Innan vi gick ut från Bungemuseet frågade vi efter nyckeln till Skolmuseet, som ligger en bit bort på andra sidan vägen.
Den gamla folkskolan uppfördes 1846. Femton år senare byggdes den ut och fick en andra lärosal.
Den äldsta salen är inredd som svenska skolor såg ut på 1840-talet. Längst fram i salen, framför katedern står en sandbänk. Läraren slätade ut sanden. När barnen kunde skriva bokstäver och siffror i sanden med en träpinne, var de mogna för nästa steg. Andra steget i pedagogiken var att skriva med grifflar på skiffertavlor.
När tavlan var fullskriven suddades det med hartass. Först spottades det på tavlan och sedan torkades det med hartass. De som inte ägde en hartass torkade bort spotten med högra rockärmen.
Bakom rävfamiljen ser du en plansch med stavningsövningar.
Den stora och nyare salen är inredd såsom den var under folkskollärare Theodor Erlandsons tid 1890-1929.
Katedern är fortfarande kvar från gamla dagar i just denna skola. Bänkarna har blivit 2-sitsiga och fått särskilda pulpeter.
Längst till höger står ”prost-stolen”. Prästen var förr självskriven som ordförande i skolstyrelsen. Ofta gjorde han besök i skolorna.
Läraren fick en del trappträning varje skoldag.
Plötsligt känner jag mig både gammal och nostalgisk. För på lågstadiet hade vi planscher, som de här, i klassrummet. Förhoppningsvis finns de kvar i skolor lite här och var i vårt land.
gotlanduppochner 
Nä inte är vi gamla !! Vi har ett bra minne hur det var förr men det har vi lärt oss o tittat på museum
O hängt med när läraren höll undervisning.
I huvudet kan vi vara i många åldrar . Välj !!
Ha det gott i sommarvärmen o tack för rundvandringen..
Kram ☀️☀️☀️💕
GillaGilla
Du har helt rätt. Vi är bara lite större barn. 🙂
Vi håller på att packa upp efter en hemester..
Tack ska du ha.
Kram, Bosse
GillaGilla
Jag har en stor vurm för skolplanscher! Har flera stycken på väggen bl a grönsaker och, kanske lite oväntat, styckningsschema över
en ko. Jag håller alltid utkik efter planscher på loppisar osv men det är tydligen fler än jag som är intresserade för det är svårt att hitta
GillaGilla
De har sin charm. Det sistnämnda låter lite läbbigt. Har du fler ”mörka” sidor? 😉
Jag sitter här och tänker. Tror inte jag sett några planscher på loppisar. Här finns många sommarloppisar på ön. Innan vi flyttade hit var jag säker på att en kategori skulle heta loppisar. Men annat kom mellan.
GillaGilla
Oj så mycket gammalt och även en del jag minns. Skolbänken känner jag igen från 1-3 klass. Man lyfte på locket och där fanns böckerna som jag fortfarande har kvar. Bläckhorn och penna som var jättesvår att skriva med. Nu känner jag mej jättegammal.
Kramar från tanten och Minton
GillaGilla
Funderar vidare på vad du skrivet. Gör en inre personlig resa. Vi hade bänklock ända upp till sexan. På högstadiet och gymnasiet var det skåp. I början saknade jag närheten till att ha allt till hands. Bläckhorn hade min mormor. I skolan hade de antagligen slutat med det när jag började. Du är inte jättegammal.
Kramar från gubben till er båda två.
GillaGillad av 1 person
Tyvärr tror jag inte att planscherna finns kvar i så många skolor. Under min egen skoltid tyckte jag det mest spännande var att få följa med till materialrummet och hämta dem. Nu är både materialrummet och planscherna ett minne blott. Min farmor som blev änka tidigt med två söner var lärarinna ute på landet. Min pappa satt med i en skolbänk längst bak från det att han var tre år och kunde läsa innan han var fem. Familjen bodde på ovanvåningen på skolan. Tre rum och kök vilket var stort då. På din tiden hade yrket också en status och alla neg för lärarinna, prästen och veterinären (min farfars far var just veterinär). Nu begär jag inte och vill inte heller att någon ska niga för mig men jag vill bli bemött med respekt. Det här skulle jag kunna skriva mycket om men ska bespara dig det. Däremot tycker jag det är roligt att bänken som min pappa satt i från tre års ålder numera finns här hemma och i den sitter lilla S.
Kram och god kväll!
GillaGilla
Bespara mig. Jag blir både intresserad och berörd på olika vis. Mina tankar spinner vidare. Sorgligt att hon blev änka tidigt. En likhet till med din älskade pappa. Läsningen.
De berömda dikena. Jag återkommer ofta till dem, mer och mer. Respekten borde vara given. I min värld kommer den redan med modersmjölken.
Underbar avslutning. ”Ringen” är sluten. Samhörigheten som inte går att ta på fysiskt finns där svävande. En slags mening med livet. Samtidigt som orättvisorna rör sig i skuggorna. Han borde fått träffa sina barnbarn. ❤
Kram från en trött öbosse som gått igenom över tusen foton
GillaGilla
Jag tänkte detsamma redan längre upp i berättelsen, att jag kände igen typen av skolsalen … så ja, lite gammal är man allt.
GillaGilla
Du får inte vara lite gammal då är ju jag … 😉
GillaGillad av 1 person
Vilka fina bilder. Intressant och bra att det finns kvar att beskåda gamla klassrum från förr. Antagligen finns väl en del hemska minnen kvar i gamla själar av att det inte alltid var så rättvist och jämställt i klassrummet.
GillaGilla
Tack. Du har så rätt i dina tankar. Jag brukar också låta tankarna glida fram och tillbaka. Alla tider har sina fördelar och nackdelar. Sorgligt att det ska behöva vara så. Hade jag fått bestämma… 🙂
GillaGilla