Klintevikens bodförening


Klockan på mobilen visade att det var nästan en timme kvar tills de började servera lunch vid hamnen i Klintehamn.

Därför beslutade vi oss för att dela på oss. Halva jag gick till… nej det var fel. Hela jag gick ur bilen för att njuta av ett nytt fiskeläge. Solveig brinner inte riktigt för fiskeläge som jag gör. Hon stannade hellre kvar för att läsa i en spännande bok.

Här verkade det vara mest svarta bodar, följt av röda och någon brun. Undra vad det hade blivit för straff om någon en sommarnatt målat sin orange?

Det är inget större utrymme mellan bodar i samma rad. Därför gäller det att utnyttja alla möjligheter. Många hänger prylar på väggarna.

Samma tanke kommer ofta upp när jag besöker ett nytt fiskeläge. Tänk om jag fick komma in i en bod och…

1914. Över hundra år. Startåret för första världskriget.
Jag fotade många detaljer. För att inte trötta ut dig besökare ska jag nöja mig med två denna gång i inlägget. När jag gick runt hörnet på sista boden mot vattnet …

… stod han där. En trevlig man som presenterade sig med sitt smeknamn ”Sasse” och hette i helhet K G Olsson. Snart var vi igång och pratade om allt möjligt. Bland annat visade det sig av en slump att han kände en av mina bloggvänner. Världen är ofta mindre än man tror.

Boddörren stod vidöppen. Jag frågade om jag fick plåta den fina målningen på dörrinsidan.

Kort därefter bjöd han in mig och jag fick äntligen en gammal dröm uppfylld. Storyn om när gammelgäddan med den höga vikten fångades fick jag höra och mycket annat spännande. Tack Sasse för samtalsstunden och titten i stugan. Sorry! Jag vågade inte lägga in den småfräcka häftiga humortavlan. 😉

Jag tog en sista titt ut mot lugnet vid viken, innan jag kom på att magen kurrade och …
… ”Vem är du? ”
”Jag kallas för Bosse ibland och är hungrig.”

Fotnot:
Solveig är van vid att jag ibland kan försvinna iväg bara hon vänder ryggen till. Helst på affärsstråk. Nu var säkert handlingen i boken viktigare än jag och fortfarande hade inte restaurangen öppnat. I alla fall inte stängt. 😉

26 tankar på “Klintevikens bodförening

  1. Haha! Orange i all ära, men det hade varit synd att måla om de gamla fina husen. Det ser väldigt pittoreskt ut, men jag skulle aldrig ha trivts med att bo så trångt inpå grannen. Dörrmålningen är vacker men den där gäddan hade nog fått stanna på utsidan. Kram

    Gilla

    • Kul att du hann kommentera först. 🙂 Egentligen hade jag tänkt skriva mer och göra en passning till dig.
      Samma här. Jag vill kunna vifta på öronen i fred. 😉 Jag gillade också dörrmålningen och hade också haft gäddan på en annan plats. Men jag förstod att han var stolt över den med all rätt. Vilken baddare.
      Kram

      Gilla

  2. Jaha. Nu gjorde du mig grön av avund. Du fick komma in😱
    Det är lite av charmen att de står så tätt tycker jag. Gillar att de ser så vindpinade ut, utan riktig färg!
    Och målningen !!! Rätt bod att besöka verkar det som.
    Gillar Solveig inte fiskelägen????? Hem, det trodde jag inte om henne😉
    Den ensamma Boden är väldigt likt ett visst kapell… tycker inte du det?

    Gilla

    • Jag har mest använt mig av taktiken att synas så lite som möjligt. Vet att jag har rätt att gå där och fota. Kanske läge att plocka fram mina gamla takter igen. 😉 Fast jag får inte glömma att ta med bilnyckeln om timmarna springer iväg. Helst skulle jag vilja komma in i de där riktigt gamla bodarna av sten. Det är min önskedröm.
      Vi använder oss av olika sorters utflykter. Detta var en med flera planerade stopp. När vi bara gör en kort tur med ett par stopp följer hon alltid med ut och vi promenerar både i fiskeläget och i omgivningarna. Men det stämmer. Hon är långt ifrån lika begeistrad av dem som jag är. ibland gör vi tvärtom.
      Scrollade upp. Jo det har du rätt i. Den boden hade jag gärna besökt inuti. Jag ser med spänning fram emot nya besök längs kusternas fiskelägen. Till dess får jag använda mig av arkivet.

