Fiskarporten

Som jag nämnde i förra blogginlägget höjdes landet rejält under 1400-talet. Gamle hamn (nuvarande Almedalen) fick större och större problem med att ta in de stora handelsfartygen.
Därför förflyttades hamnen till en djupare del, längre söder ut. Därmed öppnades möjligheter upp för Visbys fiskare med sina mindre och grundgående båtar, som de relativt lätt kunde dra upp på land.

De flesta fiskare bodde i området innanför Lambtornet (Kruttornet) och fram till nuvarande Botaniska Trädgården. För att underlätta för den stora yrkesgruppen bestämdes det att det skulle öppnas en ny port i muren. Någon gång på 1400-talet kom Fiskarporten till. Till saken hör att fisket var på den tiden och många år framåt en mycket viktig näring.

Fotot taget från Fiskarplan

Vid stranden bildades ett fiskeläge som under 1800-talet kallades Norderstrand. Fiskeläget existerade fram till 1940. Sedan anlades ett nytt en bit norr ut.

I modern tid går det utmärkt att åka tåg på hjul, under sommartid. När vi åkte tåget under en familjesemester lyssnade vi till Babben Larssons härliga stämma. Jag uppskattar kombinationen med att få lyssna på intressant historia och samtidigt kunna ta till bilden via mina egna bruna ögon.

Där vi parkerat bilen utanför Kruttornet låg förr gistgården, en plats där näten rensades och torkade i vinden.

Fiskarfolket kallade sig för fiskarborgare. Området där de bodde fick namnet Fiskeroten. Vilket slitsamt och farligt ”hela året om-yrke”, fiskarna hade. På hemmaplan åldrades säkert kvinnorna i förtid, vid varje storm. Risken att barnen skulle bli faderlösa lurade alltid där i de mörka skuggorna.
Jag läste i en bok om en ljuspunkt som tydligen bara fiskarna fick ta del av i februari. På kyndelsmässodagen under början av årets andra månads hölls årligen ett gille. Stadskaplanen, som fick ”tionde” av fiskarna, bjöd på kaffe och bullar, några supar och en kanna öl per man.
När stormarna röt på sitt värsta humör och vågorna gick höga vid fiskeläget kunde dessa visdomsord ljuda bland de på land: ”Ett halvt bröd på land är bättre än ett helt på sjön.”

16 tankar på “Fiskarporten

  1. Så smart och logiskt att göra en port just där. Fisket var väldigt viktigt för många under en lång period.
    Babben Larsson är trevlig och behaglig att lyssna på tycker jag.

    Kram och god söndag!

    Gilla

  2. Oja vilket farligt yrke att vara fiskare. Även mycket viktigt och det under en lång tidsepok. Vågar inte tänka på hur många som gick under runt hela denna vackra ö.
    Som vanligt så fina bilder.

    Gilla

    • Verkligen. Jag som varken är förtjust i djupt vatten, strömmar, stora vågor, maneter, kallt vatten, skulle vara direkt olämplig i yrket. 😉 Otroligt viktigt för att överleva. Jag blir dyster till sinnet när jag tänker de empatiska mörka tankarna. Den siffran är antagligen väldigt hög.
      Tack snälla du. ❤

      Gilla

  3. Det gladde mig att läsa att man öppnade upp en port för att underlätta för fiskarna. Kan tänka mig att det var en viktig näring så det var ju förstås inte mer än rätt.
    Så trevligt att åka i tåget och få lyssna till Babben Larssons trevliga stämma. Blev mycket förtjust i den nedersta bilden. Så vacker med vågorna som slår in. Och så är färgskalan så vacker.

    Sol här idag och jag antar att det kanske är likadant hos er på öjn! Ett OS-guld har vi fått idag också. Ikväll blir det ”Allt för Sverige” och imorgon ska vi heja på skidskyttedamerna. Det är ett hektiskt program vi tittare har 🙂

    Kram och fin söndagskväll!

    Gilla

    • När de stora skeppen inte kunde ta sig in i Gamle Hamn och fiskarna tog över platsen måste varit skönt att kunna ta en genare väg.
      S har inte gått med på att vi ska göra en repris. 😉 Vem vet? Det är kanske en annan stämma som hörs numera.
      Nu har det visst trillat in en guldmedalj till i skridsko. Vad jämnt det var i ”rallyt” igår. Jag lyckades att spika duon som fick göra upp på slutet. Mycket trevligt program på många olika sätt. Jag ser fram emot dagens skidskytte. Om det inte går bra för de svenska tjejerna har jag numera flera andra personliga favoriter som jag unnar att få komma på pallen. Borde inte vi tittare också få medaljer? Chokladmedaljer åtminstone. 😉 Jag uppskattar tiderna, för oss svenska följare. De passar mig utmärkt.
      Måndagskram tillbaka.
      Ps. Nästan bara två timmar kvar.

      Gilla

  4. Jag hänger på din fortsatta guidade tur och med stort intresse. Får ta fram detta inlägg och det förra nästa gång jag kommer till Gotland så jag kan titta extra på plats. Kände igen en hel del av platserna men glömt en del namn och även det mesta bakom platserna.
    Kram

    Gilla

    • Det känns ibland som jag bara skrapar lite på ytan. Men det är otroligt intressant att söka och läsa information om förr. Ibland under den ”mörka tiden” på året kan jag försvinna in i gamla världar. Namnen på torn och portar har bytts ut en del genom åren.
      Kram från OS-Bosse

      Gilla

  5. Ja fy satan vad oroliga familjerna måste ha varit! Havet ger och tar.

    Ibland när det känns lite motigt så tänker jag på Stormskärs Maja som gjorde outplånligt intryck på mig när hon rodde iväg över Ålandshav. Då känns det inte så jobbigt att gå en runda på Coop.

    Gilla

    • När det känns extra tufft i privatlivet är det en suverän biverkningsfri metod att ta till. Jag brukar också göra det i olika sammanhang. Ibland kan jag lura mig själv så jag tror mig själv. 😉 Jag ska tänka på dina avslutningsord när/om det blir vanliga tider igen i stormarknadsaffärerna. Men personligen föredrar jag välja mat på hemmaplan och hämta den tidigt klockan nio. För då blir det snart (redan i slutet av nästa månad) betydligt bättre möjligheter på lördagsförmiddagarna att göra trevliga utflykter på ön.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s