Under sextiotalet gjorde Norge betydande fynd av olja i Nordsjön. Detta förde med sig att den svenska regeringen beslutade sig för att undersöka de svenska mineraltillgångarna. Hoppet var att finna rejält med ”svart guld”. Sex platser valdes ut där provborrningarna gjordes. Dessa var i Kattegatt, i Östersjön, runt Siljan, på Öland, i Skåne och på Gotland. Bäst resultat uppnåddes på sistnämnda plats.

Berggrunden på Gotland består till stora delar av korallrev med mellanliggande lager av kalk- och märgelsten. Reven har bildats av organismer. Under tidens gång har organismerna ombildats till kalksten, olja och gas. Oljan återfinns i berggrund som är mer än 400 miljoner år gammal.

På norra Gotland kan det finnas ett par miljoner fat olja enligt oljebolaget Tethys Oil.

Efter SGU, Sveriges Geologiska Undersökning gjort sin kartläggning på sextiotalet startade OPAB, Oljeprospektering AB sin verksamhet på Gotland, den 19 augusti 1969.
Storhetstiden för oljan på Gotland var under sjuttiotalet. Orsaken var den tidens höga oljepris. OPAB genomförde 241 borrningar över 18 områden på hela Gotland och utvann närmare en halv miljon fat olja.
Även internationellt visades stort intresse för olja på Gotland. Ett exempel var Sagacity Holding från Nya Zeeland som ansökte om tillstånd att få leta olja i Gothem.

I maj 1987 tog Gotlandsolja AB över ”stafettpinnen” från OPAB. Bolaget höll sedan på till 1993.

De du tittar på i detta blogginlägg är borrutrustningen vid Risungs, i närheten av Rute socken på norra Gotland. Detta är den enda helt bevarade oljeutvinningsanläggningen i hela Sverige. Platsen har blivit förklarad som byggnadsminnesmärke.

Oljan här vid Risungs hade bra kvalitet. Men utvinningen blev dock för liten. Efter 14 år avvecklades därför verksamheten.
Totalt utvanns 100 000 kubikmeter på hela Gotland. Över 30 000 av dem utvanns på denna plats.