Gotländsk vägkant

Konstverket med det vackra namnet har jag sett fram emot att se i verkligheten. Platsen är vid ena sidan om ingången till Mödravården på Visby Lasarett.

Mosaiktavlan är skänkt av den välkända gotländska kulturikonen Erik Olsson (1919-2006). Vilken tur att Erik inte gick i sin pappas ”fotspår” och blev yrkesfiskare i Sanda. Jag läste att han arbetade mest med grafik, akvareller, mosaiker och akryl. Erik som föddes i Klinte blev med tiden en mycket berest man och hann exempelvis med att arbeta som konservator i de fyra länderna; Italien, Grekland, Egypten och Afghanistan.

Blåeld, vallmo, prästkrage och nicktistel ser du i mosaiken. Eftersom de inte saltar på Gotland är det möjligt att njuta extra länge för bilpassagerare. Vi ser fram emot att glida omkring på öns vägnät och vara tacksamma för all gratis konst längs vägkanten. ❤

15 tankar på “Gotländsk vägkant

    • Vintern skulle jag helst vilja vara utan. Framför allt mörkret. Nu börjar det hända saker snabbt. Jag vill snart kunna njuta av turer ut på ön. Men en sak i taget. Först ska jag heja fram skidåkare och skidskyttar två veckor till.
      Kram, sportfånen

      Gilla

  1. Vilken vacker tavla av en gotländsk vägkant innehållande de blommor jag mest tänker på när det gäller Gotland, blåeld och vallmo. Ja naturen bjuder oss på många vackra konstverk, det är bara att ta emot och njuta.

    Kram från ett soligt fastland!

    Gilla

    • Den är lyckad och passar bra in där på väggen. Ännu vackrare är att se dem i verkligheten. Det är en vacker tid i naturen som vi har framför oss.
      Först måste jag ta farväl av skidåkare och därefter skidskyttar om drygt två veckor. Om en misslyckas totalt på en sträcka i stafetten är det svårt att reparera. Tjusningen i stafetter. Allt kan hända. Sorgligt för den drabbade, ibland för all framtid. Idag tror jag Sverige kniper guldet. 🙂 Sedan håller jag tummarna för att Diggins och hennes tre kompisar kniper silvret.

      Igår på första vårdagen tog vi 2023 års första utomhusfika, som blev på vår balkong. Livskvalité.
      Kram

      Gilla

      • Det lät verkligen härligt … det där med 2023 års första utomhusfika …
        Även om jag hejade på svenska tjejerna så blev jag jätteglad att det var just Diggins som vann, har alltid tyckt hon är så sympatisk och jag unnade henne verkligen en guldmedalj. Men idag försöker jag heja fram Sverige till en guldmedalj och USA får gärna ta silvret 🙂 Men som du säger … i stafetter kan allt hända.

        Kram från ett soldränkt fastland!

        Gilla

      • Det loppet missade jag. Vad kul att hon vann ett guld. Vad glad jag blev. USA:s första individuella i VM läste jag. Vi njöt bland gränderna och jag hoppades att S skulle kunna hjälpa mig att få igång Viaplay. Hon försökte länge på olika sätt. Sedan kom hon på det. I vårt paket som är nytt här ingår filmer och något mer men inte sport.
        Jag har kanske berättat det tidigare. Men det startade med att jag blev förtjust i Kickan Randall och nästa steg var att jag såg en dokumentär om truppens gemensamma liv när de åkte runt i Europa i flera månader. Vikten av att vara ”snälla” mot varandra. Sedan dess håller jag alltid tummarna för någon i det gänget.
        Ärligt talat trodde jag aldrig att J skulle kunna kriga om översta platsen någon mer gång. Härligt att ha fel. Nu får det bli en tidig lunch så jag kan cykla en sväng i solskenet innan…

        Gilla

  2. Väldigt fin mosaik!
    Vilken tur att han inte blev yrkesfiskare, vem vet vad han hängt upp på väggen istället!?

    Nu kom jag att tänka på ett konstverk som sitter vid Stora Hammarsundet utanför Askersund. En fisk gjord av gammalt uppfiskat skrot, bl a bildelar. Den heter Soppatorsken.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s