bokstav A i bild/fototävlingen. Sedan handlar det om två hotell. Längre vågade jag inte planera i förväg.
Fortfarande röks sillen med alved i fyra timmar
Enligt den mest negativa väderappen skulle det börja regna rejält i Svaneke tidigt på förmiddagen. Därför bestämde vi oss för en kort bensträckare efter frukost. Vad vackert det var bland får, andra morgonpigga medmänniskor och en läcker utsikt över havet. När vi kände första regnstänken vände vi näsorna mot söder och efter några backar och krön såg vi åter röken från skorstenen.
Förr fanns det fler rökerier på ön. Men de som är kvar är mycket populära. Både bland öborna och gästerna från omvärlden. Genom fyra generationer har Svaneke Røgeri fört traditionen vidare. Det familjeägda rökeriet har troget fortsatt efter den ”gammaldags hantverkstraditionen”.
Fortfarande återstod några timmar av alvedsrökningen. Vid fotograferingstillfället var det slutet av juni 2024. Då hade de öppet mellan 10-19. Jag ögnar just nu igenom Åbningstider för 2024. De öppnade redan 23 mars och sidste åbningsdag är på vår bröllopsdag, den 20:e oktober.
Vill ni se hur det ser ut där inne är det bara att kika in på vårt blogginlägg på fredag. I verkligheten väntade vi några dagar innan besöket. Vi blev så nöjda att vi gjorde ett återbesök under vår resa i augusti/september. Mums säger jag bara…
Fem smukke huse i Årsdale
1.
2.
3.
4.
5.
Information om fototävlingen:
Två frågor till dig besökare:
1. Vilket hus tror du är Solveigs favorit?
2. Vilket hus tror du är Bosses favorit?
OBS! Svara med våra namn och siffror.
De två namnen som i sluttabellen har flest rätt (först vid lika antal) vinner en Skrap-Kryss. Hur många akter det kommer att bli har vi i dagsläget ingen aning om. (Inte ens hur många resor). Beror även en del på hur många byer som kan bli aktuella. Ska helst finnas fem dejliga… 😉
Vi ser med förväntan fram emot underbara besök på solskensøn och helst inga stormiga överfarter åt något håll. Viktigast är att hälsan är med på noterna. Gyllene regel. När det gäller stæder (städer) visar vi upp ”Ti smukke huse” De som har rätt då får två poäng. När det gäller byer blir det som här Fem hus (hälften) och 1 poäng för varje rätt.
Facit:
Solveigs favorithus är nummer 4
Bosses favorithus är nummer 5
Aktuella tabeller efter två omgångar:
Solveigs favorit:
1. Anita L, 1 p.
2. Hanna, 1 p.
3. Ingrid 1 p.
4-7. Eva-Lotta, Znogge, Blomsterbönan och Anita B.
Bosses favorit:
1. Eva-Lotta, 1 p.
2. Hanna, 1 p.
3. Znogge, 1 p.
4-7. Anita L, Blomsterbönan, Ingrid och Anita B.
Louisenlund
Ibland är det intressant att ta reda på vad ett namn betyder eller hur en plats fått sitt namn.
I det här fallet berättas i boken ”Bornholm i sikte” (Isaksson och Hallgren) att det var Fredrik VII som lät plantera en lund, omkring 1850, och att den uppkallades efter hans maka Louise Danner. Om det nu bara hade varit vilken liten skog som helst tror jag att de flesta hade åkt förbi utan att lägga märke till den. Men så är det förstås inte…
Här finns nämligen Bornholms näst största bautastenssamling. Vi glömde att räkna hur många bautastenar det fanns. Det borde vi ha gjort, eftersom uppgifterna om hur många de är varierar från ett femtiotal upp till ett sjuttiotal. Tydligen har det funnits fler från början än vad som finns kvar idag.
I en annan av våra böcker ”Bornholm” (Tynderfeldt) läser jag att bautastenarna säkert restes i ett öppet landskap för att de skulle synas på långt håll. Där står det också att platsen inte blivit utgrävd och att man därför inte vet varför stenarna restes. Om Wikipedia har rätt så tror man att anläggningen uppfördes redan på brons- eller järnåldern.
En sommarkväll i juni, då solen lekte tafatt med oss mellan träden och stenarna, skapades en trolsk stämning när vi vandrade runt. Det här borde vara den absolut bästa platsen att besöka för den som vill ha inspiration till att skriva sagor eller fantasifulla barnböcker.
Vet du förresten vad en monolit är? Om du är lika okunnig om ordets betydelse, som jag var för en stund sedan, kan jag berätta att monolit är en synonym till bautasten eller ett hugget stenblock. Googlar jag vidare så ser jag att ordet kan användas även i andra sammanhang men det behöver vi inte gå in på här.
