En oas som vi besökte under våra tidigare semestrar måste såklart presenteras på bloggen. Vid förra besöket just här, bodde vi i Allinge-Sandvig och parkerade nära konstmuseet och vandrade ner därifrån. Nu svängde vi istället av längs väg 158 från Gudhjemhållet, lite mer söder ut. Ungefär åtta kilometer norr om Gudhjem.
Snart såg vi mer och mer av havet från den relativt branta nerförsbacken.
Den ”ö-kända” populära platsen har fått sitt namn från den plats, där det under tidig medeltid låg ett kapell vid en helig källa. Källan stod framför allt i tjänst för den tidens fiskare och annat sjöfolk.
Det finns många klippor med olika namn. Det högsta är ungefär tjugotvå meter högt. Sedan finns det även spännande djupa grottor därnere. Den största och djupaste är Sorte Gryde. Skulle du våga kliva in där? Måste bjuda på lite mer fakta. I den grottan lever källarspindeln som visst ska vara ljusskygg. Läste någonstans att den tillhör familjen käkspindlar.
Undra hur många miljoner människor från jordens alla hörn, som stått där med någon slags kamera och förevigat besöket på sitt just då moderna ting?
Visst ser det både spännande och otäckt ut med bergsklyftor? Källan som jag nämnde ovan lyder under namnet Rö Kjijla-källan. Hela området är lyckligtvis ett naturskyddsområde.
Trädkonst tävlar med & mot klippkonst.
Föredrar du upp eller nerförstrappor? Jag lämnade däruppe över kameran till Solveig som traskade iväg åt vänster. Själv provade jag partiet till höger en bit, men minns sedan att den etappen var lite för tuff och mindre intressant. I alla fall den biten som jag avbetade i skuggan. Istället gick jag tillbaks till den plats, som vi bestämt oss för att återförenas på.
Jag hade det bra där jag la mig ner på rygg och njöt av den gula lampan, som äntligen började visa sig under lite längre stunder.
Mina tankar vandrade då och då tillbaka till tidigare Bornholmsbesök. Minns inte vem av våra döttrar som är fotograf till denna ”ovala avslutningsbild”.
Inte låg jag i gräset och dagskräckdrömde om min pusselbit i livet, trots min ibland livliga fantasi. Tänk så fort saker kan … ❤
Nästa inlägg ansvarar den andra av bloggägarna för. Troligtvis kommer det på fredag eller lördag. Var rädd om dig.
Ps. Detta var inlägg nummer 150 på Bornuppochner. På samma blogg ligger antalet naturligtvis i lä jämfört med Gotlanduppochner. Inte konstigt alls efter fem år och tio dagars fastboende vistelse på Sveriges ”bästa” och största ö. Egentligen har vi kvar fler kommande inlägg om Gotland (Kategorin Grändernas stad är exempelvis inte avslutad). Inläggen ligger där och väntar… eller så hinner helt färska före. Dock inte under 2025. 😉
bornholmuppochner & gotlanduppochner 
Vi parkerade också vid konstmuseet och vandrade neråt. Sedan gick vi till höger och till vänster. Det är verkligen häftiga, vackra och tilltalande vyer. Jag vet inte om jag föredrar uppåt eller neråt faktiskt. Konstaterade i alla fall att det var inte rätt plats att besöka med en livlig hund i sällskap. Husse och jag fick dela på oss och så fick vi turas om att gå neråt och uppåt. Några grottor blev det inte för vår del. Däremot så fotograferade vi en hel del och det var vi inte ensamma om att göra 😉
Grattis till inlägg 150!
Kram och god onsdag!
GillaGilla
Det blir lite olika upplevelser efter vilken nedfart som väljs. Visst är det häftigt.
Numera föredrar jag uppåt. Knäna får inte så mycket stryk.
Förstår att en livlig hund kan ändra på förutsättningarna. Om det blir en repris någon gång blir det antagligen inte samma sak.
Jag har heller inte varit inne i en grotta, men en av de första gångerna var vi alldeles intill.
Förstår att ni inte var helt ensamma om det på den platsen.
Tack ska du ha. Betyder enbart mest för mig själv. Sporrar mig till att nå en nivå till. Kämpa på lite till.
Kram tillbaka från ett soligt Y
GillaGillad av 1 person
Grattis till inlägg 150.
Så många fina bilder. Stup och raviner är finast på bild. Lite otäckt att tänka att man kan ramla ner 😬
Fin avslutningsbild också!
GillaGilla
Tack. Tar nog några dagar till innan vi når tusen. 😉
Respekt har jag. Vill gärna ha lite avstånd till ”det farliga”.
Dubbeltack. Lite läbbigt hur åren tycks rusa iväg. Fortare och fortare.
GillaGillad av 1 person
Jodå! Jag har sått där och tittat jag också! Där är så vackert.
Kram, Ingrid
GillaGilla
Jag skulle kunna tänka mig att de flesta turistbussar tar en vända dit. I rätt väder är det sevärt och mäktigt.
Tack och kram tillbaka, Bosse
GillaGillad av 1 person
Getmagisk plats du hittat. Inte skulle jag gå in i den där grottan om den är full med spindlar som bor där. Nej här har vi Getgrottan och härom dagen såg jag på datorn att en spökjägare hade skrivit om den och försökt få kontakt med vättar där. Jag har inte varit dit sedan jag blev vuxen så kanske skulle vi ta en tur dig och skriva en blogg om den platsen. Väntar bara på att det ska komman någon dag då det inte blåser iskalla västanvindar och inatt var det bara 3 grader varmt och nu mitt på dagen 7 grader. Fan så synd att sommaren tog slut så fort och min bil gick inte genom besiktnigen. Nu är inte humöret på topp dirkekt.
GillaGilla
Jag hade heller inte frivilligt gått in och hälsat på spindlarna.
Getgrottan var något nytt för mig. Självklart hoppas jag att du gör ett blogginlägg om platsen.
Vad snabbt du fick kyligt hos dig. Vi känner också vid mornar att det gått ”åt fel håll”. Trist när bilen inte går igenom bildoktor undersökningen. Hoppas det inte blir för dyrt att åtgärda. Bilar ska bara funka, tycker jag. Förstår att humöret ditt inte når taket just nu.
Här får du en Bossekram som lite tröst.
GillaGilla