Lillrone vattenkvarn

Lillrone övre vattenkvarn är en av sju bevarade vattenkvarnar på Gotland. En gång i tiden fanns det ungefär 200 vattenkvarnar på öjn.

Kvarnen uppfördes i sekelskiftet 1600 – 1700 av ägaren till Lillarone, Martin Burmeister. Martin var son till Hans som uppförde välkända Burmeisterska huset i Visby. Det huset ska vi snart visa upp på bloggen.

Alltså. Här blev det tvärstopp för oss. Den smala spången tilltalade ingen av oss. En lapp berättade följande text: Tycker du att det är otäckt att gå över dammarmen så kan du gå över bron längre fram!

Lätt val. Vi fortsatte framåt på natur- och kulturstigen längs Strömmaån. En sträcka på ungefär 3 km. En gång i tiden låg 4 sågar, 12 kvarnar, fyra valkor, ett färgeri och ett garveri längs denna sträcka, Ofattbart att det fanns 22 verk. Tänk vad det lät på vårarna.
Eftersom det var mörkt på himlen och det kommit regnstänk under bilfärden tänkte vi till en extra gång. Därför vände vi snabbt helt om. När vi var nästan framme vid ”Den lilla blå” såg vi möjligheten som vi missat tidigare. Jag tror inte vi är ensamma om den ”fadäsen”.

Det fanns nämligen en rak snabb väg fram till kvarnen strax intill de nyfikna, fina hästarna.

Nu var vi snabbt och lustigt på andra sidan och hade möjlighet att kliva in i kvarnen. Den chansen tog vi såklart gärna. Duon som alltid har rent mjöl i påsarna.

Kvarnen var i bruk till 1936. De två kommande åren användes den bara sporadiskt. Men under andra världskriget brukades den till sin fulla kapacitet. Efter freden stod den och förfall. Var det fel ord eller böjning? Sedan beslöt sig Gotlands hembygdsförbund och Lye hembygdsförening för att gemensamt restaurera kvarnen. Det blev bland annat nya vattenhjul och hjulaxlar.
Låt oss nu titta in i kvarnen när möjligheten finns.

Snyggt och fräscht. Det var när jag försjunkit in i en historisk text och började drömma mig några hundra år tillbaka i tiden som jag stelnade till. Vilka timmerstockar! Personen måste sova rejält djupt. Ska jag gå in och göra reklam för Nasonex eller Livicort? Kanske både dumt och farligt att väcka den björn… mjölnare som sover efter flera timmars hårt arbete.

Ett trevligt och intressant stopp på Östra Gotland. Rekommenderas.

21 tankar på “Lillrone vattenkvarn

  1. Spännande ställe. Det ser inte mycket ut för världen, men ändå tilltalande.
    Ni fick en extra runda men det gör inget. Den smala spången hade jag inte heller gått över. Ha en fin dag!

    Gilla

    • Hade det varit på våren eller sommaren och finare väder skulle vi gått hela vägen längs Strömmaån. Nu hade vi fler kortare stopp på rutten. Det var ”lite” elstängsel, hästarna och den ”givna” grusvägen rakt fram som fick oss att gå fel. Dessutom såg vi ”bron” på håll, som inte såg så lockande ut när vi kom fram. Jag är ingen BalansNisse längre så de två smala etapperna lockade inte. En tydlig skylt från ”parkeringen” hade inte varit helt fel. 😉 Tack ska du. Äntligen blev det sol igen.

      Gillad av 1 person

  2. Ni har verkligen en förmåga att hitta små men väldigt intressanta sevärdheter. En smal spång är inget för mig heller kan jag säga. Nu fick ni en extra runda men det gjorde säkert inte så mycket.

    Kram och god tisdag!

    Gilla

  3. Gotland är som en stor godispåse med massor av spännande saker att upptäcka och smaka på med alla olika sinnen, främst då kanske ögonen. Och som tur är får vi följa med när godisbitarna plockas fram, en och en …

    Återigen en intressant sevärdhet, kvarnar har av någon anledning alltid fascinerat mig, kanske för att jag vuxit upp med kvarnen på Torekällberget här i stan. Och jag håller med samtliga föregående talare … smala spångar är definitivt inget för mig. Tur ni hittade snabbspåret bredvid de fina hästarna.

