Skandinaviens enda stående medeltida galge


Flera gånger har vi varit och promenerat på området med en fantastisk utsikt över havet. Naturreservatet har flera stigar, branter, en grotta med mera att utforska. Men i detta allvarliga inlägg känns det inte ”klädsamt” att visa upp en blå härlig himmel. Därför väljer jag foton från ett ”gråare” besök.

Galgberget heter avrättningsplatsen. Galgen var smeknamnet. Här ser du tre stenpelare som en gång i tiden bar tre träbjälkar där de dödsdömda hängdes upp i rep och krokar. Hoppas det inte var oskyldiga som fick en snara runt halsen och sedan knuffades från en stege eller vagn? Svårt att rätta till sådana mänskliga misstag.

Platsen var ingen slump. Den var väldigt, väldigt noga vald. För då fanns det ingen hög växtlighet som skymde sikten. Både från havet och på land syntes galgen på långt håll. Jag håller med om att det var en avskräckande effekt och en symbol för lag och rättvisa. Kanske fick ungdomar som levde på gränsen ordning på sitt liv innan det var försent. Svårare har jag att förstå att detta lockade en storpublik där galgen var scenen. Dåtidens teater och film. Dokumentärfilm låter bättre att skriva. Var människorna tvingade att gå dit? Både kvinnor och barn? Var det bara blinda som slapp? Hur många skäl skulle jag kommit på om att jag var upptagen med annat? Hade min galghumor gått hem i stugorna hos de hårdhudade männen? Tror tyvärr inte det. Tur jag inte levde då.

Efterspelet var också en lång historia. Efter döden fick de dömda hänga kvar och dingla i vinden. De skulle synas tills de ruttnade bort eller blev uppätna av fåglar. Kyrkliga begravningar var inte aktuella.

Nu sätter jag på ”blåfärgen” igen. Lämnar det otäcka, vandrar vidare och tänker mer ljusa tankar. Den här gotlanduppochnerbloggen kommer alltid att förflytta sig mellan olika socknar, naturtyper, kategorier, stämningar med mera. Gotland har en otrolig intressant historia, en vacker natur, en ljuvlig kust och väldigt många positiva saker att uppleva på plats eller föra vidare till bloggbesökare. Jag har förmånen just nu att kombinera de sistnämnda, se och visa upp. Nästa inlägg kommer att handla om… 😉

 

30 thoughts on “Skandinaviens enda stående medeltida galge

  1. Galgbackar är sällan trevliga men här var dte i alla fall en ”god utsikt”. bor ju på Söder i Stockholm och även här i närheten, lite söderut låg galgbacken i Stockholm.
    Värdefullt att få komma hit med dig och få veta mer. Stort tack.
    Kram!

    Gilla

  2. Allt var inte bättre förr men platsen är intressant ur ett historiskt perspektiv. Kanske fungerade den i ett avskräckande syfte men fungerar hotet om fängelse så i dag. Nu är det självklart skillnad på straff och straff… Med tanke på häxprocessen så tror jag inte att rättssäkerheten var den största tyvärr.

    Kram och trevlig torsdag!

    Gilla

    • Tyvärr tror jag inte det hotet fungerar speciellt bra – där det borde fungerat bäst.

      Rättssäkerheten har haft både stora och små brister genom hela historien och har det tyvärr väldigt mycket fortfarande. Häxprocessen är en skam i historien. Men det där med att ”vigla” upp en folkhop går mer sekundsnabbt nu med hjälp av sociala medier. Alltför väl minns jag vad jag själv råkade utför i oktober 2014. Helt otroligt att det kunde hända en sådan sak av precis ”ingenting”. Jag skulle på ett pedagogiskt sätt kunna hålla föredrag om ”Den svarta veckan”. Sticka in ironiska skämt för att hålla liv i uppmärksamheten. Betona kärnpunkterna. Visa på hur illa och snabbt det kan gå för en utsatt ungdom utan skyddsnät och avsluta med att vuxna kvinnor behöver inte vara ett dugg bättre. Där sätter jag punkt. 🙂

