Att komma riktigt nära

Det finns många gemensamma nämnare mellan det som sker i mötet mellan kameran och naturen och det som sker i det sociala samspelet mellan oss människor.

För att få till en bra bild krävs det att jag tar mig tid att komma nära det som ska fotograferas. Det går inte att ha bråttom… Jag får oftast vända och vrida på kameran får att få till rätt vinkel. Jag behöver alltid göra mer än ett försök innan jag blir nöjd. Arbetet är inte ens klart när bilden finns på plats i kameran. Efterarbete återstår i bildredigerings-programmet. När bilderna väl har kommit dit gör jag ständigt nya upptäckter över hur bilden verkligen blev.

Tänk om vi kunde ha ett liknande sätt i vårt samhälle då det gäller våra möten med nya människor. I mötet människor emellan krävs också tid att lära känna varandra, möjlighet att närma sig varandra på olika sätt, nya chanser etc.

Alltför ofta får någon ingen chans att visa vem han eller hon är innan de snabbt döms ut.
Jag upphör aldrig att förvånas över vad som skrivs på nätet. Varför kan vi inte, en gång för alla, bestämma att det aldrig är okej att ge sig på en annan människa och vara elak?

Den här lilla skönheten hittade jag i gräsmattan på vår gård en av våra somrar här på Gotland. Den är inte stor och har ingen uppseendeväckande färg, så de flesta har förmodligen aldrig ens märkt att de trampat på den.

Svalörten däremot är det svårt att gå förbi. Den lyser upp hela gräsmattan med sin intensivt gula färg. Men vem kan avgöra vilken av dem som är vackrast? Är den finare bara för att den verkligen syns?

Jag längtar efter att få ge mig ut och hitta nya bilder. Våren har alltid varit och kommer alltid att förbli min favoritårstid.

Nu vet vi vart vi ska åka för att få träffa på bergskrabban. Dessa små rufsiga ”troll” som lyser upp marken i en förunderligt vacker blå nyans.

Om du tittar riktigt noga på bilden så hittar du ett hjärta. Det passar bra att avsluta med.
Vecka 7 är Vänliga veckan. Årets tema är ”Var vänlig mot någon som inte förväntar sig det”.

Låt oss ta den uppmaningen på allvar. Kanske kan vi göra vår värld lite mindre kall och dyster bara genom att göra en annan människa glad.

21 tankar på “Att komma riktigt nära

  1. Visst ser jag hjärtat! Jag är lite av en hjärtletare när jag är ute. Kan hitta hjärtan 💕 lite här och där i naturen.
    Härliga bilder. Idag såg Maken att våra vintergäck tittat fram. Vi har varit på Österlen och njutit idag! God kväll!

    Gillad av 1 person

    • Tack! Hoppas att du hittar extra många hjärtan den här veckan. Härligt att vintergäcken redan har börjat gäcka vintern! Hoppas att de får fortsätta att blomma ostört… Önskar dig en fin vecka! /Solveig

      Gillad av 1 person

    • Tack! Jag önskar att vi kunde vara lite vänligare och varmare mot varandra, inte bara i veckan som kommer, utan alltid. Känns som att vi behöver det som motvikt till allt negativt och jobbigt som dyker upp runtom i världen. Önskar dig en fin vecka! Vänliga-veckan-kram tillbaka från Solveig

      Gillad av 1 person

  2. Mycket finstämt är ditt inlägg, så klokt och med eftertanke, samtidigt med framförsikt. Visst blir man förskräckt rätt ofta när man ser hur språket människor emellan är, allt fördömande, allt elakt. Det är obegripligt att det har blivit så att man bakom täckmanteln massmedia kan bete sig hur vidrigt som helst mot andra. Det är synd om människan, var det någon författare som skrev en gång ( minns inte säkert vem, kanske Bo Bergman?) . Fotona är underbara, närgångna, vackra. Tack för dem och för orden, en bra början på söndagen, den väldigt tidiga söndagen när regnet nyss upphörde i Funchal.
    Karin-kram!