    Kram från en idag blåsig Kringelstad!

    Gilla

    • Bra liknelse. 🙂 Sedan funderade jag vidare. I vanliga fall brukar innehållet minska mer och mer. Sedan kan det sluta med ont i magen. I alla fall förr när det gäller min egen söta historia. Här har jag mer och mer märkt att det börjar rinna över i min påse. Eller pärmar. För när jag läser på, på olika sätt eller får info via instagramvänner blir tipsen som jag är nyfiken på bara fler och fler. Någon gång borde det sina. Framför allt är det årstidsskiftningarna. Vi är inte lika sugna på att ge oss ut när det är halt, kalt, kallt m.m. Tur det finns tävlingar och lekar under en viss tid. 🙂
      Samma här. Kvarnar är intressanta. Har varit så sedan barnsben. Kvarn på ett berg låter mysigt.
      Då är vi med i samma vingliga fega klubb. Som grabb hade jag säkert inte tvekat.
      Soliga kramar tillbaka. Satt och njöt under fikastunden på balkongen. Men när S skulle cykla iväg i morse var det endast 4 grader.

      Gilla

  4. Självklart så snarkar mjölnaren Anselm, allt mjöl har väl klibbat ihop till deg i näsan på honom. Nu tänkte jag på Frasse i Tårtan om du minns den serien.

    Hästarna stod nog och tänkte, jaha, där kom två till som inte sett vägen.

    Gilla

  5. Så roligt att få följa med hit. Säger som Znogge att ni är jätteduktiga på att hitta fina och historiska miljöer och sedan berätta om dem-
    För mig är ju det mesta tämligen okänt men jag lär mig efter hand.
    Fina bilder och en trevlig guidning.

    Gilla

    • Snälla ord från en ciceron av klass. ❤ Ön blir faktiskt större och större om man börjar fingranska den. Många kör nog fast i att, trots att det är Sveriges största ön kan det inte ta många dagar att "gå igenom den". Åker man till ställen som "alla" hänvisas till av olika skäl går det såklart fort. Vi har själva tillhört den gruppen som gästturister. Det ena föder det andra. Det är bara vår fantasi som har ett slut. Med en blandning av fysisk. 🙂
      Tack ska du ha.

      Gilla

  6. Det finns många intressanta ställen på den här ön minsann. Den här vattensågen har jag aldrig besökt, men vi var med SPF och tittade på Petarve vattensåg i Sanda för ett tiotal år sedan och det var också ett intressant utflyktsmål med ett torp – Hildings torp – alldeles i närheten.
    Kram, Ingrid

    Gilla

    • Det har du verkligen rätt i. Men jag måste erkänna att detta är första gången som jag ”skrapar” så här ”långt ner” på en boplats. Gotland är en unik ö med en mångsidig variation som få känner till. Det har hänt flera gånger att jag fantiserat om hur det skulle varit om jag haft tur och fått födas här. Oftast försöker jag njuta så länge äventyret/livet varar. Sedan är det häftigt att jag fick en möjlighet, en kompis ringde och tjatade på mig om att de behövde fler fritidspedagoger på hans jobb. Då hade jag precis påbörjat min bibliotekarieutbildning i Borås. För ett tag sedan upptäckte jag i ett handskrivet brev, att arbetsplatsen var på den yta som S nu jobbar i. Världen är både liten och stor. Jag slutar aldrig att fascineras.

      Den platsen finns med i en pärm. Den nedlagda järnvägen bredvid. En vandringsled mellan stationerna Sanda och Tjuls. Var det inte där det gick att hyra en lägenhet billigt?
      Torsdagskram, Bosse
      Ps. Hoppas du också haft sol och skönt efter den kyliga morgonen. 4 grader sa jag till S innan hon skulle cykla till jobbet.

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s