Extra fina Ekstakusten


Vi fortsatte efter Djupviks fiskeläge ungefär sju kilometer genom tilltalande, ringlande Ekstakustens naturreservat mot Gotlands västligaste udde Hammarudd, innan vi vek av igen snett bakåt genom tallskog mot väg 140.

En bit söder om Djupvik går vägen upp på en låg klint som stupar brant ner i havet.

En ickeförare kan ha kul med en backspegel.

Väderkvarnar finns det gott om på Gotland. Tror de slår ut Öland i en inbördes tävling. Jag ska bjuda på tre välkända som jag ”träffade” på en stund senare på vägen söder ut.

Här stoppade vi till en stund så jag fick en ny dos av fiskeläge medan Solveig satt kvar i bilen och njöt av havsutsikten. Själv gällde det att jag inte glömde bort att titta neråt så jag inte fastnade i ett rabbishål (vildkaninhål) som det fanns gott om. Det räckte mer än nog med en bruten mellantå och att jag käkade nio ”ekstatabletter” om dagen.

Jag förstår att husbilsägare väljer en sådan här ljuvlig ”nattplats”. Tänk att få avsluta en dag med en magnifik solnedgång nära de två små öarna. ❤
Ingen Netflixserie slår ut the moments.

Strandnaturen är bitvis orörd. Det är förbjudet att tälta och göra upp eld.

En gång när jag körde här blev det tvärstopp. Då fick Solveig gå ut och fösa bort lammen som verkade ha svårt att lyssna på henne. Visst hade de såklart släktträff på grusvägen och det var deras hemmaplan sedan mars 1532. På tal om lamm måste jag avslutningsvis bjuda på en Bosse Lidénare från denna tripp:
Solveig körde bilen sedan Djupviks fiskeläge. Jag satt och njöt med ett öga medan det andra såg till att det inte var på väg några lamm mot vägen någonstans.
Då säger Solveig som den djurvän hon är:
”Det där fåret ser sjukt ut. Det ligger så konstigt på sidan.”
Vägen svängde en aning medan jag spejade mot höger.

”Menar du det som har två huvud? Ett där fram och ett där bak?
”Nej korkboll. Till vänster om de två liggande fåren.”
För ovanlighetens skull lät jag minst fem sekunder passera innan jag fällde repliken:
”Du menar alltså på allvar den grå stenen?”
”Det är ingen sten. Det är ett får. Det såg jag tydligt innan vägen svängde.”
Jag sparade skämtet om att man på Gotland säger lamm. En bra stund observerade jag stenen för att vara hundra procent stensäker – innan jag tryckte ner rutan och gjorde kameran beredd inför kommande samtal på ”himmet” där jag skulle driva med Solveig om Gotlandsminnet. Jag zoomade in stenen och…

… fick ett hyfsat bra foto på en alldeles kry sten.

Det var allt från Dr Bosse denna kväll. ”Bä på dig”. 😉

16 thoughts on “Extra fina Ekstakusten

    • Varsågod. Det hade jag heller inte tänkt på innan jag flyttade hit. Det står i mitt material att det fanns hundratals femtio år tillbaka i tiden. Nu finns det färre. De är tillräckligt många. En del är fortfarande i bruk för det som de byggdes för. Jag har slutat att plåta när de dyker upp. Flera ligger vid stora vägar utan parkerings-möjligheter. Jag gillar fortfarande att se dem.
      Fredagskram tillbaka. Här är så dåligt väder så vi har börjat med ett ”hemmasommarprojekt” som håller oss sysselsatta ett bra tag framåt.
      Ps. Jag gillar varm kaffe latte men inte kaffe latte som väggfärg. Nu blir det mycket ljusare och finare på ”biblioteket”. Men det är tungt att flytta böcker& pärmar.

      Gillad av 1 person

  1. Nu har jag läst ikapp här hos dig. Så härligt läsa inläggen, det känns nästan som att vara där. Gotland har mycket att bjuda på och tack vare dig får vi se allt det vackra. Jag älskar fiskelägen, så genuina och med historia. Rolig historia om fåren och stenen. Som vanligt vackra bilder.

    Ha en skön helg och kramen.

    Gilla

    • Vad trevligt att du får den känslan. Det gäller att ha tur med vädret för att få ut det bästa. Denna gång hade vi verkligen det. Med tanke på ösregnet en stund innan vi packade bilen.
      Fiskelägen är härliga. Helst de riktigt gamla. Jag har tre till att visa upp från just denna tredagarstripp.
      Tack snälla du.
      Kramen

      Gilla

  2. Vacker natur … jag hoppas kunna åka dit någon gång …
    Nu har jag läst ifatt allt jag missat – och jag är så glad att du visar så mycket från din vackra ö – både intressanta bilder och spännande texter! Tack Bosse!
    Kram

    Gilla

  3. Nu har jag läst ikapp och det var mycket intressant här hos dig. Vackra bilder och får/sten historien var rolig. Känner igen mig 😉

    Fiskelägen är alltid härliga platser med mycket historia i väggarna.

    Önskar dig och Solveig en fin helg. Kram från västkusten 🥰

    Gilla

  4. Förvillande lik en sten, verkligen. Alla gör vi våra små misstag och är de inte värre än detta så är det, som man säger på Gotland ”ingen ko på isen”.
    Härliga och vackra bilder. Backspegelbilden är unikt speciell och fin.
    Väderkvarnar, det kommer jag ihåg att jag såg på Gotland. Trodde annars att det var mest Öland som ståtade med dessa.
    Kram!

    Gilla

    • Ha ha! Inte när jag tog kortet men den långa stunden jag stirrade så det nästan sved i ögonen. Då såg det ut som en grå sten. Sanningen var att Solveig först betraktat djuret en stund innan grusvägen svängde och det blev en ny vinkel. Samtidigt lade sig antagligen fåret i en ny ställning -” stenställningen” och hon sa repliken till mig om att det kanske var sjukt.
      Tyvärr har jag gjort ”några” värre genom åren. 😉
      Skulle vara intressant att veta vem av öarna som har flest 2019. Jag sätter en tioöring på Gotland. 🙂
      Kram

      Gilla

Lämna ett svar till Anki Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s