Själsöån bjöd inte på några lekande fiskar i naturreservatet. Det var enda plumpen med vår söndagsutflykt. Annars fick vi helt gratis både det ena och det andra.

Platsen Själsö andas lugn och fridfullhet. Vi återvänder gärna dit. På sommaren för att fika på bageriet längre upp med den fina utsikten. Till fiskeläget som är njutbart i alla väder, på olika sätt. Gå längs havet bland stenarna eller längre upp på stigen är balsam för själen.

Det är utomhus som gäller för barnkalas i dessa tider. Glädjen och leken måste få finnas kvar.

Här sitter några och fikar. Vi såg tre mindre sällskap som grillade på olika platser och mötte flera söndagsflanörer som gick eller sprang längs havet.

Nästan alltid står jag en stund och bara tar in havet. Inget besök är exakt likt det andra. En förälskelse för havet och kusten är livslång. ❤ Tar slut hoppas jag däremot corona gör.
Solveig spanade efter årets sista färg och gjorde en del fynd. Hon har några veckor till på sig innan ”redovisning”. Jag började fokusera på att hitta blommor som trotsat klimatet & årstiden och körde sitt eget ”race”.

Både blåeld och cikoria. I mitten av november. 🙂

Är alla krokodiler i skogen fredliga? Jag känner mig alltid obekväm med att fråga någon därute. 😉

Vi tog det säkra före det osäkra och valde skogsvägen tillbaks.

Hösttecken på hemmaplan.

Ps. Jag svarar med en symbol på eventuella kommentarer. ❤