      Bobokram

      Gilla

  3. Bara en liten bit från mitt hus ligger Galgabackan, men det syns inget spår av den. Det är bara namnet som lever kvar. Ett makabert nöje att se på avrättningar. Det påminner visserligen om dagens skräckfilmer, men de kan man stänga av när det blir för hemskt och vet att det är inte ”på riktigt.” Tack för lotten som kom igår! Kram

    Gilla

  4. Dramatiska bilder mot den grå himlen som hjälper till att beskriva hemskheten, grymheten i att ta människor av daga. Livet var hårt, mera än hårt. ( dessvärre kan man dra paralleller till länder i dagens läge som fortfarande använder sig av samma metoder) Ofattbart.
    Men tack och lov att dödsstraffet har försvunnit här hos oss.
    Här i vår omedelbara närhet finns ett berg där man slängde ut folk ifrån.Inte som från en ättestupa utan den användes som avrättningsplats. Det finns tydligen avrättningsplatser lite överallt. När man står på bergkanten och ser ut över den vackra fjärden kan man inte föreställa sig hur grymt livet har varit för flera, kanske oskyldigt dömda.
    Jag förstår inte heller att man vill se på avrättningar, att häckla och håna.
    Allt var inte bättre förr, det kan konstateras.
    Hälsningar från en blåsig ö lite längre norrut

    Gilla

    • Dödsstraffet har försvunnit men tyvärr inte dödandet och mycket annan ondska.
      Inte värt att gå för nära det stupet. Sträckan mellan vackert och ondska kan vara nära ibland. Precis som med kärlek och hat. Svart och vitt.
      Här blåser också extra mycket idag.
      Kram

      Gilla

    • Intressant – men också svart och läbbigt.
      Får jag gissa går chansningen till en annan fin ö som börjar på mitt förnamn. Rätt eller rätt? Undra vad den heter på teckenspråk.
      Tack ska du ha. Jag har varit hos ett trevligt tandläkarteam.
      Kram Bosse

      Gilla

  5. Intressant och ruskigt . ja! Men även det här är en del av vår svenska historia, även om den upplevs som makaber och svart. Det fanns många orättvisor, maktmissbruk och grymheter förr, men så är det ju nu också! Fast på ett annat sätt. Viktigt ändå att det finns bevarat…
    Utsikten kan man glädjas åt – vackert!
    Kram Nilla

    Gilla

    • Den kombinationen tänker jag också på. Både när jag upplever det på plats och när jag bearbetar tankarna på hemmaplan inför ett blogginlägg.
      Du hade trivts bra att vandra på det naturreservatet Galgberget. Fin utsikt och bara ordet Kärleksstigen kan aldrig vara fel. ❤
      Kram Bobo

      Gillad av 1 person

  6. Man ser långt från galgberget – vi stod och funderade lite över hur långt galgen syntes förr innan växtligheten blev så hög. Den borde ha varit rejält avskräckande. Ett monument över tider som flytt (tack och lov)!

    Gilla

    • Eftersom den klinten ligger så högt syntes den säkert väldigt bra och långt åt alla håll och kanter. Nästa gång jag lägger in om ”otäckheter” ska jag visa en plats som ligger mer centralt och där många människor rörde sig. Eller så kommer jag att stöta på fler hemskheter på ön som kommer före. 😉

      Gillad av 1 person

  7. Jag är lite hemmablind och är inte ett dugg imponerad av galgbacken. Däremot finns ett fantastiskt nappträd längs hälsas Stig, någonstans nerför galgen. När vi bestämmer oss för att hitta det, hittar vi det inte. Men plötsligt kan man springa på det.
    /P

    Gilla

    • Jag hoppas det enbart är få som är imponerade av galgbacken. Men jag tycker det är ett viktigt historiskt minne som bör bevaras till eftervärlden. Naturreservatet Galgberget upplever vi som ett trevligt promenadställe som ligger bra till om det inte finns en uppsjö av tid för fritid.
      Hur gick det med trädet? Klarade det sig? 😉 Vad är ett nappträd? Menar du med hängande nappar i? Det såg jag på Hällarna. En bit från en kvarn. Jag tog två foton, men ingen fick perfekt skärpa. Därför kom det inte med i det blogginlägget. Kul grej.

      Gilla

Lämna ett svar till eval8 Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s