Jag ger dig min morgon

Publicerad den av

Äntligen var det dags för årets första morgonpromenad i Visby.

Det är ett helt annat ljus vid den här tidpunkten på morgonen. Blir därför mycket skuggor på bilderna. Men det kan också vara stämningsfullt.

Strax innan vi gick in genom S:t Göransporten hörde jag någon som sjöng en morgonsång. Först gick tankarna till något yngre barn som skojade till det. Så var det inte. Långt upp i ruinen satt en duva och sjöng med sin vackraste stämma.

Scillan syns lite överallt. Trivs den kan det bli vackra stora blå vårmattor under några veckor.

Från naturens konstverk till människans konstverk. Kanske kommer jag att ta hjälp av google för att läsa mer om galleriet.

Under den här tidiga morgonpromenaden låg istället tonvikten på att njuta av trakten innanför medeltidsmuren. Därför la vi ingen energi på att vika vänster och ta reda på mer om det stora gamla huset. Tids nog…

Samma sak här. Visst undrade jag under några sekunder om det var Anders eller Laila Bagge? 😉

Det är roligt att studera skuggorna. Eftersom vi lagt in en bild som heter ”Bilen i väggen” borde den ovan heta ”Trädet i huset”.

Här finns det fåglar som både är levande och mindre levande. Den på taket är säkert uppstoppad. 😉

Vem vet? Kanske har Fred Åkerström (1937-1985) vid något tillfälle vaknat upp någonstans här i Visby? Den underbara ”Jag ger dig min morgon”, som vi lånat som bloggrubrik, finns på albumet ”Två tungor” och släpptes 1972. I år är det alltså hela femtio år sedan. Vart tar tiden vägen?

Vilken skön start på en solig vårsöndag. Vi hoppas du bloggbesökare får en fin dag. ❤

30 tankar på “Jag ger dig min morgon”

  1. Ja solen skiner o det blir säkert en underbar vårdag . Så fina bilder . Så härligt o följa med på di morgonpromenad .
    Vi tar en eftermiddagspromenad här längs stranden .
    Ha en underbar dag !
    Kram 🥰

    Gillad av 1 person

    Svara ↓

  3. Det ser så skönt ut – t.o.m. varmt om man sitter inne och bara tittar ut! 🙂 Skulle också vilja ta en prommis, men utan hund och ont i ryggen så blir det ingen för oss. Rolle är dessutom så vinglig numera att han inte kan gå utan nåt att stödja sig på. Just nu är det en räfsa eftersom han håller på att kratta upp allt skit efter taktvätten som ligger i ett 30-tal stora högar runt huset. 😦 Själv sitter jag inne och passar på att försöka lära mig alla finesser på iPhonen jag fått. 🙂 🙂 Har alltså ingen manual och det är därför det tar lite tid…..:-( 😦
    KRAM/Susie

    Gillad av 1 person

    Svara ↓

    • Innanför muren är det oftast lä. Men vi var rejält påpälsade. Hoppas du blir bättre i ryggen längre fram på våren. Trist att Rolle blivit vinglig. Men ni är två fighters som inte ger upp i första taget. 🙂 Aha! Du har fått en ny leksak. Passar bra idag. Om du har lika trist väder som jag ser utanför fönstret. Men regnvatten behövs.
      Kram, inomhusBosse
      Kram,

      Gilla

      Svara ↓

  4. Fint Galleri i det lilla vita huset, ser fint ut! Vilken morgon, vackra bilder i ett tidigt Visby. Naturen visar ju sina konstverk hela tiden ,-)
    Otrolig bild på skuggträdet i huset ,-)
    Scillan är vacker och när det blir som en blå gräsmatta, då blir det verkligen bara så vackert. Här börjar det knoppas på buskar o träd, inte så mycket men det syns att det våras, ni har kommit mycket längre, så kul att få se! Vackra gamla hus, ni bor underbart fint. Tack för denna morgonpromenad som jag tog flera timmar senare , men så fint!
    Ha det bra. KRAM Primrose ,-)

    Gillad av 1 person

    Svara ↓

    • En annan gång ska jag gå på andra sidan gränden och spana in vad det rör sig om. Men den här gången var jag i en ”annan värld”. Naturen gör det. Men allt busande idag lockar inte ut mig för någon slags lekaktivitet.
      Den bilden var tuff. Solveig såg det i förväg och knäppte bilden.
      Våren kommer säkert till dig snart. Du hade säkert också det skönt på din tur.
      Kram tillbaka

      Gilla

      Svara ↓

  7. Jag tror faktiskt att det är Sten Bagge som ni träffat på!

    Vad skönt att vara ute på prommis innan byn vaknat.

