
Solveig tycker bäst om stunden innan solen ska gå ner. Jag gillar den också men anser själva solnedgången som mer sevärd. Men i just denna stund är det inte säkert att det blir en magisk solnedgång. Snabbt kan en ”molnridå” ändra på oddsen.

Vi var ute i god tid. För då kunde vi få uppleva en längre aha-upplevelse. Samtidigt handlade det om en praktisk detalj. P-platserna är inte oändliga vid berömda träbron i Arnager. Men när vi rullade dit var de flesta lediga.


Det var uppskattat att inte behöva trängas på bron och därmed då och då kunna göra korta mysiga pauser. Titta åt de olika väderstrecken. Upptäcka något intressant.
Ibland drog jag en parallell med det iskalla blåsiga besöket i ena hamnen i Gudhjem. Kanske skulle det avstanna såhär. Bara bli mörkare och mörkare. Kyligare och kyligare. Eller så inte.
Både stunden innan och själva solnedgången är fina. Men molnen kan komma snabbt. Det kan de vid uppgång också, men då blir det ändå fint.
GillaGilla
Du som vistas ofta vid kusten har såklart många bevis på det.
Du har helt rätt.
GillaGillad av 1 person
Det är märkligt med solnedgångar. Det kan se helt klart ut och plötsligt så kommer det moln och stör. Men stunden innan är oftast alltid fin. Vackra bilder på stunden innan …
Kram från en solig Kringelstad!
GillaGilla
Visst är det märkligt. Nästan som ett tecken till tänkaren. Du ska inte tro att du får bestämma.
Kram tillbaka från ett liknande väder.
GillaGilla
Just stunden innan solen går ner tycker jag är fantastiskt fin för det blir något speciellt med ljuset. Sedan är även en solnedgång i sig njutbar. Jag minns när vi var på Kreta och besökte en restaurang som låt väldigt högt. Det blev ett rejält motionspass upp men det var det värt. Solnedgången var underbar men oj vad den gick snabbt!
Kram
GillaGilla
Samma inställning. Det lät som en romantisk upplevelse. Givetvis var ert motionspass värt det. Det tycker jag är lite läbbigt. Snabbt kan det bli kolsvart längre ner i världen. Sitter och tänker på gamla minnen. Hm. Då hade jag tydligen inte tillräckligt med hjärnceller för att inse farligheter att vistas på vägar utan belysning. Litade ofta på skyddsänglar. Tänk om de varit upptagna med annat viktigt?
Kram
GillaGilla