    Gillad av 1 person

    • Tack! Jag har många gånger funderat över om det är svårare att vara snäll än att vara elak… Tror inte att det är det. Snarare är det ett val som varje människa gör. Eftersom alla människor mår bra av att någon är vänlig mot dem borde vi verkligen satsa på att vara det mot varandra, alla veckor.
      Önskar dig en fin vecka på din vackra ö (där jag var på semester en gång för väldigt många år sedan): Kram från Solveig

      Gilla

  3. Alla förtjänar minst en andra chans och jag tycker ändå att många människor är väldigt empatiska. Sedan innebär det inte att det inte kan bli bättre. Själv förvånas jag över att människor plockar fram sina sämsta sidor när de tror sig kunna vara hyfsat anonyma som på nätet. Min filosofi är att kan man inte säga en sak ansikte mot ansikte så ska man inte formulera det i skrift heller. Vad vinner man på att såra någon annan? Ingenting. Omtanke kostar så lite och ger så mycket.

    Så fina bilder vi får njuta av i dag och nummer tre blev min favorit.

    Grattis på födelsedagen Bosse! På förekommen anledning är datumet viktigt för mig.

    Kram och god söndag!

    Gillad av 1 person

    • Håller helt med dig om att det kostar så lite med omtanke, men vilka ringar på vattnet det skapar om vi gör väl mot varandra. Födelsedagsbarnet verkar nöjd med dagen. Just nu har han försjunkit i en bok…
      Önskar dig en fin vecka! Kramar tillbaka från Solveig

      Gilla

  4. Underbara bilder och jag ser hjärtat men det finns ett utter ansikte i regndroppen.
    Tycker det har blivit värre med elakhet och rädsla för nya människor efter pandemin.
    Snödropparna blommar och krokusen börjar titta upp.
    Kramar från oss

    Gillad av 1 person

    • Tack! Ja pandemin har ställt till med en hel del… Så härligt att vårblommorna har tittat upp hos dig. Hoppas att inte vintern får återfall. Det känns lite tidigt att räkna ut den redan…
      Önskar dig en fin vecka! Kramar tillbaka från Solveig

      Gilla

  5. Så utsökt vackra bilder och jag förstår att de har tagit sin tid att få till så vackra foton.
    Visst ser jag hjärtat, så fint. Älskar att hitta hjärtan i naturen.
    Du skriver så fint om medmänsklighet så jag blir riktigt rörd.
    Trevlig söndagskväll.
    Kram!

    Gillad av 1 person

    • Tack! Då är du ännu en som letar hjärtan. Visst är det fint när de dyker upp, helt otippade, i naturen. Känns som att hjärtat är den symbol som både gläder och värmer, till skillnad från många andra symbolen.
      Så fram för fler hjärtan! ❤ Önskar dig en fin vecka! Kramar tillbaka från Solveig!

      Gilla

  6. Vänliga veckan minsann! Visste jag inte men det ska jag anamma!

    Jag ser hjärtat. En gång när jag stekte pannkakor så blev det som ett mörkare parti som ett perfekt litet hjärta. Snacka om att laga mat med kärlek….

    Hälsa Bosse som jag läste i kommentarerna fyller år.

    Gillad av 1 person

    • Oj så fort veckorna har gått… Det känns som om 12 februari var alldeles nyss och ändå är det visst tre veckor sedan imorgon. Tänk – tre veckor framåt så är det både ljusare och varmare. Hoppfullt!

      Gilla

  7. Visst ser jag hjärtat. Hjärtan ser jag lite varstans i naturen. Ett av dom finaste var när molnen över Utvandrarmonumentet i Karlshamn öppnade sig över huvudena på Karl Oskar och Kristina och bildade ett hjärta. Och jag dessutom lyckades fånga det på bild.

    Blåsippan på din översta bild är som en tavla … snart får vi leta efter dom igen och fånga på bild. Den lilla vita skönheten … undrar om det är våtarv. Bergskrabba har jag aldrig sett … så rufsig och fin.

    Ett tänkvärt inlägg nu i vänliga veckan. Vänlig och omtänksam försöker jag alltid vara. Att glädja någon annan gör så gott för en själv och kostar så lite, ja i princip är det ju faktiskt gratis men ger massor tillbaka.

    Kram och fortsatt fin vecka!

    Gillad av 1 person

    • Ja visst blir man glad när man redan i kameran kan se att det kommer att bli en bra bild. Ännu roligare är det när man ser resultatet i datorn. Det är något visst med att fotografera. Häftigt att det går att ”fånga” ett ögonblick och ta med det hem.
      Önskar dig en fin fortsättning på helgen! Kram!

      Gilla

    • Jodå, nu har vi hittat årets första blåsippa. Men, med tanke på hur kyliga vindarna är idag så tror jag att varenda blåsippa kryper ner i marken igen och väntar ett tag. Kram tillbaka!

      Gilla

Lämna en kommentar