Tre dagar – två nätter; del 2


Akt två. Andra chansen. Vilken skillnad när vi vid tvåtiden studerade himlen. Vi lät klockan passera tresnåret, innan vi låste upp cyklarna, som de erfarna nattcyklister som vi blivit. 😊
Tog samma cykelväg som förra natten. Ändå så stor skillnad när vi nådde havet, fiskeläget Vitvär och anlände till Folhammar raukfält. Allt mer hoppfullt och betydligt varmare i luften.

Vi lämnade cyklarna och tog ungefär samma position som sist. Tvekade om vi tagit ut segern i förskott. Tänk om allt händer bakom tallskogen? Dit skulle vi inte hinna ta oss.

En viss förflyttning framåt och åt sidan, valde vi att göra. Trots att det var ljusare än ”dimmnatten” gällde det att välja rätt taktik och väg över klipporna. Se efter var fötterna placerades. Förr hade den uppgiften varit självklar och busenkel. Vig som en panter finns numera i livets backspegel.

Inställningen gryning ställdes in på systemkameran.
De sista minuterna njöt vi av det som väntade och insåg att vi befann oss på rätt ställe.

Några sekunder kände jag ändå en viss osäkerhet. Inte så att jag trodde att ”dimrullgardinen” skulle göra comeback. Men tänk om det trots allt är mer till vänster. Bakom tallarna…

Bingo!!!

En ny dag hade grytt med möjligheter att fylla den med personliga saker.

Raukarna i Folhammar och på östra kusten är bortskämda efter att ha sett biljoner soluppgångar. Därför kunde jag inte låta bli. Okej! Jag vet att det är omoget. Men när Solveig inte hörde det skröt jag för några raukar. Viskade att jag hade sett ”biljarder” SOLNEDGÅNGAR. ”Ni har inte sett en enda!” 😉

Undra hur länge blåelden kommer att glädja oss denna säsong?

Vi hittade tillbaka till cyklarna. Över fyra timmar hade gått av midsommarafton 2020. Vilken perfekt helgstart det blev för oss. Men ingen av duon funderade på att en tredje natt i rad kliva upp för att…

26 tankar på “Tre dagar – två nätter; del 2

  1. Underbara bilder och härliga upplevelser- ja allt utom vantarna och extra tröjan. Åker snart till Skåne där vi sett ”biljoner solnedgångar” för att inte tala om de som bor i byn men de går ner varje kväll och står där och förundras.

    Gilla

  2. Nehej, det räckte med nattvak, kan förstå det.
    Kan också förstå att det var mödan värt. Vilken upplevelse och vilka härliga bilder. Så vackra och det kanske var ändå vackrare i verkligheten, om det är möjligt.
    Kram!

    Gilla

    • Först tänkte vi inte ställa klockan andra natten. Sedan ändrade vi oss. Så slutade det med att vi vaknade en bra bit innan väckarklockan. På sommaren är det lättare att gå upp. Sedan var det skönt att komma hem och sova några timmar innan vi åt frukost. På plats är det alltid finare. Då kan man dofta, lyssna och vrida på huvudet och se mer. Men bilder är minnen som är härliga att ta fram senare i livet.
      Kram

      Gilla

    • Vi lyckades få till det andra natten. Båda de nattliga turerna var trevliga. Var och en på sitt sätt Men givetvis var det en stor upplevelse att få se en soluppgång för en gammal VästkustBosse som bara är bortskämd med solnedgångar.
      Tack. Vi har hunnit med två tidiga cykelturer till. Men inte mitt i natten. 😉

      Gillad av 1 person

  3. Wow, vad vackert! Men nu blir jag nyfiken, varför är ni ute och cyklar mitt i natten? Kanske finns svaret i tidigare inlägg, jag får ta och läsa ikapp lite här.
    Må gott! Och ha en fortsatt fin sommar!
    Kramar

    Gilla

  4. Wow … vad ska jag säga, ord är överflödiga. Vilken skillnad på de två nätterna, båda hade sin tjusning men den här … vilken soluppgång och vilka jättefina bilder du fick.

    Ha det fortsatt bra på ön!
    Kram Anita

    Gilla

    • I efterhand är det roligt att det blev två nattliga turer. Hade vi fått en soluppgång första natten hade vi sovit oss igenom andra.
      Vi kom nyss hem från morgonens cykeltur som var magisk längs med kusten. Vattnet var nästan helt stilla. Bara någon svallvåg efter en båt. Ibland är det extra gott att leva. Extra passar nästan helt in på ordet på naturreservatet vi cyklade igenom. Vi och fåren. 😉
      Kram, Bosse

      Gilla

  5. Så otroligt vackra bilder! Vi har aldrig sett soluppgången där, trots att vi ofta åkte dit och tagit prommisar och badat. Det finns ett ställe som kallas ”marmorbaden” precis där ni var och där kan man bada – om det inte är för mycket vågor. Det gjorde vi en gång när det var kraftiga dyningar och vi kom knappt upp på land…..
    KRAM/Susie

    Gilla

  6. Skryta för några raukar ,-))) precis vad man ska göra! ,-)
    Omogen. skriver du……eller levande ,-) tycker jag! ,-)
    Härliga bilder, väldigt vackert! Och så kul att det blev BINGO.
    Ha det fortsatt jättefint KRAM Primrose ,-)

    Gilla

  7. Klart du ska skryta för några raukar! 🙂 Jag pratar ofta med fåglar, fjärilar och djur som kommer mig till mötes. Kommunikationen blir visserligen en envägskommunikation, eller inte… 😉
    Ljuvliga bilder och så härligt att ni fick till soluppgången. Det är nåt speciellt med tidiga morgnar. Det är nåt speciellt att få vara med när en ny oskriven dag föds. Tack för turen!

    Gilla

    • Då är vi lika där. ”Vem pratar du med?” frågar Solveig som borde vara van vid det här laget. 🙂 Visst funkar det även med envägskommunikation. Nästan bättre än tvåvägs. 😉
      Tack. När vi kom hem lite frusna från dimturen hade vi inga större planer på att göra om det 24 timmar senare. Men eftersom vi vaknade och kunde konstatera att läget var ljusare däruppe var det inga problem att cykla iväg. Riktigt skönt den natten.
      Den känslan har jag alltid uppskattat. Nu har vi upplevt det tre dagar på raken och har blivit bortskämda. (nästan) Vill så gärna ha det så alltid. Den lilla människan blir aldrig nöjd. 🙂
      Trevligt att du följde med.

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s