
Raukarna i lilla naturreservatet Danbo har havsutsikt. Om de såklart var tillräckligt smarta och vände sig åt rätt håll från början. 😉

Jag skulle gärna besöka den här platsen i mitten av maj när det blommar rikligt med fältsippor på den öppna sandheden.

Rauken med uppsikt uppåt land tänker kanske tillbaka i tiden, till åren när det var en liten tältstad här. Tänk dig sju tält. Sex barn som hade var sitt litet tält och föräldrarna ett ihop. Dessutom fanns det ett kökstält med endast två väggar, ett garderobstält med långa klädstänger, ett tält för porslin och avslutningsvis ett gästtält. Inte precis som dagens tältplatser.

Tälten hade varit uppsatta på en Afrikaexpedition 1911-12. Pappan var inte vem som helst. Han var greve och bar namnet Eric von Rosen (1879-1948). Eric var uppväxt i Stockholm, men tog studentexamen i Visby. Tydligen var han väldigt förtjust i Gotland. Därför återvände han hit för att köpa mark vid Gryngeviken. 1920 köpte han första marken. Sedan blev det fler inköp. Allt betalades i guldpengar.

Man kan säga att naturskyddet i Danbo började 1921, när Eric samlat på sig tillräckligt mycket mark. Skogsbruk och betesdjur tilläts inte på hans mark. Häftigt med en greve som varit på spännande etnografiska expeditioner i både Afrika och Sydamerika, som där kommit att uppskatta det enkla lägerlivet och fortsatte det livet i Sverige, i takt med att familjen växte.


Barnen måste ha älskat att spana genom den här speciella raukkikaren.

I ungefär sex veckor varje sommar åkte familjen hit. De hade bekantat sig med två familjer som hade ägt mark här tidigare. Det var till dem de skickade brev och berättade när de skulle komma. Därefter kom grevefamiljen fram till uppsatta tält på exakt samma ställe varje sommar.
Änkan Mary von Rosen fortsatte att tälta i Danbo ända in på sextiotalet.

I morgondagens blogginlägg ska jag berätta vidare om byggnaden du ser en bit av på bilden. Du får ha en bra dag.
Maj med blommande fältsippor låter som en bra plan tycker jag.
Så intressant det var att läsa om greven med familj. Om tältstaden. Kan nästan se bilder på alla tälten framför mig efter din beskrivning. Fick mig av någon anledning att tänka på Barna Hedenhös, vet inte varför men kanske var det det lite primitiva boendet med alla raukar omkring.
Kram från ett soligt fastland där det imorse endast var två plusgrader.
GillaGilla
Det hade säkert varit vackert att få komma dit en majdag med en fikakorg. Ska skriva upp det inför 2023.
Bra jämförelse. Måste varit en stor kontrast till deras vanliga liv på ett slott. Om syskonen låg nära i ålder fanns möjligheter för olika slags aktiviteter. I skogen. Vid den fina badstranden o.s.v.
Undra vad du får för temperatur imorgon? Jag gissar på att vi hade något liknande i morse. Tur du ligger ett steg före med ”skydd”.
Kram
GillaGilla
Dessa häftiga raukar kan jag titta på länge. Ser olika figurer varje gång.
Soliga hälsningar från oss
GillaGilla
Jag tycker fortfarande det är lika kul att studera dem. Ibland ser jag något snabbt. Ibland tar det sin tid. Kul när vi tycker helt olika. Skönt med den gula lampan.
Kram tillbaka
GillaGilla
Kan tänka mig att det är vackert med blomningen!
Lite intressant att den grevliga familjen fortsatte att tälta och hade det som en tradition. Men det var kanske bra att känna till skillnaden mellan slott och koja 😉
Kram och god tisdag!
GillaGilla
Hoppas jag kommer ihåg det till nästa maj. Skäl att återvända.
Jag är absolut inte mycket för att tälta. Gillar inte det råkalla och mycket annat. Däremot är jag inte emot slottsstek, slottssenap och slottvistelse. Hm. Tänker så det knakar. Nej. Jag har aldrig bott på något slottshotell. Egentligen uppskattar jag mest hotell i mindre skala. Hemtrevligt. Snygg utsikt. Nära till sevärdheter. Sköna sängar. God mat. Nu sitter jag här och drömmer och nu sattes nyckeln i dörrlåset.
Kram tillbaka
GillaGilla
Huh för att tälta, inte min kopp med te, men roligt att läsa om von Rosen och deras tältläger.
Raukarna är så fina, svindlande att tänka på hur länge de funnits där.
GillaGilla
Jag vill heller inte ens tälta om det är högsommar.
Det är häftigt att både se och jämföra dem med varandra. Bäst tycker jag om de som ”bor” vid havet.
GillaGilla
Så vackert förstår att familjen von rosen vill tälta där. Intressant för det visste jag inte. Det är nog vackert där på våren som du skrev.
Trevlig helg
GillaGilla
Vi ska försöka komma ihåg att göra ett återbesök där till våren.
Tack lite senare.
GillaGilla