Engelska kyrkogården och naturreservatet Ryssnäs


Ryssnäs naturreservat blev redan vid vårt första besök på Fårö en gemensam favoritplats. Dit återkom vi gärna, ännu en gång. Här finns också en kolerakyrkogård.

Lambgift är ett gotländskt fårhus med plats för foder på loftet. Det måste vara skönt med skydd för blåst, regn och snö med tanke på lamm som går ute året om.

Här finns 14 stycken granit block med en gemensam kedja mellan sig. En av de tjugotal som är begravda här var överstelöjtnant Hannant vid engelska marinkåren. Männen avled 1854 i den hemska sjukdomen kolera, under Krimkriget (1853-56).

Texten börjar försvinna helt, men ordet KOLERA kan du säkert läsa.

Händerna på Ryggen Bosse! Vissa saker som är stenkul får man inte göra var som helst. 🙂

Det är något speciellt med ljusskenet här som är svårt att ta på. Jag upplever att det karga och ödsliga gör ett stort intryck på mig och förstärks av att det ligger helt öppet mot havets alla temperament.

Ryssnäs är hur som helst ett unikt naturområde med sina klapperstenstränder och alvar mark och ett rikligt fågelliv som borde varit värt ett eget blogginlägg.

Det var lite bättre väder när vi var här i augusti 2016.

Intressant att jämföra med tidigare tagna bilder. Samma plats kan upplevas helt olika av fler skäl som årstid, väderlek, sinnesstämning m.m.

Mums! Sådana här ”avsnitt” i naturen älskar jag. Nu skulle det njutas utan ”ett liv bakom kameran”. Hade vi gått här för femton år sedan hade vi kanske mött en kustvandrande Ingmar Bergman runt hörnet. Hm! Jag hade säkert inte vågat fråga om jag fick ta en bild på honom eller om vi skulle ta ett parti schack. Pjäser som pjäser. Han skulle bara vågat röra min dam. 😉

 

28 thoughts on “Engelska kyrkogården och naturreservatet Ryssnäs

    • En bra första etapp. Lätt att svänga höger en liten bit från broa. Sedan blev det en miss någonstans bland de lösa lammen och möjligheten att hitta till en viss känd mans före detta bostad. Men nästa gång ska jag koncentrera mig på Mr Bergman på flera sätt.
      Kram

      Gillad av 1 person

  1. Tack för att du tar oss med till olika intressanta platser på Gotland. En kolerakyrkogård har vi även i Södertälje. Finns nog på många platser i Sverige efter att många drabbats av denna hemska farsot.
    Fascineras av att sten kan vara så vackert. Det spelar ingen roll att landskapet är kargt och ödsligt på sina håll, otroligt vackert är det ändå. Vackra moln på bilderna från 2016.

    Kram Anita

    Gilla

  2. Mycket vacker och lite annorlunda natur är det – och vi var där när Bergman fortfarande levde. Men han var inte ute och gick…..
    Däremot gick det en massa får där och Penny – som var en Lancashire Heeler alltså vallhund, fast för nötkreatur som dom biter i hasorna – vår lite intresserad, men fåren var totalt ointresserade av henne!? Hon var nog inte tillräckligt påstridig!
    KRAM/Susie

    Gilla

    • Det gällde att se upp. Eftersom de ”får” gå där fritt. Vi slapp gå ur bilen och leda iväg dem. Men det fick S göra en gång när vi var i dina trakter. Synd jag inte tog kort då. S bland alla fåren. När vi var på väg till H-gubben. Många år sedan nu.
      Kram

      Gilla

  3. Så vackra bilder och vacker plats! Kanske inte så trevligt med… Kolera! Men ”farsoter” har alltid funnits och kommer förmodligen alltid att finnas. Bortsett från det… så trevligt att få följa med till olika platser, fyrtorn, kyrkor och andra byggnader som du visar. Njutning! 🙂

    Gilla

  4. Vilket vackert område så jag förstår att det blev en favorit. Något säger mig att Bergman inte hade ställt upp på en bild om du hade frågat…

    Kram

    Gilla

  5. Underbara bilder som jag går in i …
    Roligt skriv som jag läser in …
    Lambgift är det gotländska eller är det inte gotländska – FÅR en känsla av?
    Lamkött som gått ute är mycket got(t)-ländskt ……
    Kram Bosse på ön Gotland från Tove på fast land Arvika

    Gilla

  6. Vackert!
    Koleran var hemsk.
    Det finns flera kolerakyrkogårdar här hos oss i Wales också, besökte en för några dagar sedan. Däremot har vi inga engelska kyrkogårdar här, de hittar vi på andra sidan gränsen, här är de walesiska!

    Gilla

    • En av flera hemska sjukdomar som slog till snabbt och spred sig ännu snabbare.
      Konstigt att det inte är tvärtom hos er. 😉 Vi såg nyss filmen ”Skottår” som vi älskar. Där de tvingas in i hamnen i Dingle och efter mycket strapatser äntligen hamnar i Dublin. Mycket sevärd film och med vacker miljö som du säkert känner till. Det där slottet de går upp med sin legend… det hade jag gärna gått upp till.

      Gilla

  7. Här är så vackert. Men det är så länge sedan jag vara här så jag. Alltför länge sen. Tack för ett nytt besök i ord och vackra bilder.
    Kram!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s