När det är kort cykelavstånd till en mäktig plats är det ”lätt hänt” att återkomma. Här i två olika sorters väder. Just denna rauk har smeknamnet ”Austregalten”.
Vad underbart vi hade som kunde cykla från stugan Burgen och från första tramptaget njöt av havsutsikten, naturen, ett fiskeläge och Holmhällars raukfält som ligger som en vacker båge med massor av spännande raukar. Raukfältet är ca 1 km långt och ca 40 meter brett.
Det känns tryggt att ha vaktpersonal vid yttersta kustlinjen. Inget missar deras veteranblick.
Ofta står raukarna tätt tillsammans. Vissa är höga, den högsta är nästan 5 meter. Andra är låga och rundade.
Vad vill du döpa den här hunden till?
Det var behagligt att njuta av vågskvalpet. Du får hålla till godo med att se aningar av det.
I fronten ser du Heligholmen som också har raukar. Just nu häckar fåglar där och det är inte tillåtet att besöka ön.
En orsak till raukarnas särpräglade form på Holmhällar raukfält är att bergarten på denna plats består av en mycket speciell sorts revkalksten, så kallad marmorrevkalk. Denna kalksten består nästan enbart av grova sjöliljestjälkar och stromatoporoidéer (sätt inte ordet i halsen). Det sistnämnda är svampdjur som i folkmun kallas ”kattskallar” eller ”aitlar”.
Väldigt intressant är att denna fossilrikedom framträder tydligt om man häller en skvätt vatten på en rauk. Hoppas det inte ”raukar” bli så att alla våra bloggbesökare åker till platsen med en egen plastvattenkanna. Lagom är oftast bäst. 😉
gotlanduppochner 
Raukarna är så spännande att titta på. Hunden heter naturligtvis Minton 😉.
Önskar er en fin dag.
GillaGilla
Alltid lika kul att jämföra dem och upptäcka likheter med olika ting. Självklart döper vi den till Minton. 🙂
Tack. Detsamma till er.
GillaGilla
Ja och första rauken borde kallas Taxen
GillaGilla
Försent. 😉 Solveig skickade ett SMS om var jag läst smeknamnet. Det var på en ”sevärd” karta. Nu har jag trollat dit namnet på sin rätta plats.
GillaGilla
Kan tänka mig att man kan se många olika saker i de raukarna!
GillaGilla
Som liten grabb hade jag säkert klättrat omkring. Nu använder jag min fantasi istället. Men på denna plats var det så vackert att jag mest njöt av allt annat.
GillaGillad av 1 person
Vilken plats och vilken dag. Så härligt med utsikten över vattnet. Bild 4 uppifrån, det ser ut som raukarna sitter på rad och njuter av utsikten. Och vaktpersonalen är på helspänn.
Vad hunden heter … ja du vet ju naturligtvis mitt svar 😉
Kram från fastlandet där solen skiner
GillaGilla
Vi är mycket förtjusta i Storsudret. Nu var där dessutom lagom med bilar och rörelse. Vädret var också till belåtenhet.
Det finns 28-29 bokstäver men jag kör en chansning. Första bokstaven är L. Rätt eller rätt? Jag har lagt in rätt svar. Solveig läste inlägget och skickade ett SMS. Svaret fanns i en karta som vi kom över därnere. På nätet och i böckerna stod det inget.
Kram tillbaka från en som längtar tillbaka till förra torsdagen.
GillaGilla
Vilken underbar plats och så vacker naturen är! Jag tycker absolut att valpen heter Sten 😉
Kram
GillaGilla
När vädret ”stämmer” är det en mycket rofylld plats på ön. Där det är som smalast på Sudret går det att se till havet från både höger och vänster sida. Längst ner ligger Storsudret. Allra roligast hade det varit att cykla runt där. Då hade vi nått ännu fler platser/ytor. Men nu blev det en kombination.
Kram
GillaGilla
Kärt barn har många namn. Minton heter som andra namn Gothard.
Raukarna är så härliga; min fantasi ser hur mycket som helst i varje liten rauk.
Kram från Funchal där solen har det litet disigt omkring sig. Tack och lov för det är 27 grader varmt just nu.
GillaGilla
Det är häftigt med alla raukar och raukfält. De finns även mitt inne i skogen. Mina favoriter finns dock helst vid havet.
27 grader låter inte illa. Är ni bruna som pepparkakor tro. Fördelarna med ö-liv är att det brukar fläkta mer.
GillaGilla
Raukar är aldrig fel. Det är intressant att betrakta dem och fundera ut vad det föreställer. Just det här raukfältet har minnen från min ungdomstid med småbarn som nyfiket sprang runt och namnsatte en hel drös av dem. Inte visst jag då att man skulle hälla vatten för att få se kattskallarna och tur var väl det för annars hade ungarna vattnat raukar. Tryggt med ”kustbevakare” med Sten koll.
Ta hand om er🤗🐶Marie
GillaGilla
Nej. Jag har inte tröttnat på dem än. Vet inte om de tröttnat på mig. 😉
Vad mysigt det låter att ha varit där under ungdomstiden. Synd jag aldrig kom på den idén. Annars var vi på andra svenska öar.
Det var också något helt nytt för mig. Låter nästan som ett aprilskämt. I smyg borde vi testa någon gång… 😉
Tack ska du ha. Detsamma till dig.
GillaGilla