

Efter vårt tidiga morgonbesök vid Bläse kalkbruksmuseum (du ser de två konformade skorstenarna i bakgrunden) och den misslyckade hoppiga krypkörningen mot mytiska fiskeläget Graustäde, när ”Den lilla blå” signalerade ljudligt: ”En meter till och jag drar min sista motorsuck”, lyckades jag vända det tjuriga fordonet och istället stanna till vid Bläse fiskeläge, som vi noterat på ditvägen.

Rent geografiskt befinner vi oss långt upp i norr, vid kanten av Kapellshamnsviken, som enligt ”nätinformation” ska vara Gotlands bäst skyddade vik.


Är det någon bloggbesökare som undrar varför kuststräckan mellan Bläse och Ahr kallas för Stenkusten? 😉



De som seglar in till hamnen i Bläse behöver bara ta sikte på de gamla kalkugnarnas skorstenar. Annars lär det vara svårt att missa det höga vita kalkstensberget. Djupet ner till botten ska vara minst fem meter. Den nya hamnen byggdes 1916.

När vi stod ute på piren ett par timmar tidigare zoomade vi in Bläse fiskeläge och bestämde oss för att gå ner dit på ”hemvägen”. Innan vi körde vidare mot Blå Lagunen och andra spännande stopp.
Undrar ändå om det tjuriga fordonet hade planerat detta för det där var väl ett trevligt fiskeläge. Och inte kan jag lista ut varför sträckan kalla stenkusten 😉 Eller … det kan jag nog …
Som du vet är jag en älskare av den blå färgen och jag njöt för varje bild jag bläddrade fram i inlägget. Men … så kom jag till inläggets sista bild och då blev jag helt knockad … trots att den inte var blå. Så, så vacker. Som en ljuvlig tavla …
Kram och fin dag på öjn!
GillaGilla
Den lilla blå har sin speciella personlighet. Gör sig lika bra här som på Österlen. Men mitt första intryck var inte glatt jämfört med turbon som vi hade haft i den rymligare Volvon när jag ex. skulle köra om eller köra i 110 kilometer. Här är det 90 på några få vägar. Annars 80 som högst.
Kanske dags för en bloggtävling. Räkna stenarna på den kusten. 😉
Tack. Den sista skulle inte vara med, men när jag tittade snabbt igenom alla i mappen började mitt hjärta att blöda för den. Självklart fick den vara med.
Nu kommer den utlovade solen. En timme i förväg. Efter lunch ska vi träffas – jag och den gula lampan.
Kram, Bosse
GillaGilla
Nej det undrar jag inte över men konstaterar att ni hittat ännu en alldeles magiskt vacker plats! Bilderna är fantastiska tycker jag!
Kram och glad måndag!
GillaGilla
En inbjudande bit sandstrand bredvid så hade det varit hundraprocent. Nästa gång måste cyklarna med så vi kan avverka den sista milen. Jag har läst så mycket romantiskt om just den sträckan.
Kram från ett mörkt Visby
GillaGilla
Väldigt trevligt att få följa med – och nix jag undrar inte över benämningen Stenkusten 🙂
Fina bilder!
Kram!
GillaGilla
Det var första gången som vi befann oss på den biten av norra Gotland. Nästa gång ska cyklarna med så vi kan få uppleva vad som finns runt hörnet.
Tack ska du ha.
Kram, Bosse
GillaGillad av 1 person
Jättefint ställe. Synd det inte är sandstrand, annars super!
GillaGilla
Förrförra fredagen var vi vid två fiskelägen, som ligger på var sin sida om en populär vik med sandstrand. Tror inte det kommer att synas på bilderna, som kommer in här så småningom. Men någon gång ska vi gå sträckan mellan dem. Vi gjorde vårt första goda försök 3 mars i år. Hm. Det gick inte så bra. Alldeles för lite kläder på oss/med oss.
GillaGillad av 1 person
Jaså, lilla Blå kan trilskas, trodde jag inte, ser så beskedlig ut!
GillaGilla
Jo det kan den lilla asiaten, som blev bortskämd med garage under sina två första år. Antagligen har de inga kyliga vintrar i hans BB-trakter.
GillaGilla
Oj kan den blå tjura det trodde jag bara Minton kunde. Blå himmel och sol är underbart för när jag tittar ut är det grått.
Kramar från oss
GillaGilla
Det gäller att tänka tillbaka på de fina dagarna med sina minnen. Just nu är jag inte sugen på att gå ut.
Inte kan din lilla sötnos bli tjurig. Det tror jag inte på. 😉
Kram
GillaGillad av 1 person
Den lilla blå har ett svårt liv. Jag är inte alls förvånad att den protestera när den tvingas köra på dåliga vägar ;-). Fin plats ni hittade! Kram Anne
GillaGilla
Den har råkat ut för många knepiga utmaningar under dessa drygt tre år. Samtidigt har den fått stå och vila upp sig väldigt länge under vissa kalla, hala perioder under året.
Just den sträckan har det stått en del negativt om runt den tiden vi var där. Om vi nästa gång sätter bilen vid kalkbruket och plockar av cyklarna så tror jag det kan bli riktigt trevligt, i rätt väder.
Kram
GillaGilla