En del stenar ser helt enkelt ut som ja… stora stenar. Andra har sina egna former och påminner oss nästan lite om raukarna som vi åkt runt och fotograferat på Gotland.
Mest fascinerande är väl hur människorna som reste dem en gång för flera tusen år sedan både lyckades med att få upp dem och dessutom gjorde ett så bra jobb med att ”fästa dem” i marken att de fortfarande står kvar. Många av dem är ungefär 2,5 meter höga så det är inga småstenar vi pratar om. Nu blev jag förstås genast nyfiken på vad en så stor sten kan väga.
Idag ägs platsen av Jägersprisstiftelsen (367ture.dk). Insåg när jag googlade och såg bilder som var tagna tidigare på året – att hit måste vi återvända en vår när vitsipporna blommar.
Bornholms bäst bevarade fiskeläge
Vi försökte på bästa sätt fördriva tiden tills vi skulle få våra lägenhetsnycklar. Samtidigt som vi ville ha uppsikt över ”Den lilla blå”. Därför hamnade vi mer av en slump i Årsdale redan första dagen. Sedan blev det att vi återkom dit vid några olika tillfällen, även vid vår senaste resa till Bornholm. Då som en liten nostalgitripp.
På flera ställen har jag läst att Årsdale ska vara Bornholms bäst bevarade fiskeläge. Allra första gången som Årsdale omtalas är redan på 1300-talet. Då handlade det verkligen om en klimatförändring till det bättre. För plötsligt dök det upp otroligt stora mängder av sillstim i Östersjön och därmed blev Bornholm eftertraktat. Ryktet spred sig säkert med vattenpost. 😉 Uppköpare från flera länder runt Östersjön seglade hit för att köpa sill.
Sedan fanns det en mörk sida av framgången med ”sillaffärslivet”. För i slutet av samma århundrade blev området runt Årsdale hemsökt av preussiska pirater. De objudna gästerna kom med hot om bränder, krig och begäran om lösensummor. Som tur var slogs de onda människorna tillbaka.
Det var en fin och lugn kväll. Men visst saknade vi en kvällssol.
Lugn och lugn. Kan det vara ett pi… Måste putsa brillorna och försöka hålla munnen stängd. Låta orden vila. Inte så lätt för en man i sina bästa år.
Inbäddad i grönska
Det dröjde några år innan Bornholm fick sin första och än så länge enda travbana. För redan 1831 kördes det travlopp i Aakirkeby, som sedan upprepades året efter.
1960 invigdes Bornholms Brand Park i Aakirkeby (Åkirkeby). Säkert gjordes det med stort firande och hög publiksiffra. Platsen ligger mitt på ön, sex kilometer från tätorten.
Där ser du banan på bild. En 580 meter lång tävlingsbana. 180 meter längre än en friidrottsrunda på bana. Själv brukade jag nöja mig med att springa 100 meter mot ett uppspänt snöre.
På en annan ö, Ibiza, fanns vid den här tiden en travbana med namnet Hipodrom Sant Rafel. På denna spanska ö fanns länge världens kortaste travbana. Men för tio år sedan (2014) byggdes deras bana om och blev längre än Bornholms Brand Park, som därmed numera är världens minsta travbana.
Här på understa bilden ser du starten på upploppet, som är 160 meter långt.
Oj! ”Den svarta hingsten” måste vara riktigt morgonpigg. Kanske bäst att förflytta åtminstone mig, som är född med lite för mycket fantasi, till…
…läktaren. Undra hur många personer som får plats där? Hur många tar sig hem med ett leende på läpparna? Slutligen är jag jättenyfiken på hur många procent som kommer från övriga danska öar, Sverige, Tyskland m.m. under en sommarkvällstävling?
Familjen Lidén gick plus minus noll. Berodde på att kloka Solveig berättade för mig att det var ingen bra idé att satsa på den ”Svarta hingsten”, som enligt henne var ett orörligt konstverk. Till saken hör att hon aldrig såg hur den viftade på svansen mot mig. Vissa hemligheter behåller jag för mig själv. Man är väl Einstein 😉
Malakit Vinge – Siproeta stelenes
Vid junibesöket i Bornholms Sommerfuglepark fanns det gott om ”gröna” fjärilar som fladdrade omkring. Med hjälp av den lilla foldern har jag kommit fram till att namnet måste vara Malakit Vinge.
Antingen är denna art ovanligt fotogeniska 🙂 eller också berodde det helt enkelt på att det fanns ganska många av just den här sorten när vi var på besök. Det blev i alla fall många bilder.
