När kyrkorna byggdes var Wisby rikt, berömt och hade makt. Tiden var början av 1200-talet och Wisby var en av de största städerna i Europa. Nu är det bara domkyrkan kvar från glansåren. De som är ruiner ska presenteras i denna kategori.
Precis utanför en av Botaniska Trädgårdens grindar ligger detta hotell, där vi funderar på att bo någon natt.
Nu var det inte sömn vi var ute efter. Däremot lockade ”stenbygget” bakom hotellet. 😉
S:t Clemens var en påve i Rom på 100-talet. Det uppskattades inte att han omvände många människor till kristendomen. Därför slutade det med martyrdöden. Han sänktes i havet med ett ankare om halsen. Därefter är S:t Clemens sjöfararnas skyddshelgon.
Mäktigt att komma in ruinen där det gjorts ordentliga utgrävningar både 1010-1011 och 1971-72. De kom fram till att det funnits tre äldre kyrkor, som alla varit i bruk tills denna kyrka byggdes i mitten av 1200-talet.
Antagligen fanns det glasmålningar i de här ”två hålen”.
Jag gillar den gula växtligheten i den karga miljön. Väggarnas ”maskrosbarn”.
Det tros att kyrkan var en församlingskyrka för danska köpmän. Stilen var påverkad av westfaliska kyrkor och detta blev vägledande för många andra kyrkor på Gotlands landsbygd. Sparsam och enkel utsmyckning var kännetecknet.
De äldsta gravstenarna är från 1100-talet. Ristningarna är gutniska.
Efter reformationen på 1530-talet övergavs kyrkan. Sedan lär det ha varit stall, uthus och stenbrott.
Jag avslutar med sägnen/legenden om guldgåsen. Om den är sann får du själv bedöma. Men det är sant att det levde en tysk man som var borgmästare i Visby. Hans namn var Hans Turitz och han dog 1629, hans epitafium finns i domkyrkan. Hans Turitz var barnfödd i Saltwedel. Det var också vanligt att kyrkliga dyrbarheter gömdes undan reformationen. Så vad vill du tro? 😉
Skomakargesällen Hans Turitz från Salzwedel i Tyskland satt en gång i början av 1600-talet i ett värdshus i Italien. Plötsligt råkade han höra två gotländska munkar samtala om en skatt. Denna skatt bestod av en gås och 24 ungar, alla i rent guld, som var inmurade i S:t Clemens kyrka på Gotland.
Hans Turitz åkte till Gotland och hittade gåsen och ungarna. Därmed blev den unga lärlingen plötsligt en förmögen man. Istället för att åka tillbaka stannade han kvar i Visby. I staden träffade han en kvinna och gifte sig. Efter en tid blev han vald till Visbys borgmästare.
gotlanduppochner 
Väljer att tro på historien😇 vilken fin ruin! Så stor och välbevarad. Hotellet ser också bra ut!
Varmt idag😓
GillaGilla
Vad bra. 🙂 Det jag glömde skriva var att jag läste att det skulle vara bröllop där två dagar senare. Hade varit spännande att ta in där en natt och ta en kvällspromenad. Helst när det är mörkt. 🙂
Hopplöst att sova. Jag gick in och la mig på TV-soffan.
GillaGilla
Ja, det hade varit spännande!
Hopplösa nätter! Men man ska inte klaga 😉
GillaGilla
Nej. Det gäller att njuta så länge som det varar.
GillaGilla
Klart att jag väljer att tro på den! Vilka härliga bilder du bjuder på i dag.
Kram och ha en fin söndag
GillaGilla
Det är betydligt mer fängslande att tro på legenden. 🙂 Två dagar senare skulle där vara ett bröllop. Då var det Pingstafton.
Tack ska du ha. Jag gissar på att du parkerar på stranden och hoppar från bryggan när du är för svettig.
Kram
GillaGilla
Tack, Bosse! Vi reser i kväll över till Gotland från Stockholm och givetvis ska vi i morgon ta oss en titt här. Tack för vackra bilder och en fin historia.
Och din vackra ”header” men blommor tar jag förstås till mitt hjärta. Genast.
Gläder mig verkligen åt att återse Visby. Var många år sedan. Dessutom får jag i kväll även en tur genom Stockholms södra skärgård. (Åker med båt direkt från Stockholm)
Kram!
