En timmes sovmorgon


Tiden räckte inte till för att följa träskylten Sandy beach. Därför blev valet Stonebeach. Efter att ha gått en bit genom en tallskog nådde vi havet.

Två elaka varelser på två ben störde fåglarnas vila och sömn.

Även hägern tog det säkra före det osäkra och flög iväg till en sten längre bort.

Vad underbart det var med stillheten, ensamheten, tystnaden och det levande hoppet.

För det gick inte att komma ifrån sanningen att vi hade ställt klockan på 04:10 i stugan, för att skåda soluppgången. Inte specialstudera molnen eller väcka fåglar.
Som så ofta tog jag täten. Vågade inte chansa om solen ”vaknade” längre söder ut. Bäst att förflytta sig runt krönet. Var det inte extra rött där?

Hägern lyfte från vilostenen och flaxade vidare till tredje stenen – ännu längre ut.

Mitt hopp gick i mörker när Solveig berättade om ljuset på ”fel ställe” och molntäcket som… Hon hade givetvis rätt. Alltför ofta. 😉

Lyxig sovmorgon. 58 minuter. När vi cyklade ut till Folhammar vid midsommartiden var det 03:47 som gällde för en eventuell soluppgång. Vid första besöket rann det ut i dimman som en del bloggläsare säkert kommer ihåg, men det hade också sin charm.

Nu var vi morgonpigga. Ändå var det skönt att krypa ner i sängen och sova en stund till, i Mavens fina stuga – innan frukosten.
Stunden innan jag somnade tänkte jag på att vi upplevt tre varianter. Första gången dimma och spänning. Natten efter i Folhammar en romantisk soluppgång. Denna tredje variant var en vacker himmel och en gryende dag. Vad blir fjärde varianten? När jag somnade drömde jag om… 😉

14 tankar på “En timmes sovmorgon

  1. Det ser svalt och skönt ut. Idag skulle jag gärna tagit ett dopp. Det är 30 grader och vindstilla så vi är två som tycker det är för varmt.
    Kramar från oss

    Gilla

    • Vi har haft två tropiska nätter. Riktigt mysigt att åka iväg i natten lättklädd för att hämta vid färjan. Igår var det svalare. Tror ni har det varmare. Varmast har Helsingborg haft det vid mätningar.
      Snart är det höst och höstmörker som gäller. 😉
      Kramar tillbaka

      Gilla

  2. Jag behöver inte ställa klockan på morgnarna, detta på gott och ont. Tyvärr bor jag inte i närheten av lika trevliga miljöer, så det krävs ett antal kilometer i bil för att hitta dem och det brukar jag sällan eller aldrig ha lust till.

    Gilla

    • Du har en sådan där inre klocka som jag också ofta haft genom åren. Jag förstår att vi har ett guldläge med att inte behöva rulla iväg mer än högst en timme åt alla håll. Inte samma sak mitt på dagarna. Men snart har vi ön för oss själva igen.
      Jag önskar dig en fin fortsättning på augusti.

      Gilla

    • Det är så skönt att komma ut på en sådan här promenad. Självklart hade jag önskat att solen inte var så morgonblyg. Instämmer. Dimman var också ett tufft sommarminne från 2020. Igår kväll åkte vi iväg en bit för att uppleva en solnedgång. Vilket gillar du bäst? Upp eller ner?
      Kram, Bosse

      Gilla

      • Upp eller ner spelar ingen roll för mig, båda kan vara lika vackra när dom färgar himmel och moln. Däremot tycker jag nog generellt bäst om tidiga morgnar när naturen vaknar och en helt ny dag ligger framför mig. Ljuden som hörs i naturen tidiga morgnar är något alldeles speciellt. Och så daggen i gräset …

        Kram Anita

        Gilla

  3. Så vackra bilder från er tidiga morgontur så man får väl ändå säga att det blev lyckat. Dessutom så fick ni både lite sovmorgon och kunde sova vidare senare, inte det sämsta tycker jag 😉

    Kram

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s