Ett mörker mitt ibland oss

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Fjortonde boken i Anders Knutas sviten:
Ett mörker mitt ibland oss, 2018, 313 sidor. Albert Bonniers Förlag.
Boken är tillägnad:
Till min älskade mormor Lisa, Elisabeth Sköldborg,
som älskade deckare och mysterier,
som skrattade högt,
som berättade lustfyllt om resor till främmande länder,
som tröstade mig med russin och tågresor när jag
som liten grät efter mamma,
som lyste med stolthet när jag som artonåring guidade
turister på ångslupen Sjöfröken runt Kungsholmen,
som gav mig min glädjebrasa som brinner i bröstet.
Bosses alternativa titel: 😊
Mari har träffat helt rätt igen.

Karin blickade ut över horisonten längs med strandpromenaden bortom Visby hamn i riktning mot Snäckgärdsbaden.

Personligt:
Jag tror att det i någon kommande bok kommer att dyka upp en djupare bakgrundsskildring om Wittbergs barndom och uppväxt.
Tidsintervall:
Prolog: April 2001 och därefter tillbakablickar under åren 1989, 1995,1995,1998,1999 och 2001.
Huvudhandling: Juli 2010.

Regnet hade dragit bort, men det var fortfarande mulet. Vallmofälten blommade…

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie.
Karin Jacobsson: Biträdande chef.
Johan Berg och Pia Lilja: Journalisten och mästerfotografen med sitt stora Gotlandsnätverk lägger såklart sina näsor i blöt.  
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektör.
Victor Ferreira: Ersatt Lars Norrby som presstalesman.
Birger Smittenberg: Åklagaren som är gift med en gotländsk vissångerska.
Förstärkningar utifrån:
Den reslige mannen Martin Kihlgård från Rikskriminalen gör denna gång entré på sidan 212. 😉

På ena sidan ligger Herte, som ju är en lång, fin sandstrand med ett fiskeläge…

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Karin hade några veckor tidigare förklarat att hon ville vara ensam ett tag. Anders hade däremot inte ett dugg någon lust att vara ensam.

Karin och Wittberg parkerade i utkanten av fiskeläget Tomtbod som utgjordes av ett tjugotal små bodar i trä och sten nere vid havet.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Knutas dubbelspel med sin före detta fru Line är fortfarande inte glömt i Karins värld. Här skapar hon en kryddig mix av en ny manlig bekantskap och en njutning av att Anders blir sotis.

Karin ville snedda över busstationen som hon alltid gjorde och smita in genom Kajsarporten vid Södra Murgatan.

Hälsa/Ohälsa:
Knutas är tillbaka igen i simhallen med sitt bröstsim. Där får han både motion och tanketid. Men han konstaterar också att han känner sig håglös, förlorat energi och livslusten är låg. Rökningen har tagit större plats.
Knutas känner sig gammal och fullständigt ensam.

Karin kör hårda träningspass.

…bredvid Fides karaktäristiska tolvhundratalskyrka, byggd i sandsten med ett kraftigt fyrkantigt torn från vars topp man kunde se havet både i öster och väster. Här var ön som smalast.

Bil + bilmusik:
Knutas gamla Mercedes utan luftkonditionering rullar fortfarande på öjn. Han höjde volymen när han stoppade in en CD med Simon & Garfunkel.
Nyckelspår & Villospår:
Silvertejp, spelskulder, spelberoende, rasism, främlingsfientliga sajter, intorkat blod, ”båtlånare”, svartsjuka, motorcykelgäng och våld mot redan död person.
Kopplingar till tidigare böcker:
Det har bara gått ett par veckor sedan förra boken slutade. Därför naturligt att saker fortfarande är aktuella.

…senare i sommar skulle de besöka Blå lagunen.

Grodor i boken:
1. Nu var det flera år sedan Anders och Line skildes. (Nja)
2. Johan och Emma hade varit tillbaka på Gotland ett år efter ett misslyckat försök att bosätta sig i Stockholm. Stämde bra i förra bokens handling. Nu är mättekniken endast några veckor.
3. Wittberg hade aldrig haft en sambo. Matchar inte med förra bokens handling där den eviga singeln stadgat sig med en dalkulla som semestrat på Gotland och var hälften så gammal som honom.

Minglet hölls i S:t Clemens ruin.

Kuriosa:
Karin är tränare för Visbys damlag. Elvan måste vara rätt otränade. Lever kanske på 100 % talang. 😉
Citat och stycken som jag uppskattar extra:
När Knutas känner sig obekväm med tugget med Karin och frågar hur Vincent mår. (Han har aldrig brytt sig om hennes gamla kakadua.)

Det var länge sedan han körde den vägen och det var en av de finaste kustremsorna på hela Gotland.

Humor/svart humor:
Ferreira och Wittberg är som två stridstuppar i samma hönsgård.
Wittberg leker guide inför Karin som kan minst lika mycket om Gotland som sin yngre kollega.
Privat sorg:
Knutas tvillingar som pluggar på fastlandet ska snart komma hem och hälsa på. Anders hade hoppats på att de skulle ta jobb på Gotland under sommarlovet. Knutas blev gråtmild när han tänkte på sången med Ulla Billqvist; Räkna de lyckliga stunderna blott.

Karin njöt av utsikten mot Stora Torget, Sankta Karins ruin och människovimlet.

Antal mord/dödsfall:
3 st
Sista meningen:
Det var inte den tjutande vinden han just hört.
Bosse Lidéns betyg:
4/5

Han vände sig om och rusade de sista trappstegen upp mot lusthuset.

Baksidestext:
UNDER HAVSKAPPSEGLINGEN
Gotland Runt blåser det hastigt upp till storm. När masten på den favorittippade båten Mother of Dragons knäcks tvingas besättningen söka skydd i en vik på Östergarnslandet. I strandkanten ligger en död man med munkavle och bakbundna händer.
Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

12 tankar på “Ett mörker mitt ibland oss

  1. Bra jobbat som vanligt. Böckerna hör till mina favoriter och man blir inte besviken på en Jungstedt. Kul att du kompletterar med dina bilder tagna i ett lugnare och mindre mordiskt sammanhang 😀

    Kram

    Gilla

  2. Som alltid en välskriven recension som får mig som recensionsläsare att vilja läsa hela boken. Och att se bilder på platserna som förekommer i boken var extra kul.

    Kram från ett vintervitt fastland där solen just nu tittat fram

    Gilla

  3. Det var en ordentlig analys!
    Det är länge sedan jag läste något av Mari Jungstedt, det kanske är dags att ta en vända med henne igen.
    Ha en fin fredag!
    Kram, Ingrid

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s