      Gilla

      • Egentligen är det väl bra att man gillar olika😉 Ni verkar iaf ha det trevligt på era utflykter.
        Då hoppas jag du får komma in i en sådan stenbod. Glöm inte fota, så du kan visa din likasinnade bloggvän sen🤗

        Gilla

      • Kombinationen brukar vara bäst i alla förhållanden. Sedan kanske inte den individuella hobbyn får växa för stor och tar upp tid stup i ett. Tänkte just på förhållanden där den ena älskar golf och den andra inte. Där har jag sett ”saker” krascha. Vilket inte är så himla konstigt. Samma sak med många andra aktiviteter. Helst dem som har lång restid upptill. Viktigt att den andra parten har egna intressen. Alla kan växa ifrån varandra på olika sätt.
        Så har det varit under alla år. Kärleken har både bestått och utvecklats/fördjupats genom åren. Vi har kul ihop. Men pratar också om allvarliga/djupa samtal. När jag någon gång läser gamla dagböcker och ser hur otroligt mycket vi reste omkring utanför själva semesterveckorna förstår jag inte hur vi orkade. Men vi har trivts bra på hemmaplan också. Det är mysigt att med små medel göra ”fest” av vardagen.
        Det ska vara i en som används som fiskebod eller fått stå kvar från förr. Annars är det inget att se. Då ska jag självklart foto så du får se. 🙂

        Gilla

  3. Förstår din kärlek för bodarna och visst är det spännande att fundera över vad som finns där inne även om den egentigen kanske bara är gamla näst och fiskegrejor men man vet aldrig. Fina är dom i alla fall och tänk så gamla. Här finns det inga sjöbodar bara min strandstuga som väl egentligen är en fiskebod för där finns det massor med fiskegrejor men en hel del annat också. Ha en bra dag och hoppas att ni fick god mat

    Gilla

    • Ibland är det bättre att låta fantasin få jobba fritt. Då bestämmer jag själv allt. 🙂
      Vad läckert att ha en egen strandstuga. Undra vad en hel del annat också innebär. 😉
      Maten minns jag var god. Vi har varit där både och ätit lunch och fikat några gånger. Härlig utsikt. Går att sitta både inne och ute.

      Gilla

  4. Bodarna är underbara, gillar den svarta färgen ,-) även om jag annars älskar orange! ,-))
    Att gå där skulle vara härligt, vilken tur du hade som fick komma in och prata.
    Men nu blev jag ju nyfiken på den småfräcka humortavlan ,-))
    Bra att dela upp sig om man inte alltid har samma intressen!
    Ha det fint KRAM Primrose ,-)

    Gilla

    • Då är du, jag och Gunnel med i orange-klubben. Men blå är min största favoritfärg.
      Bra att du blev nyfiken. 😉
      Så har vi alltid gjort. Det brukade jag även göra när jag åkte på semester med flera kompisar. Vi delade på oss ibland och gjorde det vi själva ville göra & se mest. Sedan hade vi mer att prata om efteråt.
      Söndagskram

      Gilla

  5. Det blev ju en bra fiskelycka för dig som fick möjlighet att besöka en av bodarna … För att inte tala om han som fångat gäddan. Jösses vilket gap! På gäddan alltså. Målningen var vacker för en som gillar blått!

    Kram Anita

    Gilla

  6. Så lyckat att ni delade på er och att du äntligen fick komma in i en bod. Ja, S hade säkert varit välkommen hon med om ni inte delat på er 😉 Men den småfräcka humortavlan tycker jag att du borde visat 😉

    Kram och trevlig lördag!

    Gilla

  7. Håller med dom ovan, den småfräcka hade man ju gärna velat se! 🙂
    Det är ett fint fiskeläge och det gör ju inte så mycket att dom ligger tätt, för bo där får man ju egentligen inte göra. Dom är ju till för fiskarna och enstaka övernattningar är OK men inte för någon längre period. 🙂 🙂
    KRAM/Susie

    Gilla

      • Wow … har du närminnet kvar? Det är det som gått förlorat för mig. Det måste gå 10 år innan jag minns något … hahaha

        Jag står gärna vid kustkanten och blickar ut över klippor och hav, och fiskebodar. Lite delar vi i alla fall 😉
        Kram

        Gilla

      • Ibland är det läbbigt hur snabbt en tanke kan försvinna och det händer att jag blir rädd för mig själv. Hur snabbt kommer det att gå utför? Samtidigt minns jag att jag kunde vara likadan när jag var ung. Därför kunde jag ha roligt med mig själv. 🙂
        Det ska bli spännande att se vad du minns om tio år. 🙂
        Jag vet att du brinner för det också. Nu är jag jättesugen på att våren ska anlända.
        Kram

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s