Några år på nacken

Vi var på väg ner mot ett fiskeläge, när vi på den smala grusvägen såg ett fornminne av god höjd. Möjligtvis fanns det en liten plats för det moderna fordonet på fyra hjul. Därför bestämde vi oss för att stanna till där på tillbakavägen.

Den enda platsen var ledig.

Snoder stenröse är ett bronsåldersröse som mäter 3 meter på höjden och är 26 meter i diameter och närmar sig 4000 år. Finns det stentårta tro. 😉

Den döper jag till ”Lutande stenen i Snoder”.

Ensam är stark. Grönt i grått. Vilken bildtext är bäst av de två alternativen?

Det behövdes inte vara Einstein för att inse att den smala grusvägen som vi åkte på gick igenom ett rikt och stort gravfält. Det fanns exempelvis plundrade gravar en bit in på det öppna ”fältet”.
Vi lämnade Bronsåldern bakom oss och svängde höger ner mot havet och stuga nummer 1. Själv undrade jag om det skulle bli en vacker solnedgång om ett par timmar. Vad synd att vi inte har tillgång till den stugan året runt. Då kunde vi hyrt ut ”Lillstugan” till fågelskådare och sportfiskare. Skönt att det än så länge är gratis att dagdrömma och fantisera. Annars skulle jag haft miljontals skulder genom åren. Det hade inte varit så stenkul. 😉

9 tankar på “Några år på nacken

    • Sitter här och funderar om detta romantiska ämne. Han borde vara rätt missnöjd med denna fyradagstripp. Såg mest han flirta med båtar av olika storlekar och åldrar. 😉
      Undra om du hade tagit något dopp i havet här. Vi såg ett fåtal som knallade förbi vår stuga med badrock. Det där gröna de tio första meterna mot stranden hade inte lockat oss ens den varmaste sommardagen. Oj vad vi två små badkrukor är kräsna.

      Gilla

  1. Det första som kom upp i mitt huvud när jag såg ensam är stark var ”Tjoho, här kommer jag!”, annars håller jag med om ensam är stark.

    Det är ju klart att Lilla blå inte får napp om ni parkerar på en så liten parkering att ingen annan får plats! Då får man prova med båtar och sånt. Fanns det ingen söt liten flakmoppe?

    En väldigt trevlig stuga, det vore inte dumt att äga en sån.

    Gilla

    • Jag tänkte på Kenta.

      Jag såg några häftiga mopedekipage någonstans.

      Den hade många fördelar. Både inomhus och när det gäller omgivningen. Två lite luriga saker var den speciella trappan och alla ”rabbit-bostäder”, som det gällde att se upp med, helst vid skymningen. Det sistnämnda finns överallt längs kusterna. Rena turen att vi inte körde på en i det stora gänget när vi körde iväg på morgonkvistarna. De tycks inte ha blivit uppfostrade av sina föräldrar. Så går det när det finns för många syskon i familjen. 🙂

      Gilla

  2. Jag skulle föredra bildtexten ”uppstickare” men nu var det inte det som frågan handlade om 😉
    Drömma det ska men göra för vem vet… Nog vore det tilltalande att ha tillgång till en liten stuga året om. Du behöver ju inte köpa en hel stugby 😉

    Kram

    Gilla

    • Den tredje varianten hade jag köpt rakt av om du suttit på min axel och kraxat ut den i morse.
      Oftast är det stimulerande om man har förmågan att innerst inne stå stadigt på jorden. Smart. Får jag välja från översta hyllan? 🙂 Då tar jag stuga nummer 1 här och den vi hade Ljugarn och den vi hade i skogen i Kappelshamn och någon häftig på Fårö och en längst ner på Sudret. Då blir det ingen by men suveränt för att täcka upp olika hörn och vrån på Gotland. Tror det behövs sju rätt på Lotto tre veckor i rad. Kethupflaskeffekten. 😀
      Kram

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s