Malakit är en ädelsten med gröna nyanser så det är lätt att förstå varför fjärilen fått sitt namn.
Jag föredrar levande varelser framför stenar och fascineras av Malakitfjärilens mönster och färgkombinationer.
Vill man träffa på denna fjäril i sin rätta miljö får man resa långt. Den lever i tropiska och subtropiska områden i Amerika, från Amazonområdet och norrut till södra Texas och södra Florida (om man får tro Wikipedia).
Vid vårt septemberbesök, då vi återvände till Sommerfugleparken, såg vi inte en enda Malakitfjäril. Då fanns det istället andra små skönheter att fånga på bild. Men det får förstås bli nya inlägg längre fram. Kan inte låta bli att lägga in en sista bild även om skärpan inte blev den bästa. Det här måste förstås vara ”klassens clown” bland Malakitfjärilarna.
Svaneke Stubmølle
Redan året 1629 uppfördes Svaneke Stubmølle på Møllebakken i norra Svaneke. Byggmästaren hette Jens Hansen. Då kunde han inte ana att denna byggnad är 2024 är både Danmarks äldst bevarade stubmølle och den största som finns bevarad på Bornholm.
Senare under mitten av 1600-talet kom kvarnen att hamna i ägorna hos Svanekeätten Wolfsen som drev bruket till 1737. Nästa ägare blev den rikaste köpmannen i Svaneke. Hans namn var Jockum Thiessen och han var ägare fram till 1775. Jockum förbättrade under tiden och byggde bland annat två till stubbkvarnar. (De revs senare)
Lägg märke till att det finns en stensockel längst ner. Förr stod bruket direkt på berget.
På tal om förr. De tre stubbkvarnarna präglade Svaneke och omgivningen. De var dessutom ett utmärkt riktmärke för fiskare och sjömän.
1814 var det dags för ägarbyte igen. Fram till 1928 ägdes stubmøllen av tre generationer av familjen Bech. Släkten gjorde det mer personligt och bytte namnet till Bech´s mølle, som fortfarande nämns i vissa sammanhang. Peder Hansen Bech från andra generationen var extra driftig. Han byggde ett bageri som låg ovanför møllen.
När tredje generationen, Peders son Peter dog 1934, var ägarbytet redan gjort sex år tidigare. Nya ägarna var Föreningen Bornholm. Under dessa sex år visade Peter stolt och gärna sin mölle för gäster och turister. Brukets ursprungliga funktion hade upphört vid köpandet. Orsaken var att den var omkörd av industriell utveckling. Var sak har sin tid.
Jag har nämnt den fina föreningen i tidigare inlägg om Svaneke. Namnet är ”Svanekes Venner”. Byföreningen köpte 1975 Svaneke Stubmølle för 1 DKK. Det är inget att le snett åt. Föreningen ska ha lagt ner avsevärda summor för att bevara bruket. Hatten av för det.
Största berömmelsen kunde uteblivit
Tänk att få en stig uppkallad efter sig. Själv får jag hålla till godo med att det fanns en känd svensk orkester med namnet Bosse Lidéns orkester, som Cornelis sjöng vida om.
På många platser runt Svaneke syns riktmärket Jörn Utzons ”pyramid på ben”.
Det var år 1952 som arkitekten Jörn Utzon fick sitt första officiella uppdrag. Vattentornet är tillverkat i armerad betong och klätt med trä. Tyvärr visade det sig att kapaciteten var för låg. 1970 byggdes därför en vattenledning från Nexö.
Jag tycker det är ett vackert konstverk och det gick ganska bra i livet för ordblinde Jörn från Köpenhamn. Det spelade ingen roll att han på katedralskolan fick det sämsta avgångsbetyget. För vem av hans klasskamrater kunde senare i livet skryta med att vara personen bakom kända operahuset i Sydney?
Sedan 1990 är vattentornet kulturskyddat. Jag gillar det danska ordet FREDET.
Ibland behövs extra flyt. Så var det med det kända operahuset i Sydney. Här rörde det sig om en tävling. Jörns inskickade förslag kasserades av den ursprungliga juryn. Hans räddning blev en senare tillkommen jurymedlem. Mannens namn var den erkända arkitekten Eero Saarinen, som direkt gick igång på det spektakulära projektet som dansken skickat in. Resten är historia… Intressant att läsa att Jörn aldrig själv var på plats för att studera platsen. Istället hade han använt sig av kartor och sjökort.
Jörn hade både en lång yrkeskarriär och livslängd. Han dog som 95-åring. I många år på slutet samarbetade han med sina två söner, Kim och Jan.
bornholmuppochner & gotlanduppochner 