    Gilla

    Svara ↓

    • Du har rätt. För det varken lät eller kom några toner från den. 🙂
      Vi möter några andra friskusar som springer eller umgås ute med sin hund. Någon som kanske ska börja sitt pass på sjukhuset eller ett hotell.
      Det är en speciell känsla. Annat ljus och doft. När vi åker iväg med ”Den lilla blå” är det ännu ljuvligare. Med dis på fälten. Olika sorts djur. En sol som förhoppningsvis hälsar oss God Morgon. (De andra mornarna glömmer vi) En orörd natur. Jag längtar till årets första längre morgontripp. Än är det för kallt, osäkert och tomt på sådant som vi vill ha som ”bas-kost”. Sedan är allt annat extrapresenter. Men givetvis har jag alltid några i förväg planerade stopp. Bäst är det nära helt andra saker blir det trevligaste minnet i efterhand.

      Gilla

      Svara ↓

  8. Tidiga morgnars djupa skuggor är stämningsfulla. Känner morgonen du ger oss i de vackra bilderna. Trädet som sträcker ut sina grenar i husfasaden blev extra omtyckt av en trädälskare. Vilken bagge det är går jag bet på men fin är den.
    ”Jag ger dig min morgon” finns i min vinylsamling. Tyckte mycket om den … ja, jag tycker fortfarande mycket om den.
    Solen har lyst här idag. Moln är på väg och resten av veckan ska bli nederbördsrik. Hoppas ni klarar er från regn och snö på öjn!

    Kram från Kringelstan

    Gilla

    Svara ↓

    • Det är något visst med dem. Men inte alla. I morse hade ingen fått ut mig frivilligt. Stackars Solveig som måste cykla iväg.
      Den skuggan på väggen och en till såg Solveig direkt. Den förstnämnda fick vara med på Instagram också. Jag uppskattar också flera träd.
      Jag gick igenom min vinylsamling förra veckan. Lyssnade lite på nästan alla skivorna. Den låten berör mig fortfarande väldigt mycket. Den inger hopp och ljusa tankar. Undra hur många hundra gånger jag hört den genom åren?
      Den lovade snön kom det än så länge bara lite av under natten till lördagen. Istället är det regn och rusk. Här behövs vatten så på så vis är det jättebra. Själv har jag möjlighet att ta ”leka” hemma.
      Kram från regniga Visby en APRIL-eftermiddag.

      Gilla

      Svara ↓

    • Min chansning var att det är Göran som hade lärt den att sjunga så söndagsfint. 🙂 Händer det att han saknar sina duvor? Min tanke nu var att han skulle kunna skriva en bok om ämnet. Med minnen han måste ha under sina vingar. Du har ju berättat lite i din blogg genom åren.
      Kram, Bosse

      Gilla

      Svara ↓

    • De på kvällarna kan också vara minst lika givande. Kanske inte i en nöjesstads mörker. Nu ska jag ta en inomhuspromenad till köket och fixa till fika. Hoppas jag inte går vilse. Tänkte göra lite vardagsfest och bära iväg det på en bricka till vårt bibliotek. Där ska jag tända lampan och lösa ett par korsord under fikat. Mums. Då gör det inget att det vädret busar utanför fönstret.

      Gillad av 1 person

      Svara ↓

  12. – Vart tar tiden vägen. En av slutmeningarna i dit inlägg – det kan man undra. Promenerar man i Visby så funderar man nog på det ofta. Jag tycker också om skuggor och det kan ju spegla både dåtid och nutid eller i bild som du så fint fångat. Tycker också om det grafiska med tydliga konturer som du också visar i bilderna. Vackra färger på husen.

    Gilla

    Svara ↓

    • När jag tänker djupt på temat tid blir jag en aning ledsen och djup i mina tankar. Vid promenaderna i Visby hoppar tidsbegreppet smidigt mellan flera århundraden. Då är det mer intressant och inte lika personligt och nära.
      Det finns väldigt mycket inom en ganska ”liten” yta (jämfört med andra städer) som är tacksamt att plåta i den gamla Hansastaden. Vi får ofta nya idéer på kategorier och möjliga blogginlägg. Extra kul at vara två som bollar uppslag mellan oss.
      Ps. Jag gissar på att du har vinter och busväder hos dig också.

      Gilla

      Svara ↓

  14. Härlig morgon promenad som gav många fina och stämningsfulla bilder.
    Så många fina byggnader ni har i Visby! Vet om det, men förundras varje gång du visar bilder därifrån.

    Gilla

    Svara ↓

    • Vi fick en fin stund. Sedan blev det sämre väder under dagen och nu är det vinter här igen.
      Tur de är skyddade mot alltför stora förändringar. Jag förundras nästan varje gång som jag går där. I alla fall vid den tiden på morgonen. En orörd dag.

      Gilla

      Svara ↓

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

Gravatar
WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Avbryt

Ansluter till %s