GillaGilla
Den går i rätt färg. 🙂 Ni har väl inte köpt en ny båt? Åker kanske med vänner. Stockholms södra skärgård låter betydligt trevligare än att trängas under Almedalsveckan. Själv satsar jag på att inte befinna mig i Visby. Sticker man iväg efter en tidig frukost går det fortfarande att ha både vägar och platser för sig själv. Men Solveig ska göra ett undantag för att lyssna på en föreläsning som inte handlar om politik utan sådant som hon kan ha nytta av i sitt yrke. Jag ska be henne att fota med mobilkameran. Så jag får se trängseln på avstånd. 😉 Tar hon tillräckligt många foton (risk att hon glömmer det) lägger jag kanske in ett inlägg om det. Hon har detta år två månaders sommarlov. Perfekt. 😀 Jag kommer att visa sommarfoton minst hela hösten. 🙂 I nuläget har jag ungefär foton till 70-75 inlägg. Tömmer kameran varje kväll i olika mappar. Bloggen är som vanligt långt ifrån en dagbok. Men någon gång kan det röra sig om sådant vi gjort dagen innan. Vi hade nyss mysiga dagar på Sudret och Storsudret. Vädret är perfekt för äventyr. En av många fördelar med Gotland. Men ön behöver rikligt med regn. Borde gått fixa så det sker mellan 00.00-06.00. 🙂 Kvart i sju brukar vi sticka iväg.
Kram
GillaGilla
Vi är här på kryssning över dagen. Ingen ny båt för vår del. En fin dag är det.kram
GillaGilla
Kraftig blåst idag. Härligt när jag cyklade i medvind. Sjön skulle jag inte vilja vara ute på. Men du är ju sjövan sedan flera år tillbaka. Ni valde tydligen rätt dag. Enligt tidningen ska det bli regn både imorgon och på onsdag.
Kram
GillaGilla
Spennende historie, og den er selvsagt sann 🙂
Veldig fin kirkeruin.
Klem fra Marit
GillaGilla
Jag elsker legender. Sanna eller osanna. 🙂
Det skulle vara bröllop där två dagar senare.
Klem fra Bosse
GillaGilla
Man bara måste tro på en sån trevlig historia, eller hur!? Alla gamla med lyckliga slut är extra roliga, fast det är inte många av dom. Dom flesta är hemska och otäcka!!
KRAM/Susie
GillaGilla
Givetvis. Annars blir livet tråkigt. 🙂 En mycket stor övervikt på det sistnämnda. Sorgliga tror jag går mest hem.
Kram Bosse
GillaGilla
Naturligtvis tror jag på sägnen annars blir det tråkigt. Fina bilder och trevlig historielektion.
Kramar
GillaGilla
Håller med dig. 🙂
Tack ska du ha.
Kram
GillaGilla
Nu var det länge sen jag var här och läste, igen! Närsholmen tillhör inte mina favoriter. En fyr…..liksom! Alltså, det är vackert och så men blåser nästan jämt och det finns så många platser som liknar den. Jag gillar ju Vändburg men där har jag inte varit ännu i år.
St: Clemens, där har jag varit på bröllop. Mysigt, vackert och stämningsfullt.
/P
GillaGilla
Vi fick en perfekt familjedag med lagom med blåst, sol och allt blått var ljuvligt.
Nu har jag varit i Vändburg. Där och överallt på Suden och Storsudret. Jag har alldeles för mycket foton att ta hand om just nu. 🙂
Det stod att det skulle vara bröllop där två dagar senare. (Pingstafton)
Det kan jag tänka mig.
GillaGilla
Fina bilder Bosse och självklart vill jag också tro på sägnen om Hans Turitz! Trevligt när det slutar lyckligt! Värre var det ju för S:t Clemens… ankare om halsen… usch… jag får rysningar!
Trevligare låter det med att sova på hotellet där! kanske ni gör så och vandrar runt i kyrkoruinen igen!
Kram Nilla
GillaGilla
Tack. Jag tror det är ovanligare att de slutar lyckligt. Fruktansvärd död. 😦
Vi har träffat en trevlig kvinna som jobbar där ibland. Vilken pangidé du kom på. 😀 Jag behöver ingen vanlig ficklampa längre. Med tanke på mobillampan. Undra om jag kan få med S på det äventyret. För jag är för gammal för att våga själv. Där finns mycket att snubbla på.
Kram Bobo
GillaGilla
Vackra bilder och spännande text!
Klart jag väljer att tro på sägnen!
Kram
GillaGilla
Tack. Det är intressant att kunna/få gå in de där gamla ruinerna. Förstår att det är lite extra att gifta sig där. Förlova sig gör nog de flesta i Kärleksporten. ❤
Mycket roligare då.
Kram